Bloggarkiv

Bellman på engelska

Sångerna av Carl Michael Bellman (1740-1795) är välkända för oss svenskar. Bellmans visor och sånger är en del av vår nationella kulturskatt, på samma sätt som t ex Shakespeares pjäser är för engelsmän.

Men hur kan man presentera Bellman för en utländsk publik?

Fredman's epistles and songs

”Fredman’s epistles & songs” (Proprius, 1990) är en utgåva av några av de mest kända Bellmanvisorna, närmare bestämt 54 st, tolkade till engelska av Paul Britten Austin. Boken innehåller både noter och text.

Att läsa vistexter som ”Käraste bröder”, ”Stolta stad”, ”Så lunka vi så småningom” och ”Märk hur vår skugga” översatta till engelska ger läsaren ett nytt spännande perspektiv. Det är också en intressant påminnelse om hur svårt det kan vara att översätta text i versform till andra språk. Men översättaren har gjort det bra. Han blev t o m belönad av Svenska Akademien.

I boken finns också en introduktion till Bellmans liv och verk, även den skriven på engelska

Fredman’s epistles & songs i bibliotekets katalog

Fredman’s epistles & songs finns också fritt tillgänglig som e-bok hos Litteraturbanken.

Martin Best sjunger ”So screw up the fiddle” (Nå skruva fiolen, Fredmans epistel nr 2)

Lindisfarne-evangeliariet

Lindisfarne-evangeliariet

Evangeliarier tillhör höjdpunkterna i det medeltida bokmåleriet. Ett evangeliarium är en handskrift som innehåller texten till de fyra evangelierna. Ofta ingår också i handskriften målade framställningar av evangelisterna, och s k kanonbågar (konkordanstabeller som relaterar de olika evangelierna till varandra).

Ett av de mest kända evangeliarierna är det från Lindisfarne, en ö utanför norra Englands kust. (Lindisfarne är mest känd för att det var där den allra första kända vikingaräden mot engelskt område utfördes år 793).
Det praktfulla Lindisfarne-evangeliariet skapades troligen kring år 700 och har fantastiska utsmyckningar av mycket hög konstnärlig klass. Dessutom är handskriften oerhört välbevarad.
Den ursprungliga bokbandet var rikt smyckat med juveler. Det gick förlorat under vikingarädernas tid, men ett nytt band skapades på 1850-talet.
De konstnärliga textsidorna med slingor, djur och spännande färgsättning har bl a inspirerat dagens formgivare av bokomslag.

Lindisfarne-evangeliariet är även språkhistoriskt viktigt. På 900-talet försågs texten med en översättning till en nordöstfornengelsk dialekt. Det är den äldsta kända bibelöversättningen till engelska.

Handskriften finns idag på British Library i London. De har digitaliserat hela Lindisfarne-evangeliariet, vilket betyder att du virtuellt kan bläddra i handskriften online.

BL Digitised Manuscripts : The Lindisfarne Gospels

Här finns 8 olika ingångar till handskriften. Du kan t ex välja något av evangelierna och sedan bläddra fram och tillbaka. Det går att blåsa upp varje bild i helskärmsläge, och du kan zooma in i varje bild för att studera det fantastiskt konstnärliga bokmåleriet.
Egentligen är det ganska fantastiskt att vi alla idag kan sitta hemma framför datorn och virtuellt bläddra i, och detaljstudera en sådan här bokskatt.

Vilka var germanerna?

Germanerna

Begreppet ”germaner” stöter man på lite då och då. Finns det germaner nu? Om inte, fanns de förr, i forntiden? Vilka var de i så fall? Kan man säga att svenskar är germaner? Sådana här frågor är faktiskt svårare än man tror att besvara.

Tore Janson har skrivit den mycket intressanta och läsvärda boken ”Germanerna : myten – historien – språken” (Norstedts, 2013). Janson har varit professor i latin och afrikanska språk vid Göteborgs universitet och har tidigare skrivit flera andra uppmärksammade böcker, bl a en framstående bok om latinet.

Man kan säga att ”Germanerna” är en utredande bok. Janson vill helt enkelt reda ut och förklara alla begrepp, alla missförstånd och klargöra vad forskningen säger oss.

Boken ”Germanerna” är uppdelad i tre delar. Den första heter ”Myten” och beskriver hur man i samband med det tyska rikets enande ville ge det tyska folket en egen historia. Den romerske historieförfattaren Tacitus verk ”Germania” (som återupptäcktes på 1400-talet) blev här den viktigaste källan till skapandet av bilden av ”germanerna” som det tyska folkets förfäder. För de tyska nationalisterna på 1800-talet var Tacitus verk en sorts ”helig skrift”.
Som lingvist tar Janson särskilt upp de språkliga benämningarna på folkgrupper och länder, och härleder dem bakåt. I detta avsnitt kan vi också läsa om hur nazisterna använde begreppet germaner, och hur man efter andra världskriget försökt avnazifiera detta begrepp.

Bokens andra avsnitt heter ”Historien”. Här får vi veta vad som faktiskt är känt om de germanska folkgrupperna, de som romarna mötte. Läs om hur dessa levde, hur deras samhällen kan ha sett ut och vilka spår de lämnat efter sig.

Det tredje avsnittet är ”Språken” och här går Janson igenom vad germanska språk egentligen är för en grupp, hur dessa är släkt med varandra, och vilka språk som kan ha föregått våra moderna. Hur kom exempelvis engelskan och tyskan till? Framför allt sätter han allt detta i sitt sammanhang.

Germanerna” är en väldigt bra bok, inte minst tack vare Tore Jansons utmärkta berättarstil. Boken är skriven på ett tillgängligt och levande språk och författaren har valt ett bra sätt att presentera och dela upp detta (emellanåt ganska snåriga) faktamaterial. På så vis hålls boken ihop på ett utmärkt sätt. Författaren är dessutom väldigt kunnig i sitt ämne.
Under läsningen får vi lära oss både det ena och det andra, Det framgår tydligt hur historiskt stoff om germanska folkgrupper lever vidare än idag i skilda sammanhang.
Boken är även utrustad med ett bra bildmaterial, samt kartor.
En både bildande och underhållande bok. God läsning, helt enkelt.

Min enda invändning är omslagsbilden, som utgörs av en detalj ur Rembrandts konstverk ”Batavernas trohetsed”. Även om många har sett denna tavla på Nationalmuseum har den bland allmänheten knappast en självklar koppling till germaner, och är formodligen därför inte helt lättbegriplig. Troligen skulle boken nå ut till fler läsare med en ”tydligare” omslagsbild, kanske en scen ur en Wagneropera.

Tore Jansons ”Germanerna” var en av sex titlar som 2013 nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.

Germanerna i bibliotekets katalog

Janson, T - Germanerna - 13032863

Världens första ”selfie”

Robert Cornelius självporträtt, 1839

Oxford Dictionaries meddelade häromdagen att de utsett ordet ”selfie” till årets internationella ord.

Med ”selfie” menas då ett fotografi i form av ett självporträtt, som fotografen (oftast) tar med en mobiltelefon eller webbkamera, och sedan laddar upp till en social tjänst på internet. En ”selfie” har blivit ett begrepp på bloggar m m. Ordets första dokumenterade användning var i ett australiskt webbforum 2002.

Men faktum är att självporträtt med kamera är en mycket gammal fotometod. Flera av fotografiteknikens pionjärer använde sig av just detta motivval när de tog sina tidiga bilder.

Robert Cornelius självporträtt från 1839 är ett av de absolut tidigaste fotografiska bilderna av en person. Det kan ses som den första ”selfien”.

Robert Cornelius (1809-1893) var en amerikansk fotopionjär från Philadelphia, som var kunnig inom kemi. Han utvecklade en särskild silverplåt som kunde användas för framtagande av daguerrotyper, en tidig fotografimetod. Hans självporträtt togs i oktober 1839 utanför familjens butik. Exponeringstiden var ungefär en minut. På baksidan av bilden skrev han sedan “The first light Picture ever taken. 1839.”

Public Domain Review: Robert Cornelius’ self portrait
Samtida artikel om Robert Cornelius, från 1840

Intresserad av den tidiga fotografitekniken? Läs gärna boken De första fotograferna, som jag tidigare tipsat om här i bloggen.

Första världskrigets jargong

Ny forskning visar att första världskriget medförde att en mängd militärslang kom att hamna i vardagsengelskan. Uttryck som bloke, washed out, fed up, lousy och faktiskt – binge drink, har detta ursprung.

Två brittiska militärhistoriker har gått igenom tusentals dokument från första världskrigets dagar, och ger nu ut en bok i ämnet: ”Trench talk”.
De har dessutom upptäckt att kriget gav upphov till både franska och tyska låneord i engelskan, samt även ord från hindi.

The Telegraph 121125: The trench talk that is now entrenched in the English language

Språkens historia

Janson, T - Språkens historia - 13033082

Alla språk uppkommer, används en tid och försvinner sedan. Vissa språk sprids över hela världen och blir världsspråk, medan andra endast används i begränsade områden och förblir små. Varför är det så?
Läs Tore Jansons ”Språkens historia: en upptäcktsresa genom tid och rum” (Norstedts, 2010) om du vill veta mer om detta ämne.
Det här är en mycket intressant och trivsam bok. Den vill visa hur språken och historien har samspelat, och gör det än idag, under olika förhållanden.
Tore Janson har varit professor i latin och senare professor i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Han är verkligen kunnig inom området, och förklarar skickligt och pedagogiskt relationen mellan språk och identitet.

Boken spänner över en hisnande lång tidsperiod. Den inleds med språkens gryning för flera miljoner år sedan. Janson fortsätter sedan att berätta om språken och skriften, om grekiska och latin, om de europeiska språkens uppkomst, om arabiskan, engelskans dominans och mycket annat. Här finns också ett mycket intressant kapitel om hur språk dör ut och försvinner.
Avslutningsvis gör Janson en spekulation om hur det kommer att se ut långt in i framtiden. Talar vi kanske kinesiska om några hundra år?

En lärorik, underhållande och trevlig bok för alla som någon gång funderat över olika språk och hur de utvecklats.

Språkens historia i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: