Bloggarkiv

Guldets magi

Guldets magi

Guldets skimmer och skönhet har lockat människor genom tusentals år. Även vi moderna mobilsurfande nutidsmänniskor kan ibland dra efter andan när vi får syn på ett stiligt guldföremål.
1994 öppnades Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Där kan man se en hel del av Sveriges främsta forntida och medeltida guld- och silverföremål.

I boken ”Guldets magi i saga och verklighet” (Statens historiska museum, 1994) kan du läsa om alla dessa fynd.
Fynden presenteras i kronologisk ordning med början i sten- och bronsålder, vidare till järnålder, vikingatid och medeltid.

Man slås av det enastående hantverk som ligger bakom dessa konstnärliga arbeten. De tre guldhalskragarna från folkvandringstiden är välkända, med sin myllrande ornamentik som vi har svårt att tolka idag. I denna bok kan du se fina fotografier av detaljerna på dessa halskragar.

Andra fynd från denna tid är de så kallade brakteaterna, runda och uttrycksfulla guldsmycken. Och till vad användes egentligen de små ”guldgubbarna”?
Kolla in den 3000 år gamla guldskålen, eller allt vikingatida silversmide som du också kan läsa om i den här tjusiga boken. Massor av fina bilder.

Guldets magi i bibliotekets katalog

Hällristningar och hjul

Hjul på hällar

Våra hällristningar är utnämnda till världsarv, och det har skrivits många böcker om dem. Men Lars Erik Nilssons bok ”Hjul på hällar” (Warne, 2005) beskriver dem ur ett nytt perspektiv.

Hällristningarnas avbildningar fascinerar oss. Eftersom vi inte exakt vet vad de föreställer, är fältet öppet för tolkningar. Inte heller vet vi syftet med hällristningarna. Här finns många olika åsikter och teorier.
Professor Lars Erik Nilsson är expert på hjulets historia. I den här boken vill han visa att hällristningarnas avbildningar av hjul och vagnar kan berätta för oss hur dessa vagnar var konstruerade, och att de dessutom var sinnrikt uppbyggda. Han tror inte att de var stridsvagnar, utan att de användes för andra ändamål.

De bohuslänska hällristningarna är från bronsåldern, ca 1800-500 f. Kr. Det finns över hundra vagnar avbildade på dem. En tredjedel är fyrhjuliga. Övriga är tvåhjuliga eller svåra att bestämma.
Samtidigt har det i Skandinavien inte gjorts något fynd av hjul eller vagnar från bronsåldern. Det finns också ett antal hjulkors på hällristningarna, som nog har en mer rituell betydelse. Så frågan om bronsålderns vagnar är omdiskuterad.

Nilsson är verkligen kunnig inom området hjul och vagnar och argumenterar för sina teorier på ett mycket intressant sätt, och boken är fylld av fina bilder. Omslaget visar en hällristning i Kalleby, som enligt Nilsson avbildar tillverkning av ett hjul.

”Hjul och hällar” är en spännande bok om hällristningar, som stimulerar läsarens fantasi och som troligen får oss att se avbildningar av hjul på ett nytt sätt.

Hjul och hällar i bibliotekets katalog

<span>%d</span> bloggare gillar detta: