Bloggarkiv

Tåget över Bält

1658 - tåget över Bält

Det finns tillfällen i historien då allting hänger på en skör tråd, då allting står och väger. Ett av dessa tillfällen i svensk historia är Karl X Gustavs fälttåg mot Danmark 1658 och tåget över Bält. Det var ett extremt våghalsigt beslut, men som gick hem.

Om dessa dramatiska händelser berättar Lars Ericson Wolke i boken ”1658 : tåget över Bält” (Historiska media, 2008).

Det som hände 1658, för 355 år sedan, har gått till historien som Sveriges mest framgångsrika fälttåg. Det slutade med freden i Roskilde, då Danmark förlorade en tredjedel av sitt territorium till Sverige – Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän.

Lars Ericson Wolke är en av våra främsta militärhistoriker och författare till ett flertal böcker. ”1658” inleds med en kort bakgrund innan berättelsen om 1650-talets fälttåg tar sin början.

Karl X Gustav var kung av Sverige i bara sex år, 1654-1660, men den mest krigiske av alla, sett till antalet regeringsår.

Sverige förklarade 1655 krig mot Polen, som då var Europas till ytan största stat. Tillfället sågs av flera skäl som strategiskt viktigt. Läget var dock osäkert eftersom man inte visste hur andra europeiska stater skulle reagera. Warszawa intogs av svenskarna, som tog mängder av krigsbyte. Under det svensk-polska kriget blev Polen så pass hårt drabbat att man i polsk historieskrivning kallar åren 1655-1660 för ”Den stora syndafloden”. Detta beredde sedan väg för Polens delning under 1700-talet.

Kung Fredrik III av Danmark såg sin chans. Danskarna hade i freden i Brömsebro 1645 förlorat stora landområden till Sverige och ville återta dessa. Medan svenskarna var upptagna i Polen, och ryssarna angrep de svenska baltiska områdena, såg de sin chans. Sommaren 1657 förklarade Danmark krig mot Sverige. Detta var gynnsamt för svenskarna, eftersom de i egenskap av försvarare därmed kunde använda sig av marschvägen genom flera nordtyska stater och anfalla Danmark söderifrån. Dessutom kunde inte danskarna räkna med nederländskt stöd eftersom de själva var angripare.

Swedish crossing of the Great Belt on 5 February

Svenskarna korsar Stora Bält i februari 1658.

När svenskarna marscherat upp genom Jylland behövde man ta sig över till de danska öarna. Kungen hade inte hunnit få tillgång till någon flotta. Men vädret var extremt gynnsamt. I den stränga vinterkylan i februari 1658 fattades det djärva beslutet att låta hela den svenska armén tåga först över Lilla Bält, och sedan över Stora Bält och vidare mot Själland. Detta var extremt våghalsigt och hela fälttåget kunde gå fel. Risken var inte bara att isen inte skulle hålla, utan också att vädret kunde slå om och bli mildare. Då skulle de svenska trupperna stå isolerade på någon av de danska öarna.

Danskarna blev helt överrumplade och hann inte förbereda någon organiserat försvar. Först i ett sent skede gick det upp för Fredrik III att Köpenhamn hotades, och i förlängningen hela det danska riket.

Nästan i panik gick danskarna med på freden i Roskilde 1658, under hårda villkor. Ändå fick inte svenskarna igenom alla sina krav, mycket för att man ville ha en snabb fred utan inblandning från andra stater.

Hela detta oerhört dramatiska händelseförlopp skildras i boken, i vilken vi också får möta olika personer, både på den svenska och den danska sidan. Här finns också ett bra kapitel där du kan läsa om hur eftervärlden under olika tidsperioder sett på Karl X Gustavs fälttåg.

Det är spännande att läsa skildringen, trots att man vet hur det gick. Men tänk hur mycket som kunde gått annorlunda. Hur hade vi då idag sett på dessa händelser?
Ericson Wolke är bra på att levandegöra sin berättelse, och jag tror att den här boken kan tilltala även de läsare som vanligtvis inte läser militärhistorisk litteratur. En bra och läsvärd bok.

1658 – tåget över Bält i bibliotekets katalog

Västsvenska slott och herrgårdar

Västsvenska slott och herrgårdar

I Halland, Västergötland och Bohuslän finns många intressanta slott och herrgårdar. Flera av dem är i privat ägo.
I den fina boken ”Västsvenska slott & herrgårdar” av Björn Höglund och Krister Engström (Historiska Media, 2011) får vi följa med på en resa till många av dessa ståtliga  byggnader. En del av dem är privatbostäder. Här finns bilder från rum som tidigare varit stängda för fotografer.

Björn Höglund är författare och kulturjournalist i Göteborg, och Krister Engström har tagit de oerhört fina fotografierna. Varje slott beskrivs lättillgängligt i text och bild på ca 10-12 sidor. Läs om arkitekter och byggmästare, om sägner och skrönor, om dramatiska händelser i slottens och herrgårdarnas historia och mycket annat. Fotografierna är av synnerligen hög klass.

De flesta böcker av denna typ brukar vara stora och tunga. Så icke denna, den har ett mycket praktiskt och läsvänligt format på 17,5 x 22 cm. 256 späckade sidor.
En bok som väcker reslust. Man blir sugen på att själv besöka byggnaderna. Kanske något för semesterplaneringen?

Västsvenska slott och herrgårdar i bibliotekets katalog

Kung Oscars äventyr i Marstrand

Kungasäsonger i Marstrand

Den lilla orten Marstrand ligger 3 mil nordväst om Göteborg och är sedan länge mest förknippad med sol, båtar och badliv. Ofta är det samhällets toppskikt som har roat sig i Marstrand.
En kul bok jag hittade i bibliotekets magasin är ”Kungasäsonger i Marstrand” av Mathias Lehman (Fritzes, 1931).

I ”Kungasäsonger i Marstrand” berättas om kungligheternas aktiviteter på västkusten i slutet av 1800-talet, åren innan förra sekelskiftet. Det är mest berättelser om kung Oscar II och hans familj som redovisas. Boken innehåller en överraskande stor mängd bilder för att vara från den här tiden. Den tycks också ha varit ganska populär eftersom den gavs ut i flera upplagor.
Det är många bilder på Oscar II sittandes tillsammans med diverse uppradade undersåtar, som antagligen var mycket stolta över att få bli fotograferade tillsammans med kungaparet.

En hel del mer eller mindre lustiga anekdoter återberättas, t ex om den gången då fotografen skulle ta två bilder efter varandra men glömde byta plåt. Fotografiet blev därmed dubbelexponerat.
En annan gång lyckades kungen helt plötsligt göra Zetterlunds lilla kafé ”fint” enbart genom att välja att gå dit. Det ”fina folket” hade dittills inte gillat kafét eftersom det dracks så mycket punsch där, och de manliga gästerna brukade ibland göra närmanden mot servitriserna. Kung Oscar kände inte till detta och när han gick dit för att få vara litet privat blev det ett väldigt ståhej, och folk kom strömmande dit från alla håll.

Oscar II, tecknad av Anders Zorn
Oscar II till sjöss – teckning av Anders Zorn

En småkul bok som skildrar ett societetsliv från förr som vi idag nog är ganska främmande inför. Men det hände för inte så länge sedan.
Dagens svenskar förknippar kanske kung Oscar med främst pepparkakor, något som säkert skulle ha förvånat dåtiden.
Den här boken fick mig annars att associera till Povel Ramels gamla slagdänga ”Varför är där ingen is till punschen?”

Kungasäsonger i Marstrand i bibliotekets katalog

Hällristningar och hjul

Hjul på hällar

Våra hällristningar är utnämnda till världsarv, och det har skrivits många böcker om dem. Men Lars Erik Nilssons bok ”Hjul på hällar” (Warne, 2005) beskriver dem ur ett nytt perspektiv.

Hällristningarnas avbildningar fascinerar oss. Eftersom vi inte exakt vet vad de föreställer, är fältet öppet för tolkningar. Inte heller vet vi syftet med hällristningarna. Här finns många olika åsikter och teorier.
Professor Lars Erik Nilsson är expert på hjulets historia. I den här boken vill han visa att hällristningarnas avbildningar av hjul och vagnar kan berätta för oss hur dessa vagnar var konstruerade, och att de dessutom var sinnrikt uppbyggda. Han tror inte att de var stridsvagnar, utan att de användes för andra ändamål.

De bohuslänska hällristningarna är från bronsåldern, ca 1800-500 f. Kr. Det finns över hundra vagnar avbildade på dem. En tredjedel är fyrhjuliga. Övriga är tvåhjuliga eller svåra att bestämma.
Samtidigt har det i Skandinavien inte gjorts något fynd av hjul eller vagnar från bronsåldern. Det finns också ett antal hjulkors på hällristningarna, som nog har en mer rituell betydelse. Så frågan om bronsålderns vagnar är omdiskuterad.

Nilsson är verkligen kunnig inom området hjul och vagnar och argumenterar för sina teorier på ett mycket intressant sätt, och boken är fylld av fina bilder. Omslaget visar en hällristning i Kalleby, som enligt Nilsson avbildar tillverkning av ett hjul.

”Hjul och hällar” är en spännande bok om hällristningar, som stimulerar läsarens fantasi och som troligen får oss att se avbildningar av hjul på ett nytt sätt.

Hjul och hällar i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: