Bloggarkiv

Stockholms hyrkusktaxa 1909

Hyrkusktaxa 1909 by Historiskt
Hyrkusktaxa 1909, a photo by Historiskt on Flickr.

Idag kikar vi på Stockholms hyrkusktaxa från 1909. Tydligen hade priserna då inte höjts på nio år.
Taxan omfattar tre sidor med relativt detaljerade beskrivningar.

Avgiften 4 kr per timme motsvarar ungefär 187 kr i 2010 års penningvärde.
(Källa: Kgl Myntkabinettets tjänst ”Räkna ut penningvärdet”).

Två bilder till från hyrkusk- och drosktaxan, med bl a priser för ”begrafningskörningar” finns i bloggens bildgalleri på Flickr.

Hög status på 1700-talet

Ett ståndsmässigt liv

Vår tids statuskonsumtion för lånade pengar är ingenting nytt. På 1700-talet var det adeln som förväntades leva ståndsmässigt. Om livsstilen hos en högadlig familj vid denna tid kan du läsa i Johanna Ilmakunnas omfångsrika bok ”Ett ståndsmässigt liv : familjen von Fersens livsstil på 1700-talet” (Svenska litteratursällskapet i Finland / Atlantis, 2012).

Adeln i Sverige (som ju inkluderade Finland) under 1700-talet var verkligen inte stor. Man tror att den uppgick till ca 10.000. Ändå var det adeln som hade störst samhällsinflytande. Denna position skulle alltså manifesteras och visas upp. Adelns livsstil var en viktig ståndsmarkör. Som adelsman förväntades man ha ett förfinat uppträdande och konsumera den tidens lyxvaror. Dessutom förväntades man vara måttfull. Samtidigt var det långt ifrån säkert att de faktiska inkomsterna svarade mot den konsumtionsnivå man ville visa upp. Många adelsfamiljer blev djupt skuldsatta.

Johanna Ilmakunnas har doktorerat på detta ämne, och den här boken är en bearbetad och utökad version av hennes avhandling. Som exempelfamilj har hon valt familjen von Fersen, och det är tre generationer von Fersen som står i fokus för skildringen.

Greve Hans von Fersen (1683-1736) var officer och ämbetsman. Hans söner Carl von Fersen (1716-1786) och Axel von Fersen d.ä. (1719-1794) var hovmän och statsmän, och den sistnämndes son Axel von Fersen d.y. (1755-1810) var militär och diplomat. Han är den mest kände av alla von Fersen.

För en adelsman fanns det i huvudsak tre tänkbara karriärer: officer, civil ämbetsman eller hovman. Att arbeta vid hovet ansågs finast. Störst trygghet hade de familjer med en stor andel ärvd jord. Hade man många slott och herrgårdar gav det en bra ekonomi. Det gick också att få inkomster genom uthyrning. Sönerna försörjdes i allmänhet av fadern. Ogifta kvinnor var dock omyndiga.

Den konsumtion man förväntades hålla krävde mycket pengar. Det helst talrika tjänstefolket skulle ha lön (åtminstone de utbildade – pigor och drängar fick nöja sig med kost och logi), man skulle resa ståndsmässigt med vagn och hästar, klä sig i det senaste modet, göra utbildningsresor, kunna konversera och helt enkelt svara mot den bild man hade byggt upp åt sig själv. Inom adeln förekom dessutom en frekvent låneverksamhet. Det kunde vara stora summor som lånades. Mer än 6% ränta fick man dock inte ta ut.

Här finns intressanta kapitel om äktenskapets sociala betydelse, hur man uppfostrade sina adliga barn, vilka livsnjutningar en adelsman tilläts ägna sig åt (snusandet var t ex på modet under 1700-talet), hur adelsdamerna förväntades leva, hur palatsen planerades och sköttes, vilket tjänstefolk man hade, och ett rejält avsnitt om finansieringen av hela denna extravaganta livsstil.

I boken finns en beskrivning av Axel von Fersen d.ä.:s begravning 1794, som var extremt överdådigt påkostad. Det var en ceremoni som skulle manifestera makten och inflytandet.

”Ett ståndsmässigt liv” är en rejäl bok som bitvis är något tungläst, men den innehåller en hel del intressanta och spännande skildringar av de här privilegierade personernas livsstil, med mängder av detaljer. Att revolutionens tidevarv skulle komma så småningom är inte så konstigt när man läser denna bok.

En fascinerande bok om tre generationer von Fersen. Rekommenderas till dig som är intresserad av svenskt 1700-tal och av historisk lyxkonsumtion.

Ett ståndsmässigt liv i bibliotekets katalog

Spillingsskatten på Gotland

Spillingsskatten

1999 fann man på Gotland världens hittills största silverskatt från vikingatiden. I skatten fanns 67 kilo mynt och smycken av silver. Dessutom hittades en stor mängd bronsföremål, däribland delar av ett dryckeshorn. Enbart bronsdelarna vägde 20 kilo. Bonden som hittade skatten fick över 2 miljoner kronor i hittelön.

Om den här magnifika skatten kan du läsa mera i boken ”Spillingsskatten : Gotland i vikingatidens världshandel” (Länsmuseet på Gotland, 2008). Sex olika artiklar, skrivna av olika experter, belyser skatten och den vikingatida handeln. Fyndet sätts in ett sammanhang. Hur kom det sig att så mycket silver samlades på ett ställe, och varifrån kom silvret från början? Hur såg handelsvägarna ut?

Skatten hittades vid Spillings gård nära Slite. Den låg i en åker, utan några som helst synliga spår ovan mark. Skatten innehöll över 14.000 mynt, de flesta från Orienten. Dessutom fanns här 300 armringar. Bronsföremålen har baltiskt ursprung. Smyckena har gotländsk tillverkning.

Det måste alltså ha funnits ett stort kontakt- och handelsnät kring Östersjön. Hela 78% av alla orientaliska mynt som påträffats i Sverige har hittats just på Gotland. Spillings gård ligger intill Bogeviken, som liksom Slite under vikingatiden bör ha varit en viktig hamn.

Mängden silver i Spillingsskatten skulle ha räckt till att betala hela Gotlands skatt till den svenske kungen i ca fem år, och för samma gård i hela 8000 år! Så det är en skatt av enormt värde.

Fyndet har väckt stort internationellt intresse. Man har hittat verkligt unika mynt, bl a det s k ”Mosemyntet”,och ännu har inte alla de 14.000 mynten hunnit gås igenom. Hittills har man konstaterat att det äldsta myntet är från 539 och det yngsta från 870-871.

En artikel tar upp den vikingatida gården i Spillings. Vem kan ha bott där, och hur såg gården ut?
Här kan du läsa om hur arkeologerna lägger pussel och bit för bit försöker ta fram en bild av hur det kan ha sett ut här för mer än 1000 år sedan. Och det är en tämligen liten del av hela åkern som ännu undersökts.

I kapitlet ”Gotland och omvärlden” beskrivs hur gotlänningarna under vikingatiden skapade sig en speciell roll i Östersjöområdet. Ett annat avsnitt tar upp den europeiska ekonom in och handeln under den äldre vikingatiden.

Boken är rikt illustrerad med många fina foton. En spännande och fantasieggande bok, som gör att man funderar på hur många ännu oupptäckta nedgrävda skatter som kan finnas i jorden.

 Spillingsskatten i bibliotekets katalog

Penningvärdet förr och nu

Det är alltid roligt att jämföra priser. Vad kostade saker och ting förr, och hur mycket tjänade man?
Kungliga Myntkabinettet har en kul och lättanvänd online-tjänst där du kan räkna ut vad en summa pengar motsvarar i dagens penningvärde. Tjänsten kan användas för perioden 1873-2010.

Kungliga Myntkabinettet: Räkna ut penningvärdet

Det var 1873 som Sverige införde kronan som valuta. Värdena baseras på KPI, Konsumentprisindex.

En annan tjänst finns hos SCB, Statistiska Centralbyrån.
SCB: Konsumentprisindex

På Historia.se finns en prisomräknare från medeltid till nutid.

KB:s blogg Vardagstryck skriver t ex idag om August Strindberg, som enligt Stockholms taxeringskalender hade 14.400 kr i årsinkomst 1905. I Myntkabinettets tjänst kan man snabbt ta reda på att det motsvarar ca 713.000 kr idag. Så han tjänade bra på sitt skrivande.

Lite mer jordpäron?

Jordpäron

Jordpäron är det första svenska namnet på potatis. Omslaget på boken ”Jordpäron : svensk ekonomihistorisk läsebok” (Atlantis, 2011) pryds också av en potatisplanta.

Den här tunga (1,4 kg) och bastanta boken består av ett stort urval samhällsekonomiska texter från många sekler. Texterna är skrivna från 1200-talet och fram till slutet av 1800-talet. Allt handlar om ekonomiska idéer: Hur ska jorden brukas? Hur ska handeln vara ordnad? Hur ska vi nå framsteg och säkra folkets välfärd?

De flesta av författarna är idag kanske inte lika kända som de var i sin samtid (med undantag av superkändisar som Carl von Linné och Christopher Polhem), men deras texter sätts här in i sitt sammanhang och kommenteras.

Alla texter är indelade i tio tematiska kapitel. Varje kapitel introduceras av historiker och ekonomihistoriker, och varje textavsnitt följs också åt av en förklaring. Äldre texter har fått ett moderniserat språk för att göra dem mer lättlästa.

Den här boken kan man läsa delar av, eller hoppa in i lite var man vill. Ett gediget verk på 658 sidor.

Det var förresten Jonas Alströmer som introducerade låneordet potatis i det svenska språket. Ordet lånades in från engelskan. Tidiga svenska namn på växten var, förutom jordpäron, jordäpplen och tartuffler. Ordet potatis kom till engelskan från spanskans patata, som i sin tur lånat ordet batat, som är av haitiskt ursprung.

Jordpäron i bibliotekets katalog

Pengar och politik förr och nu

En amerikansk casino-magnat i Las Vegas har sagt sig kunna bidra med hela 100 miljoner dollar till republikanen Newt Gingrichs valkampanj. Med anledning av detta har BBC News Magazine satt ihop en intressant artikel om politiska bidragsgivare genom historien, och visar på vad vi kan lära oss av forna tiders erfarenheter.

Crassus stödde Caesars militära och sedan politiska karriär.
Sir William de la Pole från Hull lånade ut pengar till den brittiske kungen Edward III, och för honom slutade det illa.
En annan kunglig bidragsgivare på 1500-talet, Thomas Seymour, blev avrättad.

BBC News Magazine: What can political donors learn from history?

Tulpanmanin

Tulpanmani

Ekonomiska kriser och finansbubblor är ingenting nytt. I dagens tid av finansiell oro kan det vara intressant med en historisk tillbakablick.
En av de mest kända finansbubblorna är den så kallade tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet.
Om denna finns en utmärkt bok, ”Tulpanmani: terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken” av Mike Dash (Svenska förlaget, 2001).


Den allra finaste tulpanen hette Semper Augustus.

Tulpanmanin brukar anses som historiens första spekulationsbubbla.
Det hela rörde sig om handel med tulpanlökar.  Tulpanen hade kommit till Europa på 1500-talet från det Osmanska riket i öst. Sedan upptäckte man att det gick att odla tulpaner i Nederländerna, där blomman trivdes.
Detta var Nederländernas guldålder: landets ekonomi var då i mycket stark tillväxt. Det fanns alltså mycket pengar i omlopp.

Allt fler började intressera sig för att satsa sina pengar i tulpanodling. Priserna ökade. Nästan alla sorters tulpaner gick att sälja. Snart började man handla med framtida skördar. Detta var historiens första terminsaffärer. Man köpte lökar som ännu inte fanns, för pengar man ännu inte hade fått.

Folk såg sina pengar mångfaldigas, till synes utan ansträngning. 1634 steg efterfrågan kraftigt. Priserna på lökar hade mångdubblats. Vissa exklusiva lökar hade ökat i pris upp till 12 gånger. Till sist kunde en enda tulpanlök vara värd lika mycket som ett stort hus. Människor sålde sina trädgårdar, sina hem för att kunna delta i handeln.

Till sist brast bubblan. Detta inträffade i februari 1637. Folk som inte hade hunnit sälja sina lökar blev ruinerade. Nederländerna hamnade i en ekonomisk kris.

Tulpanmani” är en tankeväckande och intressant bok, som kanske lär oss att känna igen en bubbla i tid.

Tulpanmani i bibliotekets katalog

Lästips på internet:
Sådana här finansbubblor har dykt upp i historien flera gånger. Läs mer om detta i Peter Englunds välskrivna essä.
Peter Englund: Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia

Wall Street

Rika och ruinerade vid Wall Street

I dagens tid av finansiell oro kan det ju vara intressant med en finanshistorisk bok.
Namnet Wall Street, som beteckning för västvärldens finansiella centrum, är så självklart för oss att vi knappt tänker på det. Men det fanns en tid då Wall Street bara var en amerikansk gata bland många andra.
Hur gick det till då de första storkapitalisterna byggde upp sina företag och förmögenheter och gjorde Wall Street så känd? Det kan vi läsa om i den här boken.

I Robert Irving Warshows ”Rika och ruinerade vid Wall Street”  (W&W, 1932) kan du läsa historien om hur män som J P Morgan och Rockefeller gjorde Wall Street till en av världens mest berömda gator.
Här finns berättelserna om bankirer som J P Morgan, företagsledare som Vanderbilt, Rockefeller och Ford. Vi kan ta del av många affärshistoriska anekdoter, läsa om truster och järnvägar, börsfall, högst tveksamma affärsmetoder och mycket annat.

Ett kapitel som t ex ”Guldkrisen och den svarta fredagen” är riktigt spännande att läsa. Guldkrisen, en händelse som idag är tämligen bortglömd, inträffade 1869.

Rika och ruinerade vid Wall Street i bibliotekets katalog

Pengar och makt

Pengar och makt

I dessa tider av ständiga ekonomiska nyheter kan det kanske vara intressant att fundera över de historiska perspektiven. Varför slutade människor med byteshandel och började använda pengar istället? Hur växte det moderna samhället fram?
Läs boken ”Pengar och makt – medeltidens handelsmän i Europa” (2003) av Peter Spufford om du vill veta mera om dessa frågor.

Spufford är historieprofessor vid universitet i Cambridge. Först tar han upp samhällsbakgrunden och juridiken. Sedan visar han hur det uppstod konsumtionsbehov vid hoven och i städerna. Ett kapitel handlar om vägar och transporter. Andra kapitel beskriver de varor man handlade med. Det var förstås mycket råvaror som spannmål, vin, socker, kryddor m m, men också metaller, ull, skinn och slavar. Och givetvis tillverkade varor som tyger, glas, lergods, handskrifter, gobelänger och konstföremål.

Boken är väldigt fascinerande och ger oss inblick i medeltidens människors vardag.
”Pengar och makt” är en rejäl bok på 430 sidor, rikt illustrerad och snyggt formgiven. Delar av innehållet är lite akademiskt men den är ändå lättläst.

Pengar och makt i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: