Bloggarkiv

Sveriges landskapsblommor

Sveriges landskapsblommor

Landskapsblommorna är populära symboler för våra landskap.
I Jan Vegelius bok ”Sveriges landskapsblommor och deras historia” (Rabén & Sjögren, 2 uppl., 1990) kan du läsa mera om bakgrunden till införandet av landskapsblommor, och sedan finns utförliga kapitel om varje blomma. Här finns intressanta beskrivningar av blommornas ”kulturbotaniska” bakgrund.

Idén till landskapsblommor kom från de amerikanska ”State flowers”. 1908 föreslog Paul Petter Waldenström, ledare för Svenska Missionsförbundet, att Sverige borde införa landskapsblommor. Waldenström hade fått ett brev av en svenskamerikanen August Wickström, och det var där idén från början hade lanserats. Från början talade man inte om landskapsblommor, utan om provinsblommor och nationalblommor. Namnet landskapsblomma slog inte igenom förrän flera decennier senare.

Landskapsblommorna är inte ”officiella” men anses hävdvunna, som det heter. Det är egentligen bara landskapsvapnen som är helt officiella landskapssymboler.

Vegelius beskriver den intressanta bakgrundshistorien till blommorna och tar upp de olika turerna kring urvalet av blommor för de olika landskapen. Varje landskapsblomma presenteras sedan i ett eget kapitel. Här får vi veta en hel del intressanta kulturhistoriska detaljer.

Boken avslutas med en diskussion kring övriga landskapssymboler. På senare tid har allt fler symboler tilldelats de olika landskapen. För varje landskap finns numera djur, fåglar, fiskar, stenar, grundämnen, mossor, svampar, äpplen, stjärnor och stjärnbilder. Dessutom finns ett antal landskapssånger.
Boken är fint illustrerad med både teckningar och fotografier.

Första upplagan av den här boken utkom 1981. Författaren Jan Vegelius avled tyvärr 1990, samma år som 2:a upplagan av denna bok utkom. Så någon senare utgåva av boken har inte utgivits. Den går inte längre att köpa i bokhandeln, men kan lånas på biblioteket.

En trivsam och allmänbildande bok om våra landskapsblommor. Det visar än en gång att även om till synes små ämnen finns det mer att berätta än vad man kanske först tror.

Sveriges landskapsblommor i bibliotekets katalog

 

Svenska landskapssymboler

Våra landskapssymboler

För en tid sedan tipsade jag om Riksarkivets nya mobil-appSveriges symboler”. Landskapssymbolerna ingår i den.

Sveriges indelning i landskap har urgamla anor. Ännu en bit in i medeltiden fungerade landskapen som självständiga enheter med egna lagar, lagmän och ting. Idag har landskapen ersatts som administrativa enheter, och vi har län och regioner. Men våra 25 landskap finns kvar som ett gemensamt kulturarv, och deras symboler finns runt omkring oss.

I den lilla fina boken ”Våra landskapssymboler : vapen, djur och blommor” av Clara Nevéus & Vladimir A. Sagerlund (Historiska media, 2007) får vi på ett smidigt och lättillgängligt sätt en sammanställning av våra vanligaste landskapssymboler.

Clara Nevéus är historiker och f d statsheraldiker, och Vladimir A Sagerlund är heraldisk konstnär.

Boken består av en uppräkning av landskapen, med nytecknade bilder av vapen, djur och blomma. På vänstersidan presenteras en bild av vapnet, omgivet av djur och blomma. På högersidan beskrivs symbolerna.
Egentligen finns det ännu fler landskapssymboler (t ex grundämnen, svampar, insekter, fåglar och mossor), men dessa är inte avbildade här. Däremot finns listor över dem i slutet av boken.

Landskapen fick sina första heraldiska vapen i samband med Gustav Vasas begravning 1560. Sedan har en del av dem modifierats under seklernas gång. Vårt färskaste landskapsvapen är faktiskt Norrbottens, som tillkom 1995.
Landskapsblommorna tilldelades 1908-09 medan landskapsdjuren fastställdes 1988.

Detta är en trevlig uppslagsbok, med fina illustrationer. Ännu ett exempel på hur mycket information man faktiskt kan få plats med på ett litet utrymme, i detta fall bara 79 sidor.
Symbolerna används väl olika mycket i landskapen. Här i Jämtland är landskapsdjuret älgen och landskapsblomman brunkullan vanligt förekommande namn och symboler.
Vet du förresten vilket svensk landskap som är ensamt om att ha en insekt som landskapsdjur?

Våra landskapssymboler i bibliotekets katalog

Tulpanmanin

Tulpanmani

Ekonomiska kriser och finansbubblor är ingenting nytt. I dagens tid av finansiell oro kan det vara intressant med en historisk tillbakablick.
En av de mest kända finansbubblorna är den så kallade tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet.
Om denna finns en utmärkt bok, ”Tulpanmani: terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken” av Mike Dash (Svenska förlaget, 2001).


Den allra finaste tulpanen hette Semper Augustus.

Tulpanmanin brukar anses som historiens första spekulationsbubbla.
Det hela rörde sig om handel med tulpanlökar.  Tulpanen hade kommit till Europa på 1500-talet från det Osmanska riket i öst. Sedan upptäckte man att det gick att odla tulpaner i Nederländerna, där blomman trivdes.
Detta var Nederländernas guldålder: landets ekonomi var då i mycket stark tillväxt. Det fanns alltså mycket pengar i omlopp.

Allt fler började intressera sig för att satsa sina pengar i tulpanodling. Priserna ökade. Nästan alla sorters tulpaner gick att sälja. Snart började man handla med framtida skördar. Detta var historiens första terminsaffärer. Man köpte lökar som ännu inte fanns, för pengar man ännu inte hade fått.

Folk såg sina pengar mångfaldigas, till synes utan ansträngning. 1634 steg efterfrågan kraftigt. Priserna på lökar hade mångdubblats. Vissa exklusiva lökar hade ökat i pris upp till 12 gånger. Till sist kunde en enda tulpanlök vara värd lika mycket som ett stort hus. Människor sålde sina trädgårdar, sina hem för att kunna delta i handeln.

Till sist brast bubblan. Detta inträffade i februari 1637. Folk som inte hade hunnit sälja sina lökar blev ruinerade. Nederländerna hamnade i en ekonomisk kris.

Tulpanmani” är en tankeväckande och intressant bok, som kanske lär oss att känna igen en bubbla i tid.

Tulpanmani i bibliotekets katalog

Lästips på internet:
Sådana här finansbubblor har dykt upp i historien flera gånger. Läs mer om detta i Peter Englunds välskrivna essä.
Peter Englund: Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia

%d bloggare gillar detta: