Bloggarkiv

Böckernas händer och fötter

Bokspänne
Bokspänne på inkunabel (1495). Zetterströmska biblioteket. Östersund.

Den nederländska bokhistoriska bloggen Medievalbooks postar många intressanta inlägg om medeltida litteratur och om läsning.

Ett av de senaste inläggen handlar om böckernas händer och fötter. Det är inte så konstigt som det först kan låta.

Innan boktryckarkonsten hade introducerats i Europa var böckerna i allmänhet stora och ofta tunga. De var också dyrbara och fanns endast i ett fåtal exemplar per titel. Att handskriva en kopia av en bok tog tid.

De flesta böcker var skrivna på pergament. Detta material har en tendens att krulla ihop sig. Böckerna behövde därför vara ordentligt tillslutna när de inte användes. Därför uppfanns bokspännen i metall. Med dessa kunde man knäppa ihop boken, ungefär som med ett nutida mobilfodral med knapp. Detta gjorde att boken effektivt hölls ihop och förhindrade också att fukt kom in mellan sidorna.

Dessa bokspännen kunde vara konstnärligt utformade, ibland som händer och fingrar.
(Se bilder i Medievalbooks)

Men fötterna då? Även bokens fötter uppkom på grund av ett praktiskt behov.

Böcker kunde ofta förvaras på snedställda pulpethyllor. Ibland kunde böckerna även vara fastkedjade. Det var en sorts tidigt stöldskydd för bibliotek och andra boksamlingar. En fastkedjad bok kallas ”liber catenatus”.

Böckerna lästes då vid dessa pulpethyllor, i stående skick. För att inte sidorna skulle skadas av läsningsaktiviteten (bindningen kunde skadas, så att sidorna lossnade) uppfann man fötter. Dessa utgjordes av små metallpiggar som fästes nedtill på bokens pärmkanter. Man kan jämföra med metallfötterna under en modern resväska.

Det intressanta är att boken här sågs som ett objekt, ett hjälpmedel vars praktiska användning kunde förbättras genom extra tillbehör som händer och fötter.

Medievalbooks: Hugging a medieval book

Monuments Men – filmen

Monuments Men - DVD

Tidigare här i bloggen har jag skrivit om boken The Monuments Men : allied heroes, Nazi thieves, and the greatest treasure hunt in history av Robert M Edsel.

Den handlar om den allierade specialstyrka som i andra världskrigets slutskede fick i uppdrag att försöka rädda och skydda så mycket som möjligt av all den konst som nazisterna hade stulit från ockuperade länder.

Filmrättigheterna köptes av skådespelaren George Clooneys bolag, och han regisserade sedan själv den film som baserades på boken.
Nu har jag även sett denna film, som också heter ”Monuments Men” (2013). Det var intressant att se den efter att jag läst boken.

Huvudpersonerna i filmen är baserade på verklighetens Monuments Men. Karaktärerna i filmen är dock sammansatta av flera personer och namnen är ändrade. Verklighetens grupp bestod också av fler personer än de sju som utgör filmens grupp.

George Clooney spelar huvudrollen som Lt Frank Stokes, mannen som bygger upp specialstyrkan. Vid sin sida har han Matt Damon, Bill Murray, John Goodman, Jean Dujardin, Bob Balaban och Hugh Bonneville, samt Cate Blanchett.

Monuments Men” är både en krigsfilm och en kompisfilm. Mycket av filmen bygger på sammansättningen av gruppen. Det märks att skådespelarna hade det trivsamt under inspelningen. Den goda stämningen mellan dem syns i filmen, kanske lite väl mycket emellanåt. Den som gör den bästa rollinsatsen tycker jag är Cate Blanchett, som spelar en fransk museiintendent. Hon har också den egentligen enda kvinnorollen.
Förutom Blanchett tycker jag att Jean Dujardins roll är den man minns bäst efter att ha sett filmen.

Förmodligen hade det varit mer effektivt om man i filmen hade hållit gruppen samlad. Istället delar man upp den. Huvudpersonerna sänds ut åt olika håll, vilket ger ett något splittrat intryck.

Filmen varierar en del i tempo och kommer igång ordentligt först under sin andra halva. Då blir det istället påtagligt dramatiskt.
I filmen har man gjort en del av räddningsaktionerna ännu mer äventyrliga än de var i verkligheten. Sålunda tycks det som att Monuments Men bara hade något enstaka dygn på sig att tömma gruvan i Altaussee. Filmen överbetonar även det amerikanska inslaget i Monuments Men. Britternas roll i projektet reduceras till en enda person i gruppen.

Jag saknar också en tydligare bakgrund i filmens inledning. Den tittare som inte i förväg känner till omfattningen av och syftet med nazisternas konststölder kan ha svårt att hänga med.

Ett av de mest kända konstverken som stals var Gentaltaret, ett 1400-talsmästerverk av Jan van Eyck. Det används som en röd tråd i filmen, dock utan att konstnärens namn nämns en enda gång.

Att återberätta en bok som en film är alltid annorlunda än att berätta i text och kräver givetvis en del förändringar i manus m m. ”Monuments Men” är trots sina brister ändå en sevärd film, inte minst tack vare den intressanta mixen av skådespelare. Filmen har också bra scenografi, foto och musik.

Jag rekommenderar dock fortfarande att man först läser Anders Rydells bok ”Plundrarna” (och kanske också Edsels ”Monuments Men”) innan man ser den här filmen.
Läs mera om Anders Rydells ”Plundrarna”
Läs mera om Robert Edsels ”Monuments Men”

 

Från kungliga sängkammare

Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor

Historiska kungligheters kärleksliv upphör aldrig att fascinera. Den här genren skulle man (kanske lite orättvist) kunna kalla ”kungligt skvaller”. En av de senaste böckerna i ämnet är riktigt bra: ”Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor : konvenansäktenskap och kunglig sängkammarfröjd” av Margareta Beckman (Fischer & Co, 2012).

Bland kungligheterna var skälen till äktenskap i allmänhet politiska. Ofta var ett giftermål ett praktiskt sätt att skapa eller bygga goda relationer och allianser med olika länder och ätter.

De makar som giftes bort var i de flesta fall ganska unga, kanske i tonåren. De hade sällan sett varandra tidigare, förutom i avbildad form på förskönande porträtt. Sedan förväntades de nygifta snabbt producera nya arvingar. Det förekom ibland att de fick ömma känslor för varandra, men det var betydligt vanligare att båda blev uttråkade och istället sökte sexuella förbindelser på andra håll. Det var så pass vanligt att det inte ansågs vara särskilt moraliskt uppseendeväckande.

Beckmans bok inleds med ett citat som tillskrivs Benjamin Franklin: ”Eftersom det finns äktenskap utan kärlek kommer det att finnas kärlek utan äktenskap”.

I den här boken får vi möta intressanta människoöden och spännande profiler från främst 1600- och 1700-talet. Den är indelad efter länder. De flesta kapitlen handlar om regenter i Frankrike, England och Sverige, men här finns också avsnitt om August II den starke av Polen, om de ryska kejsarinnorna Elisabet I och Katarina den stora och om Fredrik Vilhelm II av Preussen.

En kunglig älskarinna kunde få både makt och inflytande, men steget från att vara upphöjd till att hamna ute i kylan kunde vara mycket kort. Om kungen plötsligt avled kunde älskarinnan rentav sväva i livsfara.
De här människoödena är intressanta, både dramatiska och emellanåt sorgliga.

”Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor” är välskriven och lättläst. Det är definitivt en av de bättre böckerna i den kungliga sängkammargenren. Det finns en del svenska profiler i boken. Förutom regenterna kan vi t ex läsa om Aurora von Königsmarck, som av en del samtida manliga skribenter ansågs vara den fulländade skönheten personifierad.
En underhållande och läsvärd bok, som säkert kan intressera en stor läsekrets.

Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor i bibliotekets katalog

 

Paris historia och metro

Metronom

Paris är en av Europas mest berömda och legendariska städer, med en verklig ikonstatus, samt en dramatisk historia.

Lorànt Deutsch har skrivit boken ”Metronom : Frankrikes historia till rytmen av Paris metro” (Laurella & Wallin förlag, 2013). Boken blev ett fenomen i Frankrike och gavs ut i flera olika versioner, bl a en illustrerad. Dessutom inspirerade den till en tv-serie.

I ”Metronom” åker författaren Paris tunnelbana, metron, och för varje station fungerar metron som en sorts tidsmaskin där läsaren förflyttas till ett nytt århundrade. Tidsspannet är stort. Vi möter galler, romare, renässansfurstar, medeltida kungar, revolutionärer och många andra.

Det är en riktigt kul idé som ligger till grund för den här boken. Den passar en läsare som gillar goda historier och anekdoter och som inte har något emot en massa namn och detaljer. En del kronologiska tidshopp förekommer.

Författaren Deutsch är från början skådespelare, och det märks genom att han i sin berättarstil gillar att dramatisera diverse historiska händelser. Många av kapitlen är skrivna i presensform och Deutsch är en god berättare som inte missar dråpliga och ibland oväntade händelseförlopp.

Kanske boken ändå är lite för snuttifierad för att ge berättelsen riktigt djup.
En stor brist med den svenska utgåvan av ”Metronom” är att den helt saknar en karta över metron med alla bokens stationer utsatta. För att få störst utbyte av boken behöver man därför helst skaffa en sådan karta att ha till hands, annars får en vanlig svensk läsare svårt att hänga med i Parisgeografin.

En kul bok är det i alla fall, även om läsaren får leta fram en egen metrokarta. Det är en fördel, men inget måste, att innan läsningen känna till huvuddragen i fransk historia. Och visst blir man som läsare sugen på att resa till många av de här platserna i Paris för att själv ta sig en titt på dem.

Metronom i bibliotekets katalog

 

Slagfält under medeltiden

Slagfält under medeltiden

På senare år har svenska förlag börjat ge ut fler böcker om militärhistoria och strategi. Genren har alltid varit stor på andra språk, t ex engelska, men nu kan alltså svenska läsare också ta del av spännande böcker i ämnet.
En av de senaste titlarna är ”Slagfält under medeltiden : från Hastings 1066 till Brunkeberg 1471” av Kelly DeVries, Martin J Dougherty, Iain Dickie, Phyllis G Jestice och Christer Jörgensen (Fischer & Co, 2014).

Boken är i stort format och beskriver 20 kända slag, de flesta från 1200- 1300- och 1400-talen.
Varje slag beskrivs ingående på ca 10 sidor. Tydliga faktarutor om bakgrund, medverkande styrkor etc gör det lätt för läsaren att följa med. Dessutom finns nygjorda stora kartillustrationer av varje slag, där du kan se härarnas uppställning och se slagets händelseförlopp.
Brunkeberg 1471 är kanske det slag som har det största svenskintresset, men i den här boken kan du läsa om många andra kända slag.

Vad var det som låg bakom Vilhelm Erövrarens politiskt avgörande seger i slaget vid Hastings 1066? Vilken betydelse fick segern i Konstantinopel 1203-1204 för Venedigs utveckling till stormakt? Det är exempel på frågor som du får svar på i den här boken.

Du som är särskilt intresserad av t ex korstågen kan läsa om slaget vid Hattin 1187 och Arsuf 1191. Om du hellre vill läsa om hundraårskriget så erbjuder ”Slagfält under medeltiden” utmärkta artiklar om slaget vid Sluis 1340, Crécy 1346 och Azincourt 1415.

Två slag som ”jubilerar” i år är Bouvines 1214, ibland kallat ”medeltidens historiskt mest viktiga slag som de flesta idag inte känner till”, och skottarnas viktiga seger vid Bannockburn 1314. Båda dessa slag kan du läsa om i boken.

Bland artikelförfattarna finns historieprofessorer och redaktörer för militära tidskrifter.

Jag tror att den här stiliga och bläddervänliga boken tilltalar även den som vanligtvis inte brukar läsa böcker om historiska slag. Lättläst och intressant.

Slagfält under medeltiden i bibliotekets katalog

 

Flodernas bok

Flodernas bok

Floder och vattendrag har varit centrala för framväxten av vår kultur. Många av våra äldsta städer grundades vid floder, som också har varit viktiga transportleder. Floderna har blivit en sorts egna personligheter.

Nina Burton är litteraturvetare och författare. I sin ”Flodernas bok : ett äventyr genom livet, tiden och tre europeiska flöden” (Bonniers, 2012) följer hon tre europeiska floder genom tid och rum.
De tre floderna är Rhône, Rhen och Themsen. Hon följer dem från källorna till haven, och längs den vindlande vägen knyter hon ihop kulturhistoria, miljö, natur och egna livsupplevelser. ”Flodernas bok” är en magnifik essä, en kulturhistorisk gobeläng som obekymrat rör sig fritt i tidsflödet.

Burton är en inspirerande och nyfiken guide, alltid öppen för nya personliga intryck, blandat med fakta och spännande detaljer. Hon är särskilt bra på att hitta överraskande samband mellan helt skilda saker.

Floder kan vara gränser mellan två stränder, men de kan också sammanföra människor. Burton visar hur floderna haft betydelse för människans intellektuella utveckling. Vi möter Petrarca vid Rhône, Erasmus vid Rhen och Francis Bacon vid Themsen. Och det är bara några få nedslag i denna rika bok.

”Flodernas bok” är en stor läsupplevelse. Språket är utsökt och ibland poetiskt, men alltid lättläst och prosan flyter obehindrat fram likt en egen litterär flod. Ibland stannar texten upp på ett eftertänksamt sätt innan den fortsätter.
Boken anknyter till en lång europeisk essätradition och i dagens litteraturutgivning har essän på något sätt hamnat i bakvattnet (om uttrycket tillåts). Men riktigt bra och välskrivna essäer kan vara några av de bästa läsäventyren.
Det är en fröjd att läsa en sådan här bok. Inspirerande, kunnig, lärorik, och ibland dessutom rolig.
”Flodernas bok” är dessutom fint formgiven med samverkande typografi, bild och slingrande flodlinjer. Illustrerad med många fina färgfoton.

Ur Nina Burtons förord: ”Floder är så mycket mer än vad en atlas kan visa, för vid dem får kulturen, historien, geografin och naturvetenskapen liv. (…)
Dessutom följs floderna av mer existentiella frågor om jaget och ljuset, om livets rytm och tidens ström.”

Det här är en briljant bok som jag varmt kan rekommendera.

Flodernas bok i bibliotekets katalog

Periferin i Europas mitt

Periferin i Europas mitt

Numera förekommer Ukraina oftare än förut i nyhetsflödet. Landet ligger i en del av Europa som inte är särskilt välkänd hos oss.

I Bo Larssons bok ”Periferin i Europas mitt : kulturarv, minnen och stadsmiljö i Västukraina och Moldavien” (Sekel, 2011) kan du läsa om städer och regioner i västra Ukraina och Moldavien som för många svenskar är praktiskt taget okända.

Bo Larsson är forskare inom stadsplanering och arkitektur. Han har studerat 13 städer i den här delen av Europa, och berättar i sin bok om deras kulturella, etniska och politiska historia.

Västra Ukraina har historiska band till Centraleuropa och ingick länge i Österrike-Ungern, den Habsburgska dubbelmonarkin. Republiken Moldavien tillhör det rumänska kulturområdet men har under långa perioder styrts från Ryssland. Efter andra världskriget hamnade dessa områden i Sovjetunionen. Deras kulturarv är multietniskt.

Vi kallar ofta dessa områden för Östeuropa, men om man tittar på en Europakarta så kan man se att kontinentens geografiska mittpunkt borde ligga någonstans vid den ukrainska västgränsen. Trots detta ser många västeuropeer dessa områden som perifera utkanter.

I ”Periferin i Europas mitt” kan du bekanta dig med områden som Bessarabien, Östgalizien, Transnistrien och Karpato-Rutenien. Städerna har olika namn beroende på vilket språk man talar. Läs om kulturstaden Lviv (ukrainskt namn), även känd som Lvov (ryskt namn) och Lemberg (tyskt namn). Den har en brokig historia med anor från medeltiden och är universitetsstad sedan över 350 år tillbaka.

Känner du till Moldaviens huvudstad Chișinău? I Larssons bok finns ett långt avsnitt om staden, ett kapitel som är det mest omfattande jag någonsin läst på svenska om denna huvudstad.

En annan stad, som troligen är en helt ny bekantskap för många svenska läsare, är den västukrainska staden Tjernivtsi. Dess rumänska namn är Cernăuți och polska namn Czernowitz. I ”Periferin i Europas mitt” beskrivs staden i ett långt kapitel på ca 50 sidor. Det är en riktig kulturell smältdegel. Universitetet med sina kringliggande byggnader är ett av Unescos världsarv.
Under andra världskriget ockuperades Tjernivtsi först av ryssarna och sedan av tyskarna. Den judiska befolkningen drabbades hårt. Många mördades eller deporterades. Nazisterna skapade ett ghetto. Det ståtliga judiska templet brändes ned av nazisterna. Under den sovjetiska tiden återuppbyggdes det och förvandlades till biograf.

Före andra världskriget var det judiska inslaget bland befolkningen i dessa omåden påtagligt stort. I vissa städer utgjorde judar 80-90% av befolkningen och hade en central roll för städernas utveckling. Många judiska författare kom härifrån. Efter kriget flyttade nya folkgrupper in, ibland helt utan tidigare koppling till städerna. En del städer blev rena militärstäder vid den sovjetiska västgränsen.

Det märks att författaren är mycket kunnig inom stadsplanering och stadshistoria. Vi får veta mycket om rutnätsstäder, om stadsplanering genom tiderna och hur man kan avläsa seklerna i städernas utseende. Ett återkommande tema i boken är hur viktiga de historiska delarna av städerna är för respektive stadsbild. Jag tror att en hel del av dagens beslutsfattare skulle behöva läsa den här boken för att få en ökad förståelse för våra städers kulturvärden, inte minst beträffande den äldre bebyggelsen.

Det här är en mycket intressant och upplysande bok. För många svenska läsare är dessa städer, områden och folkgrupper troligen helt okända. Texten är lättläst även om den då och då är riktigt faktatät och innehåller många namn på platser, personer m m. Emellanåt är dock texten satt i något kompakt form på boksidorna.

Boken innehåller också relativt många illustrationer, även om en del av stadsfotona borde ha återgivits i ett större format. Men här finns gott om fräscha kartor, vilket är viktigt och underlättar läsningen.

En intressant och allmänbildande bok om städer och områden som de flesta svenskar inte känner till.

Periferin i Europas mitt i bibliotekets katalog

Det exotiska Orienten

Bilden av Orienten

Under de senaste åren har det i Sverige utgivits en del böcker inom ämnet ”Västvärldens syn på folkgrupper i Mellanöstern samt Islam, historiskt samt i nutid”. En av dessa böcker är Tomas Björks ”Bilden av ‘Orienten’ : exotism i 1800-talets svenska visuella kultur” (Atlantis, 2011).

Uttrycket ”Orienten” är omdiskuterat och många vill inte använda det idag, men uttrycket var det som användes på 1800-talet. I den här boken används begreppet för de icke-kristna länderna kring Medelhavet, både i Mellanöstern och Nordafrika.

Tomas Björk är docent i konstvetenskap. I boken undersöker han hur resande svenska konstnärer och fotografer under 1800-talet skildrade orientaliska miljöer. Här möter vi beslöjade kvinnor, sultaner, haremsinteriörer, moskéer och nyhetsillustrationer.

Tryckeriteknikens framsteg hade gjort att tidningar och böcker kunde utges med fler och bättre illustrationer än tidigare. Bilderna från dessa länder kunde alltså ses i tidningar och böcker, och visades även på utställningar. De nådde en stor publik. I samband med diplomatiska besök, Orientalistkongressen 1889 och Stockholmsutställningen 1897 fokuserades det också på ”det främmande”. Fördomar och stereotyper spreds, och givetvis ansåg man att västerlandet var mer högtstående, och alltså borde hjälpa människorna i Orienten.

Styrkan med denna rejäla bok, som omfattar över 400 sidor, är det enormt rika bildmaterialet. Här finns många fina litografier, de flesta återgivna i färg, samt massvis av tidningsillustrationer och andra bilder.

De svenska resenärerna som besökte dessa länder var oftast mest intresserade av att avbilda de många byggnadsverk man såg. Vardagslivet hos de lokala invånarna var inte alltid lika intressant för dem. Konstnärerna fascinerades av det starka ljuset.
Även om Sverige inte var någon kolonialmakt delade man i princip kolonialmakternas uppfattningar om Orienten, alltså att området var underutvecklat jämfört med västerlandet och behövde hjälpas fram.
Det blev på modet att göra resor till Orienten. En del av resenärerna var kungliga. Gustaf (V) och Victoria reste till Egypten, något vi kan läsa om i en helt annan bok, och även andra prinsar som Eugen, Carl m fl gjorde resor dit.

Björk skriver kunnigt och intresseväckande, och texten kryddas med samtida citat ur böcker, artiklar och brev. Det är riktigt intressant. Läs om så pass olika ämnen som egyptologi, mumievurm, resor till Bibelns platser, krigsrapporter, etniciteter, turkiska bad, vattenpipor och mycket annat.

Resenärerna fascinerades också av kvinnornas situation. Harem sågs som ett tecken på en synd som så klart inte kunde förekomma i väst, och de sköna men beslöjade kvinnorna avbildades ofta. De svenska resenärerna uppfattade kvinnorna som oåtkomliga och mystiska. Andra västerlänningar kunde fångas av den exotiskt erotiska lockelsen.

En tankeväckande, påtagligt visuell och intressant bok, som får läsaren att fundera över vår egen tids värderingar och uttryck. Hur kommer man att se på dem om 100 år?

Bilden av Orienten i bibliotekets katalog

Första världskriget

Första världskriget

I år är det som bekant 100 år sedan första världskriget bröt ut. Denna stora konflikt skulle förändra samhället i grunden. Få krig har haft en så stor betydelse för Europa som första världskriget. 10 miljoner soldater stupade. De nya tekniska landvinningarna som gjorts inom vapentekniken gjorde frontsoldaterna svårt traumatiserade. Kriget medförde ett stort mänskligt lidande.

Fyra imperier bröt samman: Ryssland, Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket. Den gamla världen försvann. I Ryssland grep Lenin makten och i Tyskland skulle Versaillesfredens hårda krav skapa grogrund för extremism och revanschlust. Två effekter av första världskriget var 1900-talets två totalitära ideologier, nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen.

Militärhistorikern Marco Smedberg, som även är redaktör för tidskriften Militär historia, har skrivit en ny och fräsch historik: ”Första världskriget” (Historiska media, 2014), en bok på nästan 400 sidor. Den har alla förutsättningar att bli ett standardverk i ämnet.

Hela berättelsen om kriget berättas i kronologisk följd. Eftersom Smedberg är militärhistoriker blir det en hel del fokus på strategier, trupprörelser och annat, dessutom illustrerade med många nyproducerade kartor. Det är dock lättläst och texten flyter på bra. I berättelsen finns också många citat av ögonvittnen, som ger en bra närvarokänsla. Boken är även något sparsamt illustrerad med svartvita foton.

Den främsta målgruppen för denna bok är kanske den som vill ha en bra och nyskriven militärhistorisk översikt över första världskriget. Men den kan även läsas av vem som helst som vill ha en sammanfattning av denna stora konflikt. Ögonvittnesskildringarna är det bästa i boken. De balanserar de ibland något abstrakta skildringarna av det militära skeendet.
Dessutom är kartmaterialet mycket bra.
Beskrivningen av kriget är också skriven på ett så pass objektivt sätt som det nu går.

Det behövs verkligen en nyskriven och fräsch bok i ämnet för svenska läsare, en bok som beskriver hela krigsförloppet. ”Första världskriget” är en bra, läsvärd och användbar bok om första världskriget.

Första världskriget i bibliotekets katalog

Den gröne mannen

Den gröne mannen

Det brukar sägas att på biblioteket har du möjlighet att plötsligt upptäcka den där boken som du inte visste att du ville läsa. ”Den gröne mannen” av Adèle Schreiber (Dialogos, 2013) är just en sådan bok.

”Den gröne mannen” handlar om en alldeles särskild konstnärlig utsmyckning i kyrkor och katedraler, nämligen de gåtfullt bladbeklädda ansikten som ser på oss. De kallas bladmän eller gröna män, och är märkligt uttrycksfulla. Ofta tycks de inte riktigt passa in i sin omgivning. Det är tydligt att dessa ansikten inte är kristna symboler. Hur kunde de hamna inne i kyrkorna?

Konsthistorikern Adèle Schreiber beskriver i den här boken den gröne mannens historia, och den är riktigt intressant. Hon visar att den gröne mannen har sitt ursprung i Indien, och att de äldsta exemplen på bladmän är ca 2000 år gamla. Troligen kom motivet till Europa med romerska skulptörer och stenhuggare under det första århundradet efter Kristus. Under medeltiden blev sedan gröna män ett vanligt inslag i kyrkor i flera olika länder, och motivet kom även till Sverige, antagligen via engelska och tyska byggnadsarbetare.

Bladman från 1200-talet i Bambergs katedral, Tyskland.

Man kan hitta bladmän eller gröna män på de mest skilda platser, inte sällan lite undanskymt. De finns på kapitäl, pelarbaser, korskrank, dopfuntar, predikstolar och på flera andra ställen, ibland som gravutsmyckningar. I modern tid kan vi också se gröna män i andra sammanhang, exempelvis i bildkonst och i reklamsammanhang.

”Den gröne mannen” är rikt illustrerad, med bilder i både färg och svartvitt. Boken är fylld av suggestiva foton av bladmän. Man slås av hur många varianter som finns av detta motiv. Vissa av ansiktena är nästan kusligt realistiska och tycks följa betraktaren med blicken. Andra är groteska.

Grön man från 1100-talet i romansk kyrka i Kilpeck, Storbritannien.

Men vad betyder då den gröne mannen? Vad symboliserar han? Det är inte helt klart.
De indiska ursprungsmotiven tycks ha haft en beskyddande roll. På gravar symboliserar den gröne mannen däremot återuppståndelsen och livets kretslopp. Medeltida teologer hade olika uppfattning om bladmännen. Någon ansåg att han var symbol för naturens växtlighet, alltså Guds skapelse. En annan ansåg att den gröne mannan borde fördömas eftersom han var en symbol för köttets lust. Några har ansett bladmännen vara demoner och spöken, medan andra menade att de var beskyddare och personifierade återfödelsen och det eviga livet.

”Den gröne mannen” inleds med en bakgrundsbeskrivning och övergår sedan till att skildra de olika varianter av motivet som finns. Här finns också ett särskilt kapitel som beskriver de gröna männen i svenska kyrkor. Det finns häpnadsväckande många.

Schreibers bok är den första på svenska i detta ämne. Tidigare finns endast en uppsats från 1992, samt några böcker på engelska.

Det här är en fascinerande bok, som får läsaren att se på byggnader och deras utsmyckning med nya ögon. Man blir genast nyfiken på om man kan upptäcka några bladmän i sin egen omgivning, kanske några man tidigare inte tänkt på.
Ser du någon kyrkobesökare som ivrigt kikar i skrymslen och vrår, är det troligen någon som också läst ”Den gröne mannen” och nu spanar efter nya bladmän som väntar på upptäckt.

Den gröne mannen i bibliotekets katalog

Motståndsrörelser

Motstånd

Vår tid är fylld av konflikter. Kolonialmakter och totalitära regimer har ofta mött motstånd i form av olika motståndsrörelser. Motstånd handlar ofta om de maktlösas kamp. Hur ska man mobilisera de svaga och de fattigaste mot en övermakt som kontrollerar stat och militär?
Journalisten och författaren Björn Kumm beskriver i sin senaste bok ”Motstånd : de maktlösas kamp” (Historiska media, 2013) 1900-talets motståndsrörelser. Flera av dem har varit framgångsrika, ibland utan att tillgripa våld. Hur gick det egentligen till? Det får du veta i boken.  Andra motståndsrörelser drabbades däremot av nederlag.

Kumms bok är indelad geografiskt efter land. Samtidigt har kapitlen försökt organiseras lite löst efter kronologi. Boken börjar med Marocko och Irland under 1920-talet, fortsätter sedan till Indien och vidare till många andra länder. Även motståndsrörelserna i Skandinavien under andra världskriget tas upp. Ett avslutande kapitel nämner även vår samtids motståndsmän som Bradley Manning och Julian Assange och dagens metoder som ”hacktivism”.
De flesta kapitlen handlar om motstånd mot kolonialmakter i Asien, Afrika och Sydamerika. Flera områdens historia är troligen ganska okända för en bred publik.

Motstånd” är välskriven, men ibland något rapsodisk. Vissa kapitel är endast några sidor långa, och Kumm gör ingen direkt sammanfattande analys av motstånd.  Episoden från t ex Malackahalvön hade man velat läsa mera om, men det kapitlet är över efter bara fyra sidor. Det gäller även en del andra kapitel. En liten litteraturlista avslutar boken.
Den arabiska våren nämns dock bara i förbigående. Den kan man däremot läsa om i andra böcker.

Motstånd” är ändå en bra, lättillgänglig och läsvärd bok som ger oss en överblick över flera av 1900-talets välkända konflikter, och en större kunskap om deras bakgrund. Den kan läsas helt utan förkunskaper. Tyvärr saknar boken helt illustrationer.

Motstånd i bibliotekets katalog

Århundradets sommar

Århundradets sommar

1913 var ett år då allting tycktes vara möjligt. Det var ett år då det hände mycket inom kulturen : konst, musik, litteratur. Samtidigt var det året innan 1914, då första världskriget bröt ut och totalt förändrade samhället. Om detta händelserika år handlar Florian Illies fascinerande bok ”Århundradets sommar : 1913” (Norstedts, 2013).

Under 1913 präglades Paris, Berlin, Wien och New York av otrolig kreativitet och experimentlusta. Det nya moderna samhället skulle snart bryta igenom, samtidigt som det gamla knakade i fogarna.

Illies är tysk kulturjournalist och har bl a varit kulturredaktör för tidskriften Die Zeit.
Den här boken är upplagd kronologiskt i 12 olika kapitel, ett för varje månad. Månadskapitlen inleds med en snabb introduktion av vad som händer i detsamma. Detta är väldigt intresseväckande.
Högt och lågt blandas med varandra. Läsaren förflyttas hundra år tillbaka. Det är oerhört raffinerat: politik, kärlek, skandaler, skvaller och mycket annat beskrivs i en jättelik mix, med stor närvarokänsla. Man kan inte sluta läsa.
Trots att boken heter ”Århundradets sommar” handlar den alltså om hela året 1913, inte bara om den sommaren.

Vi möter Marcel Proust, som börjar skriva sitt stora verk ”På spaning efter den tid som flytt”. Igor Stravinsky har premiär på ”Våroffer”. Franz Kafka, James Joyce och Robert Musil dricker samma dag en cappuccino i Trieste. I München försöker en 24-årig österrikisk hötorgsmålare sälja sina småborgerliga stadsvyer. Hans nämn är Adolf Hitler.
I boken får vi även träffa flera andra av 1900-talets berömdheter: Pablo Picasso, Josef Stalin, Sigmund Freud, Oskar Kokoschka, Thomas Mann, Rainer Maria Rilke, Coco Chanel, Albert Schweitzer…
Alla dessa personers liv flätas in i varandra. Flera av dem träffas faktiskt i boken, men de flesta av dem lever parallella liv.

Det som är så fascinerande med denna bok är att vi som läser den idag har facit i hand. Det var en banbrytande tid. Vi vet vad som hände 1914, bara ett år senare, och att allt då skulle komma att vara förändrat. Någonstans har jag sett boken beskrivas som ”en undergångens högmässa” och det är en bra beskrivning.

Århundradets sommar” är riktigt välskriven, som en blandning mellan fackbok och roman, och är en verklig bladvändare. Dessutom finns det gott om intressanta anekdoter i boken. Rekommenderas!

Århundradets sommar i bibliotekets katalog

British Library om första världskriget

British Library - World War One

1914, för 100 år sedan, utbröt det första världskriget. Denna stora konflikt förändrade samhället i grunden. Idag finns inte längre någon av krigsveteranerna kvar i livet, men det finns gott om vittnesmål och berättelser.
100-årsminnet av första världskrigets utbrott kommer att uppmärksammas på flera håll under året, och tidigare här i bloggen har jag tipsat om Europeanas stora webbprojekt i ämnet.

Även British Library har lanserat en stor webbplats om första världskriget: World War One.

Här hittar du mängder av intressant dokumentation, både i form av text- och bildmaterial.
Du kan också läsa mer än 50 olika artiklar om första världskriget, alla skrivna av historiker och andra ämnesexperter.
I avdelningen Themes hittar du ämnesingångar för de olika vinklar som du är intresserad av. Enbart under rubriken ”Life as a soldier” hittar du 12 olika artiklar att läsa.
Söker du efter t ex bilder, gå in under ”Collection items”. Här kan du göra olika typer av sökningar. De flesta bilderna går att se högupplösta.
Här finns t o m nästan 100 st digitaliserade böcker som du kan läsa i e-boksformat.

BL:s World War One är en mycket användbar och innehållsrik webbresurs.

Monuments Men – boken

The Monuments Men

I den bioaktuella filmen ”The Monuments Men”, skriven och regisserad av George Clooney, kan vi se Clooney, Matt Damon, Bill Murray m fl som medlemmar i en amerikansk specialstyrka under andra världskriget. ”The Monuments Men” hade som uppdrag att rädda och skydda kultur- och konstföremål i Europa.

Filmen bygger på boken ”The Monuments Men : allied heroes, Nazi thieves, and the greatest treasure hunt in history” av Robert M Edsel (Center Street, 2009).

Jag föreslår att man först läser ”Plundrarna : hur nazisterna stal Europas konstskatter” av Anders Rydell. Den har jag tidigare tipsat om här i bloggen. Den boken ger en bra bakgrund till det som händer i ”The Monuments Men”.
”The Monuments Men” beskriver flera av de dramatiska räddningsaktioner som sedan ägde rum i krigets slutskede. Många kända konstverk kunde ha gått under i kriget (och vissa gjorde det också), men det var exempelvis mycket nära att hela det enorma lagret av konst som nazisterna lagrat i den djupa saltgruvan i Altaussee hade sprängts. Endast tack vare några individuella personers hjälteinsatser kunde de ovärderliga konstskatterna räddas.

Vissa lager av stulen konst var enorma. I slottet Neuschwanstein i Bayern fanns det mesta av den franska konst nazisterna hade stulit. Det tog Monuments Men sex veckor att tömma slottet.
Ömtåliga konstverk fick fraktas uppför och nedför branta trappor. Arbetet var mödosamt och ibland även riskabelt.

I Bernterode i Thüringen hittade amerikanerna bl a kistorna med kvarlevorna av tyska ledare. Fredrik den stores metallkista var massiv och vägde 600-700 kg. Det tog en timme bara att bära den genom våta, trånga gruvgångar in i den enda hiss som fanns. Kistan passade in i hissen med bara någon centimeters marginal.

Efter krigsslutet skulle flera av de tyska konstgömmorna hamna i regioner som hamnade under sovjetisk kontroll. Monuments Men fick därför kort tid på sig att tömma t ex gruvan i Altaussee. Man valde ut de viktigaste kontverken, som Michelangelos Brügge-Madonna och Van Eycks Gentaltare, och packade in dem så noggrant man kunde innan de tranporterades iväg.

Edsels bok ”The Monuments Men” är något trögstartad, men blir mer spännande ju längre in i boken man kommer. Den är fylld av hjältemodiga bedrifter, och egentligen är det ett under att så mycket kunde räddas i den kaotiska situation som rådde i krigsslutets Europa. Illustrerad med svartvita foton.

The Monuments Men i bibliotekets katalog

Ukraina

Ukraina x 2Ukraina, Ukraina

Just nu vänds världens blickar mot Ukraina. Detta stora land med över 45 miljoner invånare ligger endast två timmars flygresa från Sverige, men är ändå påfallande okänt hos oss. Kunskaperna är bristfälliga. Ibland når Ukraina genom bruset, t ex under den orange revolutionen eller i Eurovision Song Contest, men för att förstå vad som händer i landet behöver vi känna till dess historia.
En del tänker inte ens på att Ukraina är en del av Europa, utan även kontinentens till ytan näst största stat.

Ukrainsk 1900-talshistoria är ofta tragisk. Något som än idag är ett oläkt sår i Ukraina är den stora hungerfarsoten, ”Holodomor”, som anses framkallad av Sovjetunionen 1932-33. Tre miljoner ukrainare dog. Ryssarna anser dock att dessa beskyllningar är en antirysk kampanj.
1941 dödades 100.000-150.000 judar, romer och sovjetiska krigsfångar av nazisterna i ravinen och koncentrationslägret Babij Jar.
Ukrainas mest kända stad förutom huvudstaden Kiev är kanske Tjernobyl. Orten ligger i Ukraina, men 1986, då den stora reaktorolyckan där inträffade, var landet en del av Sovjetunionen.
Här i Sverige är dessutom Poltava en annan känd ukrainsk stad.

Tyvärr finns det endast ett fåtal böcker på svenska om Ukraina. På senare år har det dock utkommit tre titlar i ämnet, som jag här vill tipsa om.

”Ukraina – i Europas mitt” av Peter Lodenius (Tigertext, 2006) känns egentligen som en sammanställning av olika artiklar om landet. Lodenius har bl a varit chefredaktör för tidskriften Ny tid. Större delen av den här boken handlar om Ukrainas historia.
Den västra delen har tillhört först det polsk-litauiska samväldet och sedan det Habsburgska riket. Den östra delen var däremot ryskt och lydde under tsaren. Under självständighetstiden ledde denna historia till starka spänningar i landet. Boken spretar en del, men är en god introduktion.

Ukraina  – i Europas mitt
i bibliotekets katalog

”Ukraina – den förrådda revolutionen” av Ulf-Göran Widqvist (Trädet, 2012) är ett längre reportage i bokform, som utgår från dagens Ukraina. Landet har många problem: ekonomisk kris, skuldsättning, sjunkande levnadsstandard, massarbetslöshet och utvandring, politisk oro och kraftig korruption. Hur kunde det bli så? Ett läsvärt, faktaspäckat och intressant reportage.

Ukraina – den förrådda revolutionen i bibliotekets katalog

Kjell Albin Abrahamsons senaste bok är ”Ukraina, Ukraïna : öster om väst, väster om öst” (Silc, 2011). Abrahamson är välkänd journalist och mångårig korrespondent i Östeuropa. Denna bok är skriven i form av ett resereportage, där Abrahamson färdas genom dagens Ukraina. Han sätter in händelser och företeelser i Ukraina i sitt historiska sammanhang, och gör samtidigt tillbakablickar på egna erfarenheter och möten i landet, ibland under Sovjettiden. Abrahamson är rolig att läsa. Han skriver med humor och värme. Här får vi också veta mera om striderna mellan de tre olika kyrkliga inriktningarna i landet. En bra, informativ och lärorik bok.

Ukraina, Ukraina i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: