Bloggarkiv

SVT:s Öppet arkiv

SVT Öppet arkiv

SVT har nu öppnat sin nya version av Öppet arkiv. Det betyder att man tillgängliggör 200 programtitlar i över 800 episoder, allt ur det stora SVT-arkivet. Materialet är digitaliserat efter senaste standard och dessutom är det fullständiga program som ligger ute, inte bara utdrag, som tidigare.

Detta har kunnat göras möjligt genom en lagändring som tillåter nya former av rättighetsavtal, vilket betyder att SVT inte har behövt leta upp varenda enskild rättighetsinnehavare till varje titel. Tack vare detta kan vårt gemensamma televisionsarv presenteras online på detta sätt.

SVT planerar att kontinuerligt utöka innehållet i Öppet arkiv. Målet är att fylla på med ca 50 nya titlar varje månad. Ett föredömligt initiativ!

I Öppet arkiv hittar du tv-klassiker som Fem myror är fler än fyra elefanter, Rederiet (hela säsong 1), Den vita stenen, Hemsöborna, Godnattstund med Tant Anita och Televinken och många andra. Här kan du också ta del av historiska sportsändningar, som ishockey-VM 1949 och slalomtävlingen i Åre 1979.
De flesta avsnitt i serien Hermans historia finns t ex att se här.

Det finns två begränsningar: SVT har inte rätt att visa programmen utanför Sveriges gränser, och programmen som finns i arkivet måste ha sänts förre 1 juli 2005.

Svensk filmhistoria hotas av utplåning

Filmrullar

Här i bloggen har jag tidigare skrivit om arkiverings- och digitaliseringsproblemen för spelfilmer. Då gällde det ur ett internationellt perspektiv. Endast en mindre del av vår tids filmer kommer att kunna bevaras för eftervärlden. En stor del av 1900-talets filmhistoria har redan gått förlorad.

Dagens Nyheter beskriver i en färsk artikel hur det svenska filmarvet hotas. 2500 spelfilmer och 6000 kortfilmer finns i dagsläget endast bevarade analogt, alltså som fysiska filmrullar. För att bevaras till framtiden behöver de skannas in digitalt, ett enormt och kostsamt arbete som ingen vill betala för.

Enligt försiktiga beräkningar skulle det kosta ca 300 miljoner kr och ta ca 20 år att utföra arbetet. Dessa siffror är troligen satta i underkant. Till råga på allt är den tekniska utrustning som krävs för arbetet snart föråldrad och det blir svårt att köpa reservdelar till den.
DN 130408: Arkivdöd hotar svensk filmskatt

Det snabba skiftet mellan olika lagringstekniker är ett stort problem för arkiv och bibliotek.
Expressens kulturredaktion har just nu en intressant artikelserie i ämnet, ”Sparkrav”. Här tar man också upp vår samtids förändrade attityd till sparande och arkiverande.
Expr 130330: Karin Olsson: Utrensning
Expr 130331: Anders Mildner: Allt ska bort
Expr 130414: Jesper Högström: Undertrycket

Ibland kan man undra hur mycket av vårt tids kultur som kommer att finnas kvar om t ex 200 år.
Böcker och brev från exempelvis 1700-talet finns kvar och kan läsas av oss idag. Men hur är det med allt som vi idag skriver och fotograferar, och sedan endast sparas digitalt? Kommer dina bilder på Facebook och Instagram att finnas kvar om 10 år? Även om de sparas, kommer de då att kunna läsas rent tekniskt? Ingen vet.
Det är som att skriva i sand. Allt är förgängligt, som det står i Predikaren.

Hitler für alle

Hitler für alle

Det är lätt att kunna bli litet trött på andra världskriget. Vårt intresse för Hitler och nazismen tycks inte avta. Faktum är att führern finns med överallt i vår populärkulturella samtid. Han dyker upp i filmer, böcker, tv-program, serier, spel m m. Det verkar dessutom som att en Hitlerbild eller ett hakkors kan hjälpa till att sälja böcker. Nästa gång du går in i en bokhandel, räkna alla böcker som har en sådan bild på omslaget.

Den nyutkomna antologin ”Hitler für alle : populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen” (Carlssons, 2012) tar upp dessa frågeställningar.

Hur påverkar det oss att andra världskriget och nazismen förekommer i så många olika populärkulturella sammanhang? Får man skämta om nazismen? Vad är politiskt korrekt?

Omslaget föreställer en katt med en mustaschliknande fläck, samt ett järnkors och officersmössa. Det är ett konstverk från 2009 av Niels Bonde. Konstnären har inspirerats av webbplatsen ”Cats that look like Hitler”.

”Hitler für alle” är resultatet av en workshop av forskarna Tanja Schult och Eva Kingsepp, som doktorerat i ämnet. Boken består av uppsatser av olika författare. Den tar upp historiemedvetande och minneskultur. En intressant artikel tar upp problem som lärare kan stöta på i dagens skola när de undervisar om Förintelsen. Ett annat kapitel handlar om hur seriefiguren Rocky censurerades när författaren Martin Kellerman ville driva med antisemitism. Vi kan också läsa om hur nazismens symboler frikopplas från sin historiska kontext för att användas i diverse konstnärliga sammanhang, ofta provokativt.

Ett återkommande problemfokus i boken är Hitlerhumorn. När vi skämtar om nazismen, trivialiserar vi då indirekt nazismens brott? Givetvis är det inget nytt att komiker skämtat om nazismen, det gjorde ju Charlie Chaplin i ”Diktatorn” redan 1940. Men idag har Hitlerhumorn blivit en egen genre. De som skämtar nu är en generation som inte upplevt kriget. Tänk bara på videoklippet från filmen ”Der Untergang” som försetts med nya textremsor och finns i hundratals varianter på Youtube.

Boken är lite ojämn och spretar en del emellanåt, men grundidén är bra, tankeväckande och intressant.

”Hitler für alle” i bibliotekets katalog

Svenska affischer

Svenska affischer

Guldåldern för svensk affischkonst inföll under den första halvan av 1900-talet, ungefär t o m 1950-talets slut. Välkända och ikoniska affischer som Albert Engströms ”Kräftor kräva dessa drycker” inför omröstningen om rusdrycksförbud 1922, och valaffischen ”Gärna medalj, men först en rejäl pension” 1957 har sin givna plats i vår historia.

Men hittills har det saknats en bra översikt över affischer från olika tidsperioder. Nu har denna lucka fyllts av den fina boken ”Svenska affischer : affischkonst 1895-1960” av Olof Halldin (Ordalaget, 2012).

Affischens roll är att sitta uppe under en begränsad tid. Den är också i allmänhet ett beställningsarbete, och kan vara en ren reklamaffisch för en produkt. Exempel på särskilda affischkategorier är filmaffischer och kampanjaffischer.

Olof Halldin är affischexpert på Kungliga biblioteket och har gjort urvalet av affischer till den här boken. Alla affischer är grupperade kronologiskt efter decennium. Inom varje årtionde presenteras sedan enskilda affischkonstnärer. Några av dessa kan sägas vara mer kända (Einar Nerman, Wilhelm Kåge, Anders Beckman), medan andra hittills har varit mer anonyma (Eric Rohman, Gösta Åberg, Tore Hinnerud m fl).

Här ser vi hur affischernas formgivning har utvecklats under 1900-talet. Den grafiska konsten och affischkonsten har lånat inspiration och uttryck av varandra. Från 1910-talets jugendbilder går vi mot en stramare och mer raffinerad modernism. I ”Svenska affischer” finns t ex ett helt fantastiskt kapitel om svenska filmaffischer från 1930-talet. Roligt att dessa kreativa affischskapare äntligen kan få den uppmärksamhet och det erkännande de så väl förtjänar.

Det är verkligen en rik konstskatt som presenteras i den här fina boken, som är i stort format och omfattar hela 223 sidor. Några av de finaste och mest tidstypiska affischerna får breda ut sig över helsidor. Bra tryck och färgkvalitet dessutom. Denna stiliga och läsvärda bok kan jag verkligen rekommendera.

Svenska affischer i bibliotekets katalog

Stockholmsliv 1913

Stockholm 1913

Via Svenska Filminstitutets webbplats Filmarkivet kan man hitta många fascinerande filmer.
En kategori filmer som kan vara särskilt intressanta är de s k stadsfilmerna. Det är filmer som visar gatulivet och trafiken i städerna.
Flest filmer finns givetvis från Stockholm.  En av dessa heter ”Kinografen” och är från 1913. Den skildrar folklivet vid Slussen och Kornhamns torg. Även på den tiden var Slussen en viktig knutpunkt för trafiken.
Filmen är ca 3 minuter lång och saknar ljud. Se den och notera hur nära vi kommer de enskilda människorna som levde för 100 år sedan.

Filmarkivet: Kinografen (1913)

Tusen klassiker

Nordström, B - Tusen klassiker - 13033150

2009 utkom den tjocka och uppmärksammade boken ”Tusen svenska klassiker”. Den listade 1000 olika titlar inom samtidskulturen från 1956 och fram till idag, som alla gjort avtryck i vår tid.

Nu har uppföljaren kommit. Den heter ”Tusen klassiker : böcker, filmer, skivor, TV från hela världen som format Sverige från 1956 till idag” (Norstedts, 2012). Författarna är i princip desamma som till förra boken: Björn Nordström, Ulf Nordström, Lars Nylin och Marie Oskarsson.

Den här gången är det de utländska titlarna som listas. Det görs kronologiskt efter årtal, vilket gör att högt och lågt blandas om vartannat.

Det här är en mycket underhållande nostalgitripp. Läs om Jacques Brel och Lady Gaga, om Kalle Ankas jul och Sopranos, om Teskedsgumman och Rosens namn. Varje titel får en helsida eller en halvsida.

Populärkulturen har präglat de senaste 50 åren på ett sätt som saknar motstycke under tidigare perioder. I den här tunga men extremt bläddervänliga volymen får vi en fascinerande tidsexposé. Omslaget pryds av Larry Hagman som JR Ewing.

Tusen klassiker i bibliotekets katalog

Tusen svenska klassiker i bibliotekets katalog

Skadligt upphetsande dans från 1910

Avgrunden (affisch från 1922)

Den svenska filmcensuren var världens äldsta. Statens biografbyrå instiftades redan 1911.
Ett av de första berömda censurfallen gällde den danska filmen Avgrunden (1910) med skådespelerskan Asta Nielsen (1881-1972).

I filmen finns en scen där Nielsen dansar runt en fastbunden man. Hon bär ett rep kring midjan. En bit in i dansen tar hon av sig repet och använder det som piska.
Filmen fick svensk premiär i oktober 1910. Det är oklart om den visades i sin helhet i Sverige, men i december 1911 beslutade Biografbyrån att klippa bort hela dansscenen, med hänvisning till att den ansågs ”skadligt upphetsande”.

Svensk Mediedatabas har kommit över ett filmklipp med hela dansscenen. Rekommenderas!

Ta en titt på den och bedöm om den än idag kan sägas vara ”skadligt upphetsande”.

Hollywood – guldåldern

Hollywood - guldåldern

Hollywoods stjärnglans har väl falnat en del idag, men det fanns en tid då det i våra städer uppfördes påkostade biograftempel och då biobesöket var ett extraordinärt nöje. Decennierna kring ljudfilmens födelse 1927 kallas ibland för filmens guldålder.

Om denna tidsperiod handlar Lasse Bergströms bok ”Hollywood – guldåldern” (Norstedts, 2010). Författaren är välkänd filmkritiker och förläggare.

Boken är en trivsam och personlig berättelse om hollywoodsk filmhistoria. Den är inte rent kronologiskt uppställd, utan mer tematiskt. Fokus ligger på enskilda filmskapare och deras verk. Stumfilmspionjärer som D W Griffith och Erich von Stroheim får egna kapitel, och ett långt avsnitt handlar om den klassiska stumfilmsfarsen. Läs om Chaplin, Buster Keaton, Harold Lloyd och även andra som inte är lika ihågkomna idag. Det är hela tiden filmkonsten och filmerna som står i centrum. Kapitlet om Roscoe ”Fatty” Arbuckle innehåller således inte ett ord om den skandal som avslutade hans karriär 1921.

Andra halvan av boken handlar om tiden efter ljudfilmens genombrott. Här finns kapitel om Walt Disney, Fred Astaire, Helan & Halvan, och en långt avslutande block med klassiska regissörer som John Ford, Frank Capra, Howard Hawks, Ernst Lubitsch och många andra.

Bergström skriver mycket personligt och medryckande, och är mycket kunnig i sitt ämne.  Som läsare blir man verkligen nyfiken på många av dessa gamla filmer.

Boken är tjock (461 sidor) och mycket rikt illustrerad. Den har ett något ovanligt tvärformat, som dock passar bra till de stillbilder ur alla filmer som återges i den.

Kul läsning! Min enda invändning är att innehållsförteckningen borde ha placerats längst fram i boken och inte längst bak.

Hollywood – guldåldern i bibliotekets katalog

Vampyrer förr och nu

Vampyrernas historia

Just nu är vi mitt inne i en intensiv vampyrtrend. Filmer, böcker och tv-serier om vampyrer av skilda slag dyker upp. Vampyrtrender brukar komma med ca 20 års mellanrum. Men denna gång är den osedvanligt kraftfull.
I boken ”Vampyrernas historia” av Katarina Harrison Lindbergh (Norstedts, 2011) får vi hela historien om vampyrer, berättad ur olika perspektiv.

Boken är uppdelad i tre avdelningar. Först beskrivs vampyrerna i folktron. Sedan kommer ett långt avsnitt om vampyrer i konst och populärkultur. Den tredje delen behandlar vampyren i människan. Här finns berättelserna om de ”verkliga” vampyrerna Gilles de Rais, Vlad Tepes och Elisabeth Bathory.

De tidigaste vampyrberättelser som man känner till idag finns nedtecknade på kilskriftstavlor från Mesopotamien. Där beskrivs blodtörstiga avgrundsdemoner. Vår nutida bild av vampyrer är mycket starkt färgad av Bram Stokers roman Dracula från 1897, och alla filmatiseringar som gjorts av den.

Norden har en rik flora av vampyrberättelser, och här kan vi läsa om folktro från Island, Danmark och Sverige.

Den här boken är riktigt intressant och ger en bred bild av vampyrberättelser från olika århundraden. Författaren konstaterar att vampyrberättelserna brukar följa med sin tid och ständigt anpassas. Nu har vi exempelvis Stephenie Meyers Twilight-serie som formar dagens unga läsares vampyrbild.

Och hur är det egentligen med vitlök – är det egentligen ett pålitligt och effektivt vapen mot vampyrer? Läs denna bok om du vill veta mera.

Vampyrernas historia i bibliotekets katalog

Oscar-extra

”Forget it. No civil war picture ever made a nickel.”
(Filmproducenten Irving Thalberg nobbar filmrättigheterna till ‘Borta med vinden’, 1938)

Digital undergång för vår tids filmarkiv?

Av alla tusentals stumfilmer som producerades har inte mer än 10% bevarats. Av amerikanska ljudfilmer äldre än 1950 har ca 50% bevarats. Sådan tur att vi nu har en digital filmteknik – det gör det ju mycket lättare att bevara vår tids filmer till eftervärlden. Trodde vi ja. I själva verket kan det vara precis tvärtom.

David Bordwells ”Observations on film art” belyser detta arkiverings- och bevarandeproblem i en mycket läsvård och intressant bloggartikel.

Pandora’s digital box: Pix and pixels

Gamla tiders filmer var som bekant tillverkade av nitrat, ett brandfarligt och ohållbart material som övergavs för filmbruk kring 1950. I och med DVD- och Blu-ray-marknadens framväxt har behovet av restaurering av gammal film ökat. Men de nya restaurerade versionerna av filmerna sparas i allmänhet inte på 35 mm-film, utan endast digitalt. De digitala versioner av filmerna som visas på biografer har en krypterad nyckel för att kunna visas – orsaken är att undvika piratkopiering. För arkivändamål kan man undra över hur länge dessa koder är giltiga. Även om koden sparas tillsammans med en digital filmversion kanske inte filmen kan visas i framtiden.

Dessutom förändras vår tids teknik hela tiden. Materialet behöver ofta flyttas till nya lagringsmedia. Hur länge håller egentligen en hårddisk? Och hur lång tid tar det innan en lagringsteknik är hopplöst föråldrad? Kommer en helt vanlig DVD att kunna läsas av en dator om exempelvis 25 år? Ingen vet med säkerhet.
Arkiven har idag att hantera ett 20-tal olika bild- och videoformat, och ett 10-tal ljudformat.

Traditionell 35 mm-film kommer inte att finnas kvar i samma utsträckning, och så småningom upphör tillverkningen helt. De 35 mm-filmer som finns kvar kommer då inte att kunna ersättas av nya.

Att lagra alla tusentals filmer, och konstant flytta dem till (för tillfället) säkra format kommer att vara kostsamt och personalkrävande. Arkiv och bibliotek har begränsade resurser. Dessutom tar en digital film enorm plats rent utrymmesmässigt. Det är stora problem som arkiven kommer att ställas inför.

Vad kommer egentligen att bli kvar av all den kultur vi producerar idag? En 500 år gammal bok kan vi läsa än idag. Men kan vi se 2010-talets filmer om bara några decennier? Och vem eller vilka ska besluta om vad som ska sparas och vad som ska raderas? Svåra men viktiga frågor.

”Now it’s clear that the switchover to digital distribution and projection had a far more sweeping impact on film culture than almost anyone expected. (…)
The digital gold rush, along with fear of piracy, favored short-term solutions and proprietary, incompatible software and hardware. There were too many ephemeral video formats chasing the consumer and prosumer market, with little thought of their afterlives. (…)
We’re left with a plethora of transitory standards that will be impossible to recover. Nonprofit archives will struggle to maintain collections with any thoroughness. Choosing what to save, always necessary, will now become crucial. Only a fraction of what we have can be conserved – not preserved, merely kept.”

Klassisk julgranshumor

Helan & HalvanJames F vill inte köpa julgran

Helan och Halvan (Stan Laurel & Oliver Hardy) var en klassisk komisk filmduo, som dessutom klarade övergången från stumfilm till ljudfilm. Deras allra bästa stumfilm heter Big Business och är i Sverige mer känd under namnet ”Helan och Halvan som julgransförsäljare”. Den här filmen är ca 18-19 minuter lång och extremt rolig. Faktum är att det kan vara den roligaste film som någonsin spelats in. Den har en verklig kultstatus.

Filmen spelades in i december 1928 och premiärvisades 1929. Helan och Halvan är julgransförsäljare i Kalifornien som åker runt och knackar dörr. Försäljningen går inget vidare, och riktigt illa blir det när de försöker sälja en julgran till James Finlayson.

Det fantastiska med filmen är att den nu är 83 år gammal, men humorn i den är fortfarande intakt. Även om man sett den många gånger är den ändå lika rolig.

Big business” finns tyvärr inte på Youtube, men den går att ladda ned härifrån: http://stagevu.com/video/lonuznqdfhnt
Det tar en stund, filen är på 103 MB, men väl värt sin tid. (Den här versionen är inte riktigt fullständig, men nästan). Tyvärr är filmen svår att hitta på DVD.
(Uppdaterat 2015: Nu finns en riktigt bra och i princip fullständig version av filmen ute på Youtube, hoppas att den får finnas kvar där).

När filmen släpptes 1929 höll ljudfilmen på att slå igenom på allvar, så ”Big Business” kan, om man vill, ses som stumfilmens stora final.

Bloggen vill passa på att önska läsekretsen God jul och Gott nytt år.
Nu tar bloggen litet helgledigt och återkommer efter nyår.

Saab 1960

Aktuellt om Saab

Idag är bilmärket Saab i kris. Annat var det för 50 år sedan. Då var Saab en av de mest moderna bilar man kunde köpa. Modellerna 95 och 96 var hetast, och det producerades 30.000 bilar om året vid fabrikerna i Linköping och Trollhättan.

Kolla in den här framtidsoptimistiska Aktuellt-filmen om Saab från 1960. Den är en av många gamla filmer som nu digitaliserats och finns tillgänglig hos Filmarkivet hos Svenska Filminstitutet.

Aktuellt om Saab (17 minuter, 1960)

Filmarkivet – Svenska Filminstitutet

Sophie Scholl

Sophie Scholl

Idag skulle Sophie Scholl ha fyllt 90 år.
Sophie Scholl var en av de mest kända motståndskämparna i Nazityskland. Hon var student och aktiv i gruppen Vita rosen.
Sophie och hennes bror Hans var humanister och pacifister. De ville bekämpa nazismen med fredliga medel.
1943 arresterades de båda av Gestapo och avrättades. Sophie Scholl blev bara 21 år.

Hennes öde har skildrats i boken Sophie Scholls korta liv : Vita rosens kamp mot nazismen av Hermann Vinke, och i filmen Sophie Scholl.
Både boken och filmen finns att låna på biblioteket.

Boken Sophie Scholls korta liv i bibliotekets katalog
Filmen Sophie Scholl i bibliotekets katalog

<span>%d</span> bloggare gillar detta: