Bloggarkiv

Mordet på premiärministern

Den 11 maj 1812, för 200 år sedan, mördades den brittiske premiärministern Spencer Perceval (1762-1812). Han är den ende brittiske premiärminister som mördats.

När Perceval var på väg in i underhusets lobby klev en man fram och sköt honom i bröstet.
Attentatsmannen stod kvar och försökte inte fly. Mördaren var köpmannen John Bellingham, som var fientligt inställd till den brittiska regeringen. På grund av sina skulder hade han blivit internerad i Ryssland och sedan han kommit hem krävde han kompensation från regeringen för detta. Alla hans önskemål hade dock avslagits.
Bellingham dömdes till döden och avrättades genom hängning en vecka senare.

Spencer Perceval var advokat till yrket, konservativ och anglikan, som avskydde katoliker. Mot slutet av sitt liv blev han en expert på bibliska profetior. Han var en kortvuxen, smal och blek man som alltid klädde sig i svart. Hans smeknamn var ”Little P”.

Han var premiärminister 1809-1812 och regerade i en svår tid. Napoleonkrigen pågick, den brittiske kung George III sjönk allt djupare in i sinnessjukdom, samtidigt som den industriella revolutionen började ta fart.

Perceval är ändå mest ihågkommen just för att han blev mördad. Perceval efterlämnade en änka och hela tolv barn. Parlamentet beslutade att avsätta 50.000 pund i understöd till hans familj.

Mordet överskuggade Percevals arbete som premiärminister.
Det skrevs dikter som hyllade honom.

Such was his private, such his public life,
That all who differ’d in polemic strife,
Or varied in opinion with his plan,
Agreed with one accord to love the man

(Universal sympathy on the martyr’d statesman , 1812)

Avslutningsvis ett citat från Perceval själv.

Under en debatt om korruption i valsammanhang sade han “I have nothing to say to the nothing that has been said.”

Past Prime Ministers: Spencer Perceval

Wikipedia: Spencer Perceval

Philip Treherne: The right honorable Spencer Perceval (den första biografin om Perceval, skriven 1812). Läs som e-bok

Politiska mord

Politiska mord

Att vara kung, kejsare eller annan ledare kan vara farligt. En hel del historiska ledare har blivit mördade.
I ”Politiska mord – det yttersta argumentet” (Historiska media, 2004) berättar Göran Rystad om politiska mord från Julius Caesar till Martin Luther King.
Mördarnas motiv har varierat genom seklerna. Ibland har de varit ensamma gärningsmän, men andra gånger har de medverkat i en större konspiration. Rystad berättar också om orsakerna till morden. De har också varierat. Religiösa, nationella, etniska och ideologiska konflikter har legat bakom dåden.

I våra dagar kanske vi tänker på morden på Olof Palme och John F Kennedy.
Fyra amerikanska presidenter har mördats.
Men det finns många historiska mord som är väldokumenterade. Flera franska kungar blev mördade på 1500- och 1600-talet. Omslaget avbildar revolutionsledaren Marat, som mördades i sitt badkar 1793.

Dessutom visar Rystad att politiska mord nästan alltid är en väldigt ineffektiv metod för att uppnå de syften mördaren är ute efter. I allmänhet är dåden t o m rent kontraproduktiva.
Förutom de mest kända politiska morden (Caesar, Lincoln, Franz Ferdinand etc) berättar Rystad även om mordet på fältherren Wallenstein 1634. Det är inte lika ofta beskrivet i litteraturen.

En intressant och detaljrik bok som spänner över en lång tidsperiod.

Politiska mord i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: