Bloggarkiv

Svensk illustration 1900-2000

Svensk illustration

Illustration är en konstnärlig genre som i Sverige länge inte ansetts vara lika ”fin” som annan bildkonst. Samtidigt har illustrationen varit en av de mest spridda visuella konstgenrerna. Alla har vi fascinerats av bilder i böcker, tidningar och tidskrifter. För att inte tala om alla omslag till böcker, skivor och filmer.

Nu har den svenska illustrationen fått sin historia berättad i den stora och imponerande volymen ”Svensk illustration : en visuell historia 1900-2000” (red. Andreas Berg och Sara Teleman, Arena 2013).

Boken är i coffee table-format, ca 25 x 31 cm, och väger över 2 kg. Ett sant praktverk alltså.

Svensk illustration” består av 17 olika kapitel, skrivna av skilda författare. Varje kapitel är slösande rikt illustrerat och det är ett rent nöje att bara sitta och bläddra i boken.

Redaktörerna har valt att inte presentera materialet efter enskilda illustratörer, utan efter teman. Dessutom vill man i boken spegla samhällsutvecklingen.

”Illustration speglar ju inte bara estetiska värderingar utan också ekonomiska, tekniska, sociala och politiska förändringar. Det är produktionen och distributionen av massmedia som definierar illustrationskonsten. Därmed påverkas illustratörer i ovanligt hög grad, eller i alla fall ovanligt snabbt, av konjunkturförändringar och politiska och sociala förändringar i samhället” skriver redaktörerna i bokens förord.

Berättelsen tar sin början i det sena 1800-talet, då illustrationen började ta stor plats i veckopress och litteratur. Sedan kan vi läsa om synen på barnet och uppkomsten av den tidiga barnkulturen. Många i den första generation kvinnor som utbildades på Konstakademien och Tekniska skolan fick arbete i den nya ”barnbranschen”.

Ett intressant kapitel handlar om Carl Larssons idylliska familjevärld, som satt sin prägel på flera generationer svenskar.
Läs också om Einar Nerman, idag mest känd för Solstickan, men han skapade också hela Ernst Rolfs grafiska profil, och mycket annat.

I ett kapitel möter vi Göta Trägårdh, som tillsammans med Anders Beckman grundade Beckmans skola. Hon är idag mest ihågkommen för sina många textilmönster.
I ett annat kapitel jämförs Stig Claesson och Kerstin Thorvall, två författare som började sina karriärer som tecknare.

En av bokens redaktörer, Sara Teleman, skriver i ett spännande kapitel om veckotidningen Feminas storhetstid på 1960- och 1970-talet. Där publicerades verk av många av den tidens främsta illustratörer.

Lär också om vänstervågens estetik kring 1968, om de svenska vuxenseriernas framgångar och om modeteckningar från 1980-talet.

Svensk illustration” är otroligt innehållsrik och extremt bläddervänlig. Ska man klaga på något är det kanske att flera olika kapitel handlar om delar av samma ämne – barn- och ungdomskultur, samtidigt som hela motivgenrer (t ex reklamkonst, skivomslag och filmaffischer) nästan helt saknas i boken.

Boken är utsökt formgiven, och alla illustrationer är mycket fint återgivna med klara färger och tryckta på kvalitetspapper. En bra, tjusig och innehållsrik bok med hög nostalgifaktor.

Svensk illustration 1900-2000 i bibliotekets katalog

 

Svenska affischer

Svenska affischer

Guldåldern för svensk affischkonst inföll under den första halvan av 1900-talet, ungefär t o m 1950-talets slut. Välkända och ikoniska affischer som Albert Engströms ”Kräftor kräva dessa drycker” inför omröstningen om rusdrycksförbud 1922, och valaffischen ”Gärna medalj, men först en rejäl pension” 1957 har sin givna plats i vår historia.

Men hittills har det saknats en bra översikt över affischer från olika tidsperioder. Nu har denna lucka fyllts av den fina boken ”Svenska affischer : affischkonst 1895-1960” av Olof Halldin (Ordalaget, 2012).

Affischens roll är att sitta uppe under en begränsad tid. Den är också i allmänhet ett beställningsarbete, och kan vara en ren reklamaffisch för en produkt. Exempel på särskilda affischkategorier är filmaffischer och kampanjaffischer.

Olof Halldin är affischexpert på Kungliga biblioteket och har gjort urvalet av affischer till den här boken. Alla affischer är grupperade kronologiskt efter decennium. Inom varje årtionde presenteras sedan enskilda affischkonstnärer. Några av dessa kan sägas vara mer kända (Einar Nerman, Wilhelm Kåge, Anders Beckman), medan andra hittills har varit mer anonyma (Eric Rohman, Gösta Åberg, Tore Hinnerud m fl).

Här ser vi hur affischernas formgivning har utvecklats under 1900-talet. Den grafiska konsten och affischkonsten har lånat inspiration och uttryck av varandra. Från 1910-talets jugendbilder går vi mot en stramare och mer raffinerad modernism. I ”Svenska affischer” finns t ex ett helt fantastiskt kapitel om svenska filmaffischer från 1930-talet. Roligt att dessa kreativa affischskapare äntligen kan få den uppmärksamhet och det erkännande de så väl förtjänar.

Det är verkligen en rik konstskatt som presenteras i den här fina boken, som är i stort format och omfattar hela 223 sidor. Några av de finaste och mest tidstypiska affischerna får breda ut sig över helsidor. Bra tryck och färgkvalitet dessutom. Denna stiliga och läsvärda bok kan jag verkligen rekommendera.

Svenska affischer i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: