Bloggarkiv

Masskulturens bilder

Återkomster & försvinnanden

På biblioteket stöter man då och då på böcker som har ett bra och läsvärt innehåll, men som man genast ser att läsarna kommer att få svårt att hitta fram till. Ofta beror det på att bokens titel är alltför anonym, eller ibland helt omöjlig, och andra gånger beror det på att bokens omslag tyvärr ser urtråkigt ut och inte alls lockar någon till att öppna boken.

En bok som lider av båda dessa problem är ”Återkomster & försvinnanden : om bildkonst och masskultur från två sekel” av Douglas Feuk (Atlantis, 2012).
Titeln ”Återkomster & försvinnanden” säger absolut ingenting. Den beskrivande undertiteln ”Bildkonst och masskultur från två sekel” är mycket bättre och borde hellre ha varit huvudtitel. Det färglösa omslaget visar en närbild av författarens egna handskrivna anteckningar.

Boken ser verkligen trist ut. Den som öppnar boken och börjar studera innehållet blir dock kanske överraskad, eftersom den innehåller mängder av intressanta och välskrivna artiklar om bildkonst, populärkultur och masskultur. Det är svårt att förstå varför man istället inte valde en bild av något av de färgsprakande konstverken som omslagsmotiv.

Douglas Feuk är konstkritiker och utställningsarrangör, och i den här boken har man samlat några av hans många artiklar och essäer om konst och kultur. De tidsperioder som berörs är 1800-tal och 1900-tal.
Här finns t ex flera intressanta artiklar om August Strindbergs måleri. Ett helt block i boken berör tysk bildkonst före och efter andra världskriget, och en av dessa artiklar beskriver tyskarnas fixering vid ekar.

Blocket ”Drömbilder i vardagen” innehåller spännande och emellanåt riktigt intressanta texter om kvinnans kjol som symbol förr och nu, om motiv på frimärken, om tecknade serier och om paralleller mellan konstgallerier och skyltfönster.
Feuk är bra på att koppla ihop gamla och nya bilder och att hitta samband mellan dem.

Dödens ö

En av bokens bästa artiklar handlar om Arnold BöcklinsDödens ö” (målad i flera olika versioner, den första 1880), som kring sekelskiftet 1900 var en av de vanligaste konstreproduktionerna som hängde i tyska och svenska hem.

En annan fascinerande essä handlar om spiralmotivet i amerikansk 1900-talskonst, eller ”amerikansk apokalyps” som Feuk kallar det.

Författaren är mycket kunnig i sitt ämne och gör ofta intressanta utvikningar och analyser, utan att det blir alltför invecklat. Prosan flyter fint över sidorna och ofta får man som läsare nya tankar och funderingar. Mest får man givetvis ut av boken om man redan är lite intresserad av konst, men jag tror också att flera av dessa texter kan väcka ett slumrande konstintresse hos någon som skulle vilja ha det, men inte riktigt har någon bra guide.

(Sedan detta boktips skrevs har titeln tyvärr försvunnit från biblioteket. Boken kan därför tyvärr ej längre lånas)

August Strindbergs brev

Sveriges störste författare, August Strindberg (1849-1912), var en flitig brevskrivare.
Man har dokumenterat hela 8.832 brev, telegram, vykort och biljetter som han skrivit under perioden 1857-1912. Alla dessa har av Strindbergssällskapet utgivits i bokform i 22 volymer i serien August Strindbergs brev (Bonniers, 1948-2001).

Litteraturbanken har nu i samarbete med Strindbergssällskapet digitaliserat hela denna brevskatt.

Alla de 22 volymerna finns nu att läsa online som gratis e-böcker. Och inte nog med det – alla breven är dessutom digitalt läs- och sökbara. Detta är en digitalisering av stort historiskt och kulturellt värde.

Det är alltid spännande att läsa Strindberg, som skrev många av sina brev i starka känslolägen. Han kunde vara kamratlig, förälskad, hatisk, mästrande eller rent affärsmässig. Breven är dessutom utmärkta exempel på Strindbergs ofta mustiga och färgrika språk.

Litteraturbanken: Strindbergs brev. Volym 1-22

Litteraturbanken: Sök i breven

De 22 volymerna med Strindbergs brev finns givetvis även att låna på biblioteket som vanliga traditionella böcker.

Strindbergs världar

Strindbergs världar

Det är nog ingen som missat att 2012 är Strindbergsåret. Det är 100 år sedan Sveriges störste författare dog, och detta har inneburit stor uppmärksamhet kring Strindbergs liv och verk.
Här i bloggen har jag tidigare tagit upp Strindbergsåret och tipsat om länkar till gratis e-böcker av Strindberg.

Årets stora praktverk om Strindberg är dock ”Strindbergs världar” av Björn Meidal och Bengt Wanselius (Max Ström, 2012). Detta är en gigantisk fotografisk biografi som innehåller lika mycket bilder som text. Boken väger hela 2.6 kilo, är i stort format och rejält tung att hålla i.
”Strindbergs världar” är indelad i 15 olika kapitel, alla överdådigt illustrerade. Vilken tur att Strindberg var så intresserad av ny teknik och tog till sig exempelvis fotografering. Tack vare detta finns många fotografier av honom bevarade. Flera av dem publiceras för första gången i denna bok, som innehåller över 500 olika bilder!

Författaren Björn Meidal är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och är en av världens främsta Strindbergsforskare. Han har bl a varit redaktör för bokutgivningen av Strindbergs många brev. Bengt Wanselius är fotograf och bildredaktör. Han gav häromåret ut en liknande mastodontbiografi om Ingmar Bergman, också den på förlaget Max Ström. Den tilldelades Augustpriset för bästa svenska fackbok.

Om August Strindberg har det skrivits åtskilliga hyllmeter litteratur. Hans liv, hans relationer, hans verk och hans strider med andra har analyserats många gånger. Men märkligt nog har ingen tidigare utgivit ett sådant här bildrikt verk om honom. Detta är ett imponerande verk, där Strindberg framträder i helfigur. Hans världar är givetvis de geografiska platserna. Vi får följa författaren från den ena bostaden och vistelseorten till den andra. Stockholm, Uppsala, Berlin, Paris, Kymmendö: alla finns avbildade här. Nästan halva sitt yrkesverksamma liv tillbringade han utomlands. Han var ständigt i rörelse. Men Strindbergs världar är också de litterära och psykologiska.

Det är inte lätt att ge en heltäckande bild av Strindberg eftersom han var så mångsidig och rörlig, både intellektuellt och fysiskt. Men Meidal och Wanselius lyckas bra i ”Strindbergs världar”.
Boken är ett magnifikt verk, i huvudsak kronologiskt, extremt bläddervänligt och fyllt av intressanta och spännande detaljer. Meidal väjer heller inte för de mindre tilltalande sidorna hos Strindberg. Allt finns med. Här finns också en hel del humor. Mycket läsvärd. Ibland behöver man nästan ta en paus under läsningen för att reflektera över Strindbergs personlighet. Vad mycket han ägnade sig åt! Han var verkligen en mycket speciell och komplex man.
Tyvärr gör bokens tyngd att den kan vara svår att hålla i, men det är väl värt det.

”Strindbergs världar” i bibliotekets katalog

På Fotografiska museet i Stockholm visas t o m 9 september utställningen ”Bilder av Strindberg”, som delvis är baserad på denna bok.

Strindberg om sig själv

”Jag är en djefla man som kan göra många konster”
(August Strindberg i brev till Edvard Brandes, 1885)

August Strindberg

I veckan var det exakt 100 år sedan Sveriges störste författare August Strindberg dog.
Ingen har väl missat att 2012 är utsett till Strindbergsåret. Det är mycket Strindberg både i tidningar, tv, litteratur och på teaterscener.
På länsbiblioteket i Östersund har vi under året ett särskilt Strindbergsrum, där vi samlat alla hans verk.

Stockholms stadsbibliotek har satt ihop en ambitiös Strindbergsavdelning på sin webbplats.
Läs en intervju med Strindberg, lyssna på radioteater, få boktips, läs om Strindbergs Stockholm och testa dina Strindbergskunskaper i en liten quiz!
Stockholms stadsbibliotek: Strindberg 2012

Strindbergsåret 2012 har givetvis en egen, fullmatad webbplats.
Strindberg 2012

Många av Strindbergs mest kända verk finns fritt tillgängliga hos Projekt Runeberg.
Projekt Runeberg: August Strindberg

…och ännu fler verk av Strindberg finns som gratis e-böcker hos Litteraturbanken.
Litteraturbanken: verk av August Strindberg

OS i Stockholm 1912

Affisch för OS 1912

För 100 år sedan hölls de olympiska sommarspelen i Stockholm. Arenan för spelen var Stockholms stadion, som hade byggts särskilt till detta evenemang och som hade invigts av kung Gustav V tidigare under 1912. 100-årsminnet av olympiaden kommer att högtidlighållas i år med ett flertal arrangemang.

Stockholm 1912

Christer Isakssons bok ”Stockholm 1912 : första moderna olympiska spelen : människorna, idrotten och Sverige” (Ekerlids, 2011) är intressant läsning.

OS 1912 bidrog starkt till att idrotten och idrottsrörelsen blev en viktig del av det svenska samhället.

Stockholms-OS brukar kallas för Solskensolympiaden eftersom vädret var osedvanligt vackert under hela tävlingsperioden. Värmen ställde till det för flera grenar. En portugisisk maratonlöpare avled av värmeslag. Under resten av 1912 var vädret inte lika vackert. Regnrekorden som sattes under året stod sig i många fall ända fram till vår tid.

Isaksson låter sin bok inledas med ett samtal mellan den åldrade och döende August Strindberg och den unge tidningsmannen Sven Låftman (senare framgångsrik idrottsledare). Strindberg var intresserad av den framväxande idrottsrörelsen, vilket tydligt framgår av olika artiklar i ämnet.

Boken beskriver givetvis tävlingarna under OS i Stockholm. Detta är nog den bästa skildringen som tagits fram om de dramatiska tävlingarna. Läs om tiokamparen James Torp, om spjutkastaren Erik Lemming och om den första svenska kvinnliga OS-medaljören Greta Johansson. I spelen deltog också en del ungdomar som senare skulle bli mer kända, t ex trestegshopparen Topsy Lindblom (som senare drev dansretaurangen Nalen) och femkamparen George Patton (senare amerikansk pansargeneral).

Här får vi också en god skildring av det svenska samhället för 100 år sedan. Isaksson porträtterar vidare flera av pionjärerna i den svenska idrottsrörelsen.

Den mest kända anekdoten från Stockholms-OS är den om Shiso Kanaguri, ”japanen som försvann”. Han bröt helt enkelt maratonloppet på grund av värmen (vilket portugisen som avled också borde ha gjort). Först 1967 återkom Kanaguri till Stockholm och fick då symboliskt fullborda sitt maratonlopp.

Det här är en bra bok som överbryggar 100 år av idrottshistoria och samhällsförändringar. Isaksson avslutar boken med att blicka framåt. Skulle Sverige kunna arrangera ett nytt olympiskt spel, sommar eller vinter? Vore det möjligt?

En spännande bok, fylld av kul historier och berättelser om människoöden för inte så länge sedan.

Stockholm 1912 i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: