Bloggarkiv

1700-talet som svenskt ideal

1700-talet som svenskt ideal

I Sverige har vi idag rätt många 1700-talsmiljöer som vi kan besöka. I början av 1900-talet var dock situationen en annan. Välbevarade miljöer från 1700-talet var då mera sällsynta. Ett större arbete med restaurering och rekonstruktion av dessa miljöer tog sin början och nådde sin kulmen under 1930-talet. Många av våra dagars välkända 1700-talsmiljöer är alltså resultatet av ett medvetet rekonstruktionsarbete.

Victor Edman är docent i arkitekturhistoria. Hans bok ”Sjuttonhundratalet som svenskt ideal : moderna rekonstruktioner av historiska miljöer” (Nordiska museet, 2008) beskriver på ett spännande vis tre av de mest kända rekonstruerade byggnaderna: Skogaholms herrgård på Skansen, Carl von Linnés hus i Uppsala och Gustav III:s paviljong på Haga.

Skogaholms herrgård byggdes upp på Skansen som ett jättelikt pussel. Man hämtade huvudbyggnaden, flyglarna och paviljongerna från olika håll i Sverige. Hela miljön blev anpassad till museets pedagogiska och vetenskapliga syften. Edman berättar i boken hela historien om hur man sakta men säkert med Skogaholm skapade en sorts idealbild av en herrgård från 1700-talet. I boken kan vi också se flera av de förlagor man använde under arbetet.

De andra fallstudierna i boken är också intressanta. 100 år efter Carl von Linnés död insåg man att få miljöer från Linnés tid fanns bevarade i ursprungsskick, och det mesta av Linnés arkiv och vetenskapliga kvarlåtenskap hade sålts till England. Här kan vi läsa hur man mödosamt försökte återskapa Linnés botaniska trädgårdar och Linnés Hammarby utanför Uppsala.

Gustav III:s paviljong på Haga hade delvis byggts om under 1800-talet och i bokens tredje fallstudie kan vi läsa om hur rekonstruktionen av de gustavianska interiörerna gick till.

Det intressanta är att detta alltså hände ungefär samtidigt, alltså på 1930-talet. Man ville lyfta fram det nationella, det svenska, och skapade ett svenskt kulturarv. Men hur äkta är egentligen dessa miljöer som vi kan se idag? Svaret är nog beroende av hur man definierar ordet ”äkta”. Delarna är äkta, men kanske inte alltid helheten.

En välskriven bok som ställer intressanta frågor om restaureringar, vår historiesyn och om vårt kulturarv. Rikt illustrerad.

Sjuttonhundratalet som svenskt ideal i bibliotekets katalog

Ny 3D-teknik kartlägger lutande tornet i Pisa

Det berömda lutande tornet i Pisa började byggas 1173. Det är ett cylinderformat klocktorn, en s k kampanil, som är ca 55 meter högt. Ganska snart, efter att endast tre våningar byggts,  upptäckte man att tornet hade börjat luta. Anledningen var att grunden hade blivit förskjuten. Först under 1300-talet byggde man färdigt tornet.
På senare år har stora renoveringar och ombyggnader gjorts, för att tornet ska undvika att kollapsa och fortsätta att vara en stor turistattraktion i Pisa. Nu tror man att det ska klara sig i minst 300 år till.

Många har fascinerats av det lutande tornet. Hur kommer det sig att det inte rasat? Vad var det som gick fel? Exakt hur mycket lutar tornet? och så vidare.

Lutande tornet i Pisa i 3D

Nu har en internationell grupp forskare kartlagt hela tornet med hjälp av helt ny 3D-teknik. Med en handscanner har man mätt upp hela tornet. Resultatet har blivit en virtuell miljö som man kan gå in i. Forskarna tror att detta kommer att vara användbart för konservatorer och för att skapa nya spännande besöksmiljöer.
BBC News har ett intressant videoreportage: Tower of Pisa interior mapped in 3D

Sagerska huset

Sagerska huset

Sagerska huset vid Norrström i Stockholm är sedan 1995 Sveriges första officiella statsministerbostad. Ändå är nog huset ganska okänt för de flesta. Om du vill veta mera om denna intressanta byggnad kan du läsa boken ”Sagerska huset” av Rebecka Millhagen och Per Wästberg (Byggförlaget, 1995).

Byggnaden var länge känd under namnet Sagerska palatset. Det var diplomaten Robert Sager (1850-1919) som tillsammans med sin bror Edvard köpte palatset 1880. Byggnaden hade uppförts på 1700-talet. Robert löste sedan ut sin bror och lät under 1880- och 1890-talen bygga om palatset i fransk stil. Han lät även utrusta palatset med en mycket påkostad inredning, samt ett sinnrikt värme- och ventilationssystem.

1988 var Sagerska palatset det sista bebodda privatpalatset i Stockholms innerstad. Samma år dog Vera Sager, änka efter Roberts son Leo. Riksantikvarieämbetet yttrade sig mycket kraftfullt för ett bevarande av palatset, med hänvisning till dess stora kulturhistoriska värde.
1989 köptes Sagerska palatset av Byggnadsstyrelsen. Sedan blev det en ny ombyggnad 1990-95 innan fastigheten bytte namn till Sagerska huset och blev officiell tjänstebostad för statsministern.

I den här fina boken kan du läsa Rebecka Millhagens texter om den här ombyggnaden och renoveringen, och se massor av bilder av de olika rummen. Per Wästberg tecknar ett intressant porträtt av medlemmarna i familjen Sager, som givit huset dess namn.

Även vi som inte varit på middag hos statsministern kan här se bilder av hur det ser ut inne i huset. Här finns också bilder från huset före renoveringen.

En spännande bok om en av våra mest framträdande officiella byggnader.

Sagerska huset i bibliotekets katalog

Stora boken om fyrar

Stora boken om fyrar

Fyrar har hjälpt sjömän att navigera under tusentals år. Fyrarnas historia är spännande och väl värd att läsa om. En av de bästa böckerna i ämnet är ”Stora boken om fyrar” (Prisma, 2000).

Boken är i stort format och rikt illustrerad. Fyra olika författare skriver om fyrarna. Läs om sjöfartens historia, om fyrarnas konstruktion och utveckling, om teknik och arkitektur, och inte minst om livet på fyrplatserna. Det isolerade livet på fyrplatserna var speciellt.

I boken finns beskrivningar av hela 52 olika fyrar, varav fyra svenska. Här finns också tydliga kartor där man kan se var fyrarna ligger.
Den mest berömda fyren var kanske fyrtornet på ön Faros utanför Alexandria, ett av antikens sju underverk.

Här får vi också veta hur man navigerade förr. Man använde sig av astrolabier och jakobsstavar.

Man slås av hur många olika stilar det finns i fyrvärlden, och hur viktig den tekniska utvecklingen har varit. En lärorik och intressant fyrbok, dessutom mycket bläddervänlig.

Stora boken om fyrar i bibliotekets katalog

Kyrkornas hemligheter – tv-serien

På SVT sänds just nu två serier med välgjorda historiska faktaprogram, alla under kunnig, underhållande och inlevelsefull guidning av historikern Christopher O’Regan.

Kyrkornas hemligheter presenterar några av våra mest kända kyrkobyggnader. Första avsnittet handlar om Uppsala domkyrka och helgonkungen S:t Erik.
Kyrkornas hemligheter på SVT

Kampen om kronan beskriver svenska regenter genom tiderna. Hittills har fyra avsnitt sänts. Det senaste handlar om Erik XIV.

Varje avsnitt är ca 10 minuter långt och alla kan ses på SVT Play.
Kyrkornas hemligheter på SVT Play
Kampen om kronan på SVT Play

Under 2013 utgavs dessutom en fenomenalt bra bok i ämnet. Den heter också ”Kyrkornas hemligheter” och är framtagen av producenterna bakom den här tv-serien. Läs mera om boken här.

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund är Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad, och en av Sveriges största sevärdheter. Kyrkan har ca 700.000 besök om året. Kyrkans äldsta delar, absiden och kryptan, är från 1100-talet. Domkyrkans dansk-svenska historia är lång.
Nu finns en utmärkt bok om denna viktiga nordiska kyrkobyggnad: ”Domkyrkan i Lund : en vandring genom tid och rum” av Eva Helen Ulvros, Anita Larsson och Björn Andersson (Historiska media, 2012).

Boken omfattar nästan 180 sidor och är sprängfylld av nytagna färgfoton, nyritade kartor och rekonstruktionsteckningar. Berättelsen om domkyrkan är indelad i tre huvudkapitel: Domkyrkan under medeltiden, Domkyrkan i en ny tid och Domkyrkan i modern tid.

Personligen tycker jag att det inledande avsnittet, om medeltiden, är det mest intressanta. Här kan du läsa om den stora kryptan, som är bevarad nästan intakt sedan 1120-talet. Här finns också den berömda avbildningen av jätten Finn. Särskilda avsnitt berör kyrkans utsmyckning och inredning. Kyrkan är rik på medeltida konstskatter, bl a mängder av stenskulptur.

Läs om den förödande branden år 1234, om högkorets ståtliga altarskåp från 1398, och om de unika korstolarna, även de från 1300-talet, med sina magnifika träskulpturer.

Ett stort plus med boken är de många biografiska artiklarna som finns insprängda i den löpande texten. Dessa artiklar beskriver viktiga personer i domkyrkans historia, exempelvis ärkebiskoparna Eskil och Absalon, drottningarna Margareta Fredkulla och Filippa och många andra.

Här finns också en beskrivning av det unika astronomiska uret, som är en av domkyrkans främsta sevärdheter.

Boken berättar också om kyrkolivet och om händelser som ägt rum i kyrkan under alla sekler. Läs om överraskande detaljer som att det under ca 200 år, till 1700-talets slut, i kyrkan fanns ett fängelse som kallades för ”trollkonehålet”.

Domkyrkan har präglats av nästan ständiga ombyggnationer. Den här boken är en mycket kunnig och bra vägvisare till byggnadens långa historia.

Alla kanske inte känner till att Lunds domkyrka restaurerades ganska hårt under 1800-talet. Helgo Zettervall lät exempelvis bygga en helt ny västfasad och nya torn, inspirerad av domen i den tyska staden Speyer. Resterna av de medeltida tornen revs då.

En mycket fin, vacker och intressant bok om en av våra viktigaste kyrkobyggnader. Dessutom väldigt bläddervänlig. Fotografierna är verkligen utsökta.

Domkyrkan i Lund i bibliotekets katalog

På domkyrkans egen webbplats kan du göra ett virtuellt besök i kyrkan, och läsa mera.
Lunds domkyrka

 

Grand Central Station fyller 100

En av världens mest berömda järnvägsstationer, Grand Central Station i New York, fyller 100 år.

Det var i februari 1913 som denna majestätiska byggnad invigdes. Den sågs då som ett under av modern ingenjörskonst. Den var t ex helt och hållet elektrifierad, vilket inte var självklart då.

Vid denna tid var det på modet att bygga järnvägsstationer i rejält stort format. Järnvägsbolagen stod på sin finansiella höjdpunkt och ville gärna visa sin betydelse.

På 1960-talet hade dock järnvägens betydelse minskat. Bilism och flygtrafik hade tagit över, och stora stationer som Grand Central hotades av rivning. Tack vare stödkampanjer och engagemang från många privatpersoner kunde stationen räddas. I slutet av 1900-talet renoverades stationen under 12 års tid. Hela restaureringsprojektet kostade 160 miljoner dollar.

Grand Central Station har varit med i många kända Hollywoodfilmer, t ex ”North By Northwest”, ”The Untouchables” och ”Serpico”, och är en av USA:s legendariska 1900-talsbyggnader. Med sina marmortrappor och ljusstakar ger den en känsla av den gamla världen, före första världskriget, samtidigt som modernismens inslag också finns där.

BBC News: Grand Central, the world’s loveliest station

CNN: Memorable moments in Grand Central’s 100 years

CNN: The Terminal turns 100

Tegel – alla tiders material

Brick

Tegel har under människans historia varit ett populärt byggnadsmaterial. Faktum är att tegel är ett av de absolut äldsta byggnadsmaterialen. Under skilda tidsepoker och i olika civilisationer har man använt teglet, både i religiösa och profana byggnader.

Den brittiske konstvetaren James W P Campbell har skrivit den fina boken ”Brick : a world history” (Thames & Hudson, 2003). En viktig del av boken utgörs av den stora mängden extremt vackra fotografier, tagna av Will Pryce. ”Brick” innehåller 600 illustrationer, varav 570 i färg. Pryces bilder är imponerande i sin detaljrikedom och skönhet. Här finns också gravyrer som visar gamla tegeltekniker.

Campbell delar in boken i lika tidsepoker: Forntida riken, den klassiska världen (Grekland, Rom etc), medeltiden, renässansen, upplysningen, industrialismen, 1900-talet och till sist en blick in i teglets framtid.

Flera intressanta avsnitt i boken berör tegelläggarnas yrkeshemligheter, som de ofta förde vidare inom sina familjer. Detta orsakar nu problem för forskare som vill ta reda på hur dessa byggnader egentligen uppfördes.

Boken täcker både västerlandet och den islamiska världen. Möjligen kunde materialet från Asien ha varit lite mer omfattande. Men det som finns med är häpnadsväckande vackert. Läs denna bok, som är i stort format, och njut av bilder av slott och katedraler, av moskéerna i Isfahan, Iran, av buddhisttemplen i Pagan, Burma, av italienska renässanspalats och av spännande 1900-talsarkitektur av t ex Frank Lloyd Wright.

Även om du besökt Colosseum i Rom eller Taj Mahal i Indien har du kanske inte tidigare noterat den enastående detaljrikedom som ligger i dessa och andra byggnadsverk. Bildmaterialet i denna volym, som omfattar hela 320 sidor, är magnifikt.
Ännu en kvalitetsbok från förlaget Thames & Hudson.

Brick i bibliotekets katalog

Samla – nytt digitalt och öppet arkiv

Sveriges kyrkor - Tingstäde

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har nu många spännande projekt på gång. Nu har man lanserat sitt alldeles nya, digitala och öppna arkiv, Samla”.

Här kommer man fortlöpande att lägga ut sina egna rapporter, samt äldre, digitaliserat material.
Den första av dessa äldre titlar som lagts ut i ”Samla” är en del i det mycket omfångsrika verket ”Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium”.

Att RAÄ börjar digitalisera ”Sveriges kyrkor” är en fantastiskt glädjande nyhet.
Sveriges kyrkor” är ett välkänt standardverk som började utges redan 1912 av RAÄ tillsammans med Kungliga Vitterhets- och historieakademien. Hittills har 233 delar utgivits.
När man lånar ”Sveriges kyrkor” på biblioteket är de olika delarna i allmänhet sammanbundna i större band, som kan heta exempelvis ”Uppland, band 1”, ”Stockholm, band 5” eller liknande.
Varje enskild del innehåller en utförlig beskrivning av kyrkobyggnaden, inredningen och inventarierna. Här finns också plankartor och foton.

Den första delen i ”Sveriges kyrkor” som nu finns tillgänglig i ”Samla” är volym 21, om Tingstäde kyrka på Gotland, ursprungligen utgiven 1925. Tingstäde kyrkas äldsta delar är från 1200-talet.

Samla – Sveriges kyrkor

Ett mycket bra initiativ från Riksantikvarieämbetet, och ett föredöme för andra myndigheter inom kulturmiljövården!

Europas trädgårdar

Vandra i Europas trädgårdar

Trädgårdsarkitektur är en konstform som många uppskattar. Under olika tidsepoker har stilidealen varierat. På många håll försöker man aktivt vårda och restaurera sina historiska trädgårdar.

Monika Björk presenterar 100 olika trädgårdar i boken ”Vandra i Europas trädgårdar” (Prisma, 2003). Det är en personligt skriven guide till trädgårdar i ett flertal länder: Italien, Nederländerna, Belgien, Frankrike, England, Norge, Sverige, Danmark, Ungern och Tyskland. Trädgårdarna presenteras på 2-3 sidor vardera, och avsnitten är sorterade efter land. I mitten av boken finns en samling färgfoton.

Detta är en bok för dig som gillar anekdoter och spännande berättelser. Läs om Chawton, trädgården vid Jane Austens hus. Eller om franska Vaux-le-Vicomte, Versailles föregångare, och varför inte om familjen Medicis Boboliträdgårdar i Florens. Författaren berättar om klosterträdgårdar, om rosor i Sydtyskland, om drottning Eleonoras medeltida örtagård och mycket annat.

Författaren vore en perfekt guide att ha med sig när man besöker någon av dessa fina trädgårdar. Bild- och kartmaterialet hade dock gärna fått vara större i boken. Varje enskilt textavsnitt är kanske lite kort, men fördjupad information kan man alltid inhämta på annat håll.
En bok som ger reslust och många bra besökstips. Här hittar du garanterat intressanta besöksmål att se på din nästa Europaresa.

Vandra i Europas trädgårdar i bibliotekets katalog

Notre Dame fyller 850 år

Notre Dame de Paris

Katedralen Notre Dame de Paris är en av världens mest kända kyrkobyggnader. Grundstenen lades 1163, så under 2013 firas kyrkans 850-årsjubileum.
Förberedelserna inför detta har redan inletts. Bl a ska några av de mindre klockorna bytas ut.

Notre Dame är arkitekturhistoriskt viktig som en representant för den franska katedralgotik som utvecklades under senare delen av 1100-talet och som sedan kulminerade i Reims och Amiens. Under de följande århundradena byggdes katedralen till, bl a med de så typiska strävbågarna från 1200-talet, och inredningen förändrades fullständigt. Under franska revolutionen drabbades Notre Dame av vandalism och förstörelse, men den restaurerades under 1800-talet.

Under katedralens långa liv har den fått uppleva 80 kungar, två kejsare, fem republiker och två världskrig. Och då har vi inte ens nämnt ringaren Quasimodo. Tänk om byggnader kunde berätta!

BBC News : Notre Dame in Paris celebrates 850 years (videoklipp)

BBC News: Notre Dame cathedral turns 850 years old

Notre Dame de Paris – officiell webbplats

Drottningholms slott

1662, för 350 år sedan, började man uppföra Drottningholms slott på ön Lovön i Mälaren. Det är ett av våra bäst bevarade barockslott och sedan 1981 kungafamiljens bostad.

Votum förlag ger ut det fina bokverket ”De kungliga slotten” som ska omfatta totalt 13 band. Verket utges i samarbete med Kungliga hovstaterna och Statens fastighetsverk.
Drottningholms slott behandlas i hela två delar, utgivna 2004 och 2010.

Detta är verkligen fina böcker, om än något tunga. Här hittar du både intressanta artiklar och vackra foton.
Från början dominerades Drottningholms slott av tung barock. Det ritades av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä, som fick uppdraget av änkedrottning Hedvig Eleonora. Under 1700-talet byggdes slottet ut och förfinades enligt tidens mode. Framstående arkitekter som Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman såg till att slottet blev ännu större. Senare under 1700-talet tillkom fler byggnader, t ex den berömda slottsteatern och Kina slott.

Det första bandet behandlar slottets 1600- och 1700-talshistoria, och det andra bandet fortsätter historien från Gustaf III:s tid och fram till idag. Mycket som skrivits om Drottningholm har fokuserat på 1700-talet, och de andra århundrandena har inte behandlats lika ingående. Men här får vi utförliga beskrivningar av slottets 1600-tal och även hela den senare historien. Läs om hur slottsteatern återuppväcktes och hur slottsträdgården restaurerades.

Hela Drottningholmsområdet finns sedan 1991 med på Unescos Världsarvslista.

Bokverket ”De kungliga slotten” kännetecknas av hög kvalitet både beträffande text och foto, och Drottningholmsböckerna är givetvis inga undantag. Även den som har läst massor om Drottningholm tidigare kommer att hitta nya detaljer och fakta här.

Drottningholms slott, band 1 i bibliotekets katalog
Drottningholms slott, band 2 i bibliotekets katalog

Det finns dessutom en separat del om Kina slott.

Kina slott i bibliotekets katalog

Östersunds rådhus 100 år

Idag gratulerar vi Östersunds rådhus, som fyller 100 år.
Nu är rådhuset stadens prydnad och en av våra mest omtyckta offentliga byggnader, men när det byggdes 1909-1912 spräcktes alla kostnadskalkyler och alltihop sågs som ett stort skrytbygge. Men sedan insåg alla vilket fint rådhus staden hade fått.
100-årsfirandet kommer att pågå under hela helgen. Det blir bl a Öppet hus.

Östersunds-Posten 121123: En 100-åring med strålande utsikter

BibliotekMitt: Lästips om rådhuset

Förlorade byggnader

Lost buildings

Dagens boktips är en hyllning till byggnader och platser som vi aldrig kommer att kunna se.
”Lost buildings : demolished, destroyed, imagined, reborn” av Jonathan Glancey (Goodman, 2008) är en bok som tar oss med på en resa till de platser vi aldrig kommer att kunna se i verkligheten. Byggnaderna och husen kanske revs, förstördes i brand eller i krigstid, eller så kanske de aldrig blev byggda utan stannade kvar på ritbordet. Här möter vi byggnader från olika epoker och platser – från antika tempel till World Trade Center.
Boken är i stort format som låter bilderna breda ut sig över hela sidor, ibland hela uppslag.

Glanceys bok ställer intressanta frågor om bevarande av byggnader. I boken kan vi se flera exempel på hus som rivits eftersom de ansågs omoderna. Samma värdering skulle knappast ha gjorts idag.

Ett av de mest intressanta kapitlen i boken är ”Lost in dreams”. Suggestiva filmmiljöer, överambitiösa stadsprojekt – alla finns de samlade här.

”Lost buildings” är en härlig bok som stimulerar fantasin och som ger massor av inspiration.

Lost buildings i bibliotekets katalog

Aplagårdar och klosterliljor

Aplagårdar och klosterliljor

Vadstena kloster är ett av Sveriges mest kända medeltida byggnadskomplex. Det är Skandinaviens enda intakta bevarande klosterområde.
I den alldeles nya boken ”Aplagårdar och klosterliljor : 800 år kring Vadstena klosters historia” av Julia Sigurdson & Sune Zachrisson (Artos, 2012) kan du läsa den fascinerande berättelsen om klostrets 800-åriga historia. Särskilt fokus läggs till klosterträdgårdarna. Denna vinkel har tidigare inte beskrivits lika ingående i Vadstenas klosterlitteratur.

Fruktträdgården i Vadstena är minst 600 år gammal. Här pågår ett arbete för att i den nordiska genbanken bevara gamla fruktsorter.

I boken kan du också följa klostrets byggnadshistoria. Mycket har hänt på 800 år. Innan Birgittinklostret bildades på 1300-talet var Vadstena kungligt palats. Efter att klostret stängts under reformationen inrymdes här Europas första invalidhotell. Dessutom har här funnits ett centralhospital.

Detta är en väldigt fin bok, med mängder av detaljer kring klosterlivet och trädgårdarna. Den innehåller fantastiska illustrationer, bl a fina nyritade kartor över klosterområdet och dess omgivningar.

Julia Sigurdson är kulturhistoriker och Sune Zachrisson konsthistoriker. I boken tar de upp en del nya rön och gör även en del nytolkningar av olika saker kring Vadstena klosters historia. Här kan du också läsa om hur klosterområdet idag har blivit en modern vallfartsort.

En trivsam bok som ger oss en rejäl tidsresa. Den har dessutom en utsökt formgivning och layout.

Aplagårdar och klosterliljor i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: