Bloggarkiv

En uppväxt i Gulag

Jag var barn i Gulag

Julian Better föddes i Moskvas ökända Butyrkifängelse, mitt under Josef Stalins värsta utrensningar. Hans far avrättades fyra dagar efter sonens födelse, och Julians mor dömdes till fem år i Gulag för spionage. Julian tillbringade sedan sina sju första levnadsår i Gulag på olika barnhem. ”Jag var barn i Gulag : ett vittnesbörd” (Bonniers, 2013) är hans berättelse om denna barndom.

”Jag var barn i Gulag” är en omskakande och gripande berättelse. Boken är liten till formatet och omfattar inte ens 200 sidor. Omslaget är något oansenligt. Men detta är en bok som du ständigt kommer att bära med dig i ditt minne sedan du läst den.

Det är barnets perspektiv som gör boken så otroligt stark. ”Folkfiendernas” barn som tvingades växa upp i Gulag visste inte av något annat. Men de blev bestulna på sin barndom och sina föräldrar.

Betters berättelse är lågmäld och ibland fragmentarisk, men ofta påfallande detaljerad.
Något av det som griper läsaren allra mest är författarens kärleksfulla beskrivning av sin mor. Efter flera års kamp lyckades hon till sist få Julian hämtad från det hemska barnhemmet och placerad i en fattig fosterfamilj i sin egen närhet. Människans överlevnadsinstinkt är kraftfull, vilket tydligt framgår av ”Jag var barn i Gulag”. Boken har ett efterord av författaren Ola Larsmo.
”Terrorns svartvita värld får färger och blir verklig, svårare att skjuta ifrån sig” skriver Larsmo i efterordet.

Idag lever Julian Better i Täby. Han har arbetat på KTH och som gymnasielärare i matematik, kemi och fysik.

”Jag var barn i Gulag” är en stor läsupplevelse. Det är en stark, viktig och gripande bok som många bör läsa. Den kan också användas i skolor.

Jag var barn i Gulag i bibliotekets katalog

Julfirande med farbror Sven

SF:s jullåda

Ett av Sveriges mest långlivade radioprogram var ”Barnens brevlåda” som började sändas 1925 och lades ned först 1972. Programledare var Sven Jerring (1895-1979), som i detta program alltid kallades farbror Sven.
Många artister gjorde sin radiodebut i Barnens brevlåda, t ex Sickan Carlsson och Birgit Tengroth.

Ibland filmades inslag ur Barnens brevlåda och hamnade i SF:s journalfilmer.
I Filmarkivet kan du se ett julavsnitt av programmet från 1934, ”SF:s jullåda”.
Sven Jerring och ett 20-tal barn dansar kring en julgran, och senare i programmet dansas långdans. Farbror Sven visar barnen Jullådan, där man kan se filmade sagor. (Alla dessa sagor är dock bortklippta ur den version av programmet som finns online). Sedan ska barnen äta gräddbakelser, men en viss Efraim Alexander har ätit upp alla bakelserna.

Filmen är ca 8 minuter lång. Missa inte när farbror Sven leder dansen kring granen med verklig inlevelse!

Filmarkivet är en tjänst som drivs av Svenska filminstitutet i samarbete med Kungliga biblioteket.

Moderskap

Mama Dolly

Mors dag lanserades 1905 av den amerikanska lärarinnan Anna Jarvis. Dagen firades första gången 1908. Till Sverige kom mors dag 1919, och förlades till sista söndagen i maj.

Alla har vi en moderrelation. Idéhistorikern Patricia Lorenzoni har skrivit en intressant essäsamling om moderskapet, ”Mama Dolly : bilder av moderskap från jungfru Maria till Alien” (Norstedts, 2012).
Detta är en genreöverskridande bok som är svår att klassificera. Den spänner över flera ämnen. På biblioteket är den placerad på avdelningen för etnologi.

I ”Mama Dolly” möter vi många olika sorters mödrar: jungfru Maria, det klonade fåret Dolly, Medea i det klassiska dramat, Alien-drottningen, Loretta Lynn, och inte minst den mexikanska gråterskan La Llorona. Det är en kulturhistorisk berättelse som samtidigt är väldigt personlig. Författaren utgår från sina egna känslor inför moderskapet, och från själva kroppen, som inom sig bär på ett nytt liv. Det ena temat avlöser sedan det andra, och idétrådarna tvinnas ihop till en enda lång essä på ett spännande sätt.
Här kan du läsa om relationen moder-barn (som ofta framställs idylliserande, dock icke i denna bok), om kvinnorollen i olika kulturer och epoker, Ett särskilt intressant kapitel handlar om ”bortbytingar” och om adoption. Här finns även ett avsnitt om manliga mödrar.

Boken är fylld av populärkulturella referenser. Kopplingar görs inte bara till Alien-filmerna utan även till tecknade serieromaner.

”Mama Dolly” är lite spretig men läsvärd. Om man gillar den eller ej beror nog på om man uppskattar det påtagligt personliga tilltalet. Själv tycker jag att det ger en intressant dimension till ämnet, särskilt med alla tvära kast i kultur- och samtidshistorien.
Omslaget avbildar en detalj ur konstverket ”Goddess” av Alfred J Quiroz.

Mama Dolly i bibliotekets katalog

Gustav VI Adolfs barnböcker

Tysk popup-bok ur Gustav VI Adolfs samling

KB:s bevarandeblogg berättar om en specialsamling som sällan uppmärksammats:
1949 skänktes blivande kung Gustav VI Adolfs samlade barnböcker till biblioteket. Samlingen består av 80 böcker fördelade i 19 kapslar. Här finns t ex tyska popup-böcker.
Barnböckerna från slutet av 1800-talet såg verkligen annorlunda ut än dagens utbud. Undrar hur våra barnböcker kommer att se ut om 100 år?
KB:s bevarandeblogg: Kungliga barnböcker

%d bloggare gillar detta: