Bloggarkiv

Från kungliga sängkammare

Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor

Historiska kungligheters kärleksliv upphör aldrig att fascinera. Den här genren skulle man (kanske lite orättvist) kunna kalla ”kungligt skvaller”. En av de senaste böckerna i ämnet är riktigt bra: ”Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor : konvenansäktenskap och kunglig sängkammarfröjd” av Margareta Beckman (Fischer & Co, 2012).

Bland kungligheterna var skälen till äktenskap i allmänhet politiska. Ofta var ett giftermål ett praktiskt sätt att skapa eller bygga goda relationer och allianser med olika länder och ätter.

De makar som giftes bort var i de flesta fall ganska unga, kanske i tonåren. De hade sällan sett varandra tidigare, förutom i avbildad form på förskönande porträtt. Sedan förväntades de nygifta snabbt producera nya arvingar. Det förekom ibland att de fick ömma känslor för varandra, men det var betydligt vanligare att båda blev uttråkade och istället sökte sexuella förbindelser på andra håll. Det var så pass vanligt att det inte ansågs vara särskilt moraliskt uppseendeväckande.

Beckmans bok inleds med ett citat som tillskrivs Benjamin Franklin: ”Eftersom det finns äktenskap utan kärlek kommer det att finnas kärlek utan äktenskap”.

I den här boken får vi möta intressanta människoöden och spännande profiler från främst 1600- och 1700-talet. Den är indelad efter länder. De flesta kapitlen handlar om regenter i Frankrike, England och Sverige, men här finns också avsnitt om August II den starke av Polen, om de ryska kejsarinnorna Elisabet I och Katarina den stora och om Fredrik Vilhelm II av Preussen.

En kunglig älskarinna kunde få både makt och inflytande, men steget från att vara upphöjd till att hamna ute i kylan kunde vara mycket kort. Om kungen plötsligt avled kunde älskarinnan rentav sväva i livsfara.
De här människoödena är intressanta, både dramatiska och emellanåt sorgliga.

”Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor” är välskriven och lättläst. Det är definitivt en av de bättre böckerna i den kungliga sängkammargenren. Det finns en del svenska profiler i boken. Förutom regenterna kan vi t ex läsa om Aurora von Königsmarck, som av en del samtida manliga skribenter ansågs vara den fulländade skönheten personifierad.
En underhållande och läsvärd bok, som säkert kan intressera en stor läsekrets.

Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor i bibliotekets katalog

 

Kungliga släktband

Kungliga släktband

Sveriges historia är dess konungars, har det ibland sagts. Men det är också dess drottningars och deras barns, och inte minst deras utomäktenskapliga barns historia.

Ulf Sundbergs bok ”Kungliga släktband : kungar, drottningar, frillor och deras barn” (Historiska media, 2004) är en bra sammanställning över Sveriges kungliga familjer, från Gustav Vasas tid fram till våra dagar. Man kan slå upp en regent och få en lättöverskådlig bild av vem eller vilka denne var gift med, och vilka barn de fick. För alla personer får vi dessutom en minibiografi. Hur gick det egentligen för Erik XIV:s och Karin Månsdotters son Gustav? Eller för Fredrik Adolf, Gustav III:s mindre kände bror? Det kan vi läsa om i denna bok. Det finns en hel del ”doldisar” i de kungliga familjerna som inte alla känner till. Flera av dem hade spännande livsöden.

Sundbergs bok är dessutom den första fullständiga redogörelsen över kungliga älskarinnor och utomäktenskapliga barn. Källkritiken är givetvis viktig i detta sammanhang, men i många fall erkände kungarna sina faderskap. Synen på moral har varierat under seklernas lopp.

Författaren konstaterar att det finns diverse amorösa rykten om alla svenska regenter utom Gustav Vasa, Sigismund och Karl XII. Efter Oscar I, som hade ett välkänt förhållande med skådespelerskan Emelie Högqvist, finns det inga säkra uppgifter om kungliga utomäktenskapliga barn.
Det mest kända av alla frillobarnen är riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm (1574-1650), utomäktenskaplig son till Karl IX. Han lät bygga Karlbergs slott och gav det även sitt namn.

Här finns också uppgifter om de svenska kungligheternas släktskap med andra furstehus, samt porträtt och släktträd. Omslaget avbildar Lovisa Ulrika, Gustav III:s mor.

”Kungliga släktband” är en bra bok för dig som är intresserad av historiska kungligheter. Den kan också användas som uppslagsbok och referensverk.

Kungliga släktband i bibliotekets katalog

Egyptens drottningar

Chronicle of the Queens of Egypt

När det gäller antikens Egypten är det oftast faraonerna som står i centrum: namn som Amenhotep, Thotmes, Ramses. Men hur var det egentligen med drottningarna? Faktum är att några av det gamla Egyptens mest namnkunniga personer var drottningar. Vid sidan av Tutanchamons gyllene mask är det mest kända egyptiska konstverket den vackra bysten föreställande drottning Nefertiti. Och Kleopatra VII var ju en av antikens mest kända personer.

I Joyce Tyldesleys fina bok ”Chronicle of the Queens of Egypt : from early dynastic times to the death of Cleopatra” (Thames & Hudson, 2006) kan du läsa om dessa fascinerande kvinnor.

Boken spänner över hela 3000 års egyptisk historia. Här finns spännande artiklar om drottningarna Hatschepsut, Nefertiti och Nefertari, men även om andra som inte är lika kända.

Drottningen kunde ha flera olika roller. Hennes ställning kunde variera under seklerna. Hon kunde vara stödjande hustru och moder till faraos barn, och hon kunde också vara ställföreträdande regent när det behövdes. Vissa drottningar blev ensamma härskare, med gudomlig status.

Detta är ännu en kvalitetsbok från förlaget Thames & Hudson. Informativa släktträd, faktarutor och tidslinjer bidrar med viktig information, och här finns massor av fina illustrationer.
En toppenbra bok i ämnet egyptologi, och dessutom med ett tema man inte ser så ofta. Kan användas både för nöjesläsning och som uppslagsbok.

Chronicle of the Queens of Egypt i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: