Bloggarkiv

Döda vikingar i Dorset

En uppföljning till gårdagens boktips om ”Tre gälder i England”:
SVT:s ”Vetenskapens värld” sände igår ett långt reportage om skelettfynden i en massgrav i Dorset i södra England.

Fyndet gjordes 2009. Graven innehöll kvarlevorna av 54 halshuggna män. Först trodde arkeologerna att det var lokalbefolkning som dödats av vikingar, men senare insåg man att de döda snarare var nordbor. Massakern ägde rum för ca 1000 år sedan, då vikingar rövade och härjade längs de brittiska kusterna.
BBC News (100312): Skeletons ‘Scandinavian Vikings’
BBC News (100312): In pictures: Burial pit

Vilka var då de avrättade männen i gropen? Skeletten visar inga spår av äldre stridsskador.
Flera teorier kring gravfyndet har lanserats. En forskare vid Cambridge University tror att männen i graven tillhörde Jomsvikingarna.
BBC News (120125): ‘Skeletons found in Dorset mass grave were mercenaries’

SVT:  Vetenskapens värld (120227): En ovanlig mordutredning
Se hela reportaget i SVT Play (längd 49:19)

Tre gälder i England

Tre gälder i England

Våra runstenar berättar om vikingarnas härjningståg i England för 1000 år sedan.
Mats G Larsson är docent i arkeologi och specialist på vikingatiden.  Han har skrivit ett tiotal böcker i ämnet.

”Tre gälder i England : i vikingars kölvatten över Nordsjön” (Atlantis, 2008) är en spännande berättelse om hur nordborna för 1000 år sedan plundrade och rövade i England. Britterna betalade då vikingarna stora mängder silver för att de skulle upphöra med plundringarna. Detta var en bra affär för vikingarna, som återkom flera gånger för att få byte och gäld i silver. Larsson berättar om runstenar som rests till minne av personer som var med på dessa resor.

Berättelsen utgår från runstenarna och hämtar också bakgrundsfakta från isländska och anglosaxiska historiekrönikor.
En av runstenarna restes över en man som hela tre gånger fick gäld i England, härav bokens titel.

Mats G Larssons böcker är alla lättlästa och intressanta. Rekommenderas för alla som är nyfikna på vikingatiden.

Tre gälder i England i bibliotekets katalog

Gustav II Adolf i Vittsjö

Den 11 februari var det 400 år sedan slaget vid Vittsjö i Skåne.
Detta var en händelse som ägde rum under Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark 1611-1613.

Den unge kungen Gustav II Adolf, 18 år, var nere i Skåne på en vedergällningsexpedition. Danskarna hade härjat i Småland och Västergötland, så nu gjorde svenskarna motsvarande sak i Skåne. Vid detta tillfälle hade de svenska trupperna bränt staden Vä och 24 omgivande socknar.

Vid Vittsjö överraskades svenskarna av en dansk här. Ca 300 svenska soldater stupade och Gustav II Adolf föll i vattnet under flykten undan de danska trupperna. Enligt traditionen var det den uppländske ryttaren Thomas Larsson som räddade livet på kungen genom att erbjuda honom sin häst. Efteråt fick Larsson hemmanet Ingelsta i Romfartuna socken (utanför Västerås) som tack.


På platsen för slaget finns en stor minnessten som restes till 300-årsminnet 1912.

En minneshögtid hölls i Vittsjö nu i helgen. Dragån vid Vittsjö kallas numera för Gustav Adolf-ån och den valvbro som byggdes i början på 1800-talet kallas Gustav Adolf-bron. En spetsig sten ute i ån sägs markera platsen där kungen föll i vattnet.

Norra Skåne: Här föll kungen i vattnet

Vittsjö-Bjärnum: Slaget i Vittsjö 1612

Grönlands historia

Grönlands historia

Grönland är världens största ö och ligger inte så långt ifrån oss. Sedan 1979 är Grönland ett område med självstyrande status, ”hjemmestyre”, i Danmark. Ändå har vi nog ganska bristfällig koll på grönländsk historia. Då kan man läsa Mads Lidegaards bok ”Grönlands historia” (Boviggen, 2001).

Grönlands huvudstad Nuuk (Godthåb) hade 2009 10.600 invånare. På hela ön bor knappt 60.000 personer. 84% av ön är täckt av is. Det är ett ganska kargt område och de eskimåfolk som bosatte sig här och som lyckades överleva utvecklade en speciell fångstkultur.
Det vi känner till om tidig grönländsk historia är baserat dels på arkeologiska undersökningar och dels på de isländska sagorna. Enligt dessa seglade Erik Röde 982 hit från Island, där han dömts som fredlös. Grönland var då ett betydligt mer bördigare område än det är idag. Några år senare började en större kolonisation från Island. Man har hittat spår av hundratals gårdar. Biskopssätet Gardar upprättades 1126, med domkyrka och stor biskopsgård.
Fiske och fårskötsel var de viktigaste näringarna. Man hade också kor, getter och hästar och jagade val och säl. Men nordbornas liv på Grönland dog ut. Ingen vet riktigt varför. Det sista skriftliga spåren från dem är från 1409, men de sista verkar ha dukat under kring år 1500.

1721 bildades det danska handelsbolaget Grønlandsk Kompagnie, som skaffade sig monopol på Grönlandshandeln. Gradvis utökades den danska expansionen, och Grönland blev en dansk koloni. Tidvis gjorde andra länder anspråk på delar av Grönland, men 1933 beslutade internationella domstolen i Haag att Danmark hade suveränitet över hela ön. Först 1953 blev Grönland en likaberättigad del i det danska riket. Självstyret började 1979 och utökades 2008.

Lidegaards bok är intressant och ger oss nya inblickar i ett nordiskt grannområde och en kultur som vi behöver lära oss mera om. Rikt illustrerad.

Grönlands historia i bibliotekets katalog

En Europaresa på 1830-talet

Resa i Europa på 1830-talet

Carl August Hagberg (1810-64) är inte lika känd idag som han var på 1800-talet.

Hagberg var professor i Lund i estetik och moderna / nordiska språk, och satt i Svenska Akademien i 13 år. Hans stora livsverk var att han var den förste som översatte William Shakespeares samlade verk till svenska. Än idag anses hans översättningar vara mycket framstående. Många av de mest kända Shakespeare-citaten i svensk översättning kommer från hans penna: ”Att vara eller icke vara, det är frågan” och ”Upp flyga orden, tanken stilla står” (båda ur Hamlet).

Av en ren slump hittade jag den här boken i bibliotekets bokmagasin, när jag egentligen letade efter en helt annan bok: ”Resa i Europa på 1830-talet : skildringar i brev till föräldrahemmet” av Carl August Hagberg (Natur och Kultur, 1927).

Boken är en samling av de brev Hagberg skickade hem till sin familj under sin ungdomsresa i Europa på 1830-talet. Han reste till Danmark, (nuvarande) Tyskland och Frankrike.
Resan började 1835 med diligens från Stockholm till Göteborg, och vidare till sjöss mot Köpenhamn.

Detta är en intressant bild av Europa under den här tiden, och inte minst en skildring av en dåtida bildningsresa. Generationer av svenska unga män gjorde sådana här bildningsresor ned till kontinenten, och här träder 1830-talet fram. Det är fascinerande att läsa hur den unge Carl August upplever Paris, Berlin och Wien. Han imponeras av vissa saker och förvånas över andra. Många kul vardagsbilder förmedlas i breven. Han möter dåtidens kulturpersonligheter.

Idag skriver vi inga sådana här brev som kan sparas i arkiv och sedan upplysa eftervärlden om hur det var att resa på 2010-talet. Hur kommer framtiden att uppfatta vår tid? Något att fundera på.

Förordet i den här fascinerande boken är skrivet av Anders Österling (1884-1981), en av Svenska Akademiens mest kända 1900-talsledamöter. Han satt i Akademien i hela 62 år, varav 23 år som dess ständige sekreterare.

Resa i Europa på 1830-talet i bibliotekets katalog

 

Lusthus och orangerier

Lusthus & orangerier

Lusthuset var under flera sekler ett självklart inslag i många finare trädgårdar. De användes för att skapa stämningar i parkerna och lusthusarkitekturen nådde sin höjdpunkt under 1700-talet.

Författaren och arkitekten Hans Mårtensson berättar om dem i den vackra boken ”Lusthus & orangerier” (Akantus, 2009).

Många lusthus har försvunnit, men en hel del finns kvar.
Lusthusen är ganska romantiska och är ett minne av en idyllisk dröm om trädgården. Ibland kallades lusthusen orangerier (apelsinhus). Då var de ofta uppvärmda växthus. Ett annat bra namn på lusthusen var övervintringshus.

Mårtenssons bok är en resa genom Sverige, Danmark och Finland. Detta är en väldigt fin bok med tjusiga fotografier. Stort format och hög blädderfaktor.

Lusthus & orangerier i bibliotekets katalog

Stockholms blodbad

Stockholms blodbad

November månad förknippas ofta i svensk historia med Stockholms blodbad. Det är ju det traditionella namnet på avrättningarna i Stockholm 8–9 november 1520 efter Kristian II:s kröning.
Mycket har skrivits om dessa dramatiska händelser. Den senaste och mest aktuella skildringen är skriven av militärhistorikern Lars Ericson Wolke : ”Stockholms blodbad” (Prisma, 2006).

Fredagen den 9 november 1520 var Stockholm en stad i chock. Dagen innan hade kung Kristian II låtit avrätta ett stort antal personer på Stortorget i Gamla stan (Exakt hur många är omtvistat, men det kan ha varit över 80 personer). Det var hans politiska fiender som hade rensats ut, och nu rullade likvagnarna till Södermalm, där kropparna skulle brännas på bål.

Vem eller vilka var det som hade fattat beslutet om avrättningarna? Tolkningarna kring Stockholms blodbad har varit många under seklerna, och Gustav Vasa använde händelserna i sin antidanska propaganda. Gustav Vasas far och svåger fanns bland de avrättade. Källäget är bristfälligt, vilket har öppnat för ett flertal olika tolkningar och teorier.


Ur Blodbadstavlan, en avbildning som beställdes av Gustav Vasa.

Lars Ericson Wolkes bok är välskriven och intressant. Han skildrar Sverige under början av 1500-talet och maktspelet kring Kalmarunionen.
I det här dramat fanns det många starka personligheter: Kristian II, ärkebiskopen Gustav Trolle, Sten Sture, Kristina Gyllenstierna. I den här boken möter vi dem allihop.

Författaren gör också jämförelser med andra liknande händelser som Bartolomeinatten i Paris och Kalmar blodbad (som inte är lika känt). Vi får också en innehållsrik redogörelse för hur Stockholms blodbad beskrivits av svenska och danska historiker genom tiderna.

En bra och intressant bok. Vill du veta mera om Stockholms blodbad är denna bok en utmärkt startpunkt.

Stockholms blodbad i bibliotekets katalog

Världsarv i Norden

Världsarv i Norden

Unescos världsarv är kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara framstående och ha stor betydelse för mänskligheten. Det är Unescos medlemsländer som nominerar platser till världsarvslistan.

Den stora och vackra boken ”Världsarv i Norden” (Riksantikvarieämbetet, 1998), med text av Leif Anker, är fylld av tjusiga foton av nordiska världsarv. Läs om hällristningarna i Tanum, om Skogskyrkogården, om Laponia, Urnes stavkyrka (en detalj från kyrkporten pryder bokens omslag), staden Røros, Roskilde domkyrka, Verla träsliperi och många andra.
Det är verkligen fina foton i boken. Det är ett nöje att bara sitta och bläddra i den.

Nackdelen med boken är att den är 13 år gammal och inte tar med de världsarv som utsetts under de senare åren. Inga isländska världsarv är exempelvis med, och inte heller Höga kusten, som blev världsarv 2000.

Det finns andra och nyare böcker som tar upp de svenska världsarven. Men den här bokens fina foton är svåra att slå.

Världsarv i Norden i bibliotekets katalog

Dansk invasion på Gotland

1361

Valdemar Atterdag landsteg på Gotlands västkust med sina trupper den 22 juli 1361, för 650 år sedan.
Utanför Visby möttes de av en bondehär som besegrades. 1800 gutar stupade och Visby intogs. Hela Gotland blev ockuperat av danskarna.

Ny artikel med boktips på BibliotekMitt:
Visby 1361

Populär Historia
Slaget vid Visby 1361 av Bengt Liljegren

%d bloggare gillar detta: