Bloggarkiv

Att forska kring gamla hus

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Många är idag intresserade av släktforskning. Det finns flera bra guideböcker till hur man börjar forska kring sin släkt. Men det går även att forska kring gamla hus. Man kanske har fått överta en gammal släktgård, eller köpt ett äldre trähus. Då kommer frågorna om vem som bott i huset tidigare, varför det byggdes och vad det har använts till. Människor flyttar omkring, men husen står kvar och bär på sin egen historia.

I den användbara och praktiska boken ”Börja forska kring ditt hus och din bygd” av Per Clemensson och Kjell Andersson (Natur & kultur, 2011) får du veta hur du går till väga när du behöver ta fram faktauppgifter kring gamla hus och byggnader. Det finns många arkiv att besöka, och källor kan även finnas tillgängliga på internet.

Författarna kan sitt ämne väl och har tidigare utgivit motsvarande guideböcker om släktforskning. Boken är tydligt och praktiskt upplagd. Särskilda kapitel beskriver husets och bygdens historia i tryckta källor och i digitala källor. Sedan finns särskilda avsnitt för olika typer av byggnader: villor, sommarställen, gårdar, torp och stadens hus samt fastigheter. Läs också om byn och socknen, som länge var utgångspunkten för all folkbokföring.

Boken innehåller också praktiska tabeller över gamla längd- och ytmått.

En bra, praktisk och mycket användbar bok för dig som vill forska om gamla hus.

Börja forska kring ditt hus och din bygd i bibliotekets katalog

 

Göteborgs fasader

Arkitekter & fasader

Under perioden 1850-1920 växte Göteborg från ca 25.000 invånare till 200.000. Det var en otrolig expansion, och under den här tiden tillkom många av stadens mest kända byggnader.

I den fräscha och mycket fina boken ”Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920” av Gunilla Linde Bjur & Krister Engström (Balkong, 2013) presenteras elva olika arkitekter, som alla bidrog till att skapa Göteborgs stadsbild.

Gunilla Linde Bjur är professor emeritus i arkitekturens kultur och kommunikation vid Chalmers, och Krister Engström är en av landets främsta arkitekturfotografer.

En typisk märkesbyggnad för Göteborg är Konstmuseet, men vi har också hela Vasastaden som med Avenyn leder upp till Götaplatsen. Alla dessa byggnader och miljöer skapades under den här påfallande kreativa och expansiva 70-årsperioden.

Troligen är detta första gången som dessa Göteborgsmiljöer samlas och beskrivs i en och samma bok. Den är dessutom utsökt formgiven. Krister Engströms fotografier är av högsta klass. Han har lyckats fånga alla byggnader i bästa ljus.

Boken, som är i stort format, inleds med en introduktion över hur Göteborg såg ut vid mitten av 1800-talet, och om stadsplanetävlingen som anordnades 1861. Den resulterade i 1866 års nya stadsplan, där stadsområdet var kraftigt utökat. Som förebilder var 1800-talets tidigare omvandlingar av storstäder som Paris och Wien. Helt nya stadsdelar skapades.

Sedan övergår boken till en presentation av de elva arkitekterna och deras byggnader, och resten av boken upptas av deras verk.

Detta är en mycket framstående och vacker bok, intressant för alla som vill veta mera om Göteborgs många vackra och ofta personliga byggnader. Den är dessutom väldigt bläddervänlig och kan dessutom användas som inspiration för den som vill fotografera fasader.

Arkitekter & fasader i bibliotekets katalog

 

Medeltida byggmästare

Medeltida byggmästare i Norden

Än idag imponeras vi av de stora kyrkobyggnader som uppfördes i Sverige för så många sekler sedan. Vi beundrar stenhuggarnas hantverksskicklighet, men det fanns även andra yrkesgrupper som förtjänar att lyftas fram.

Konsthistorikern Jan Svanberg är en av Sveriges främsta experter på vårt medeltida konstarv, och i den nya boken ”Medeltida byggmästare i Norden” (Signum, 2013) berättar han kunnigt och intresseväckande om de olika hantverkare som tillsammans skapade dessa byggnader.

Timmermännens hantverk har mycket gamla anor. Vid kyrkobyggen skulle de göra byggnadsställningar, dörrar, takstolar, tornspiror, valvformar m m. På många håll var det träbyggnader som uppfördes eftersom lämplig sten saknades. Timmermännen hade dock relativt låga inkomster, berättar Svanberg. Få av deras arbeten är signerade.

Stenhuggarna var ofta även murare. Tegelmurningens konst kom i Norden först till Danmark i mitten av 1100-talet, och först ett sekel senare till Sverige. I den här boken finns ett intressant kapitel om teglet och om de olika förband som användes. Man kan av tegelförbandens utseende lära sig att se den ungefärliga åldern på en tegelmur.

Det finns en hel del spännande detaljer att hämta ur de skriftliga källor som finns bevarade.
Murarna hade löneförmåner. I Stockholms murarskrås stadga från 1487 kan man läsa att en murare i daglön ska ha 2 öre samt mat och öl. I samband med dryckesgillen utkrävdes dock böter för den som drack sig berusad. På en kalkmålning i Vendels kyrka har en timmerman avbildats hållande en bägare och ett ölkrus. Flera källor antyder att ett kännetecken för byggnadsarbetarna just var att de ständigt drack.

Stenmästarna signerade emellanåt sina arbeten, ibland med runor och med sitt speciella stenhuggarmärke. Vissa stenmästare gjorde självporträtt på utsmyckningen av t ex dopfuntar.
Det är spännande att se hur medeltidens människor faktiskt talar till oss via sina arbeten i dessa byggnader.

Två av de kyrkor vars byggnadshistoria är bäst dokumenterad är domkyrkorna i Lund och Linköping, och de behandlas relativt ingående i den här boken, som avslutas med några återgivna källtexter. Förutom kyrkor berättas i boken också om borgen Glimmingehus.
Vi får här också veta hur arbetet var organiserat, vilka roller arkitekterna och byggmästarna hade och mycket annat.

Jan Svanbergs bok är, precis som hans tidigare böcker om medeltida konst, mycket trivsam.
”Medeltida byggmästare i Norden” är även lättläst och pedagogisk. Svanberg är bra på att berätta så att alla förstår, och han utgår hela tiden från de källor som finns. Boken är dessutom rikt illustrerad, och text och bild samverkar på ett fint sätt.

Medeltida byggmästare i Norden i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: