Bloggarkiv

Sjömännens hårda tillvaro

Under däck

Livet ombord på de stora örlogsfartygen på 1500- och 1600-talet var hårt och ofta rent livsfarligt.
Fynd från vraken efter förlista fartyg hjälper oss att få en bild av sjömännens pressade tillvaro.
Katarina Villner berättar deras spännande historia i boken ”Under däck : Mary Rose – Vasa – Kronan” (Medströms, 2012).

Mary Rose var ett brittiskt skepp som förliste 1545. Vasa sjönk i Stockholms hamn på sin jungfruresa 1628, och regalskeppet Kronan exploderade under ett sjöslag i Östersjön 1676. Mary Rose och Vasa har bärgats, och från Kronan har man bärgat en hel del arkeologiska fynd.

Villner har varit informationschef för Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona, och hon är mycket kunnig i ämnet. Stora delar av boken berör sjukdomshistoria och den läkekonst som man använde sig av för att försöka kurera de sjuka.

Manskapet hade en daglig mat- och dryckranson. Varje man ombord på Mary Rose tilldelades 4,5 liter öl om dagen, medan sjömännen på Vasa fick nöja sig med 2,5 liter. Det behövdes för att skölja ned all salt mat. Ölen dracks ur laggade trästånkor. Man har hittat sådana ombord på Vasa.

Under däck” ger oss fascinerande inblickar i vardagslivet ombord på dessa stora skepp.
Sjukdomsepidemier var ett vanligt gissel. Viceamiral Henrik Fleming blev chef över den svenska Östersjöflottan 1628. Hans brev och rapporter till Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna beskriver problemen ombord på fartygen. På åtta skepp var mer än en tredjedel av sjömännen sjuka. De led av ”huwodt werck, fråssa, hidtzig bensiucke, skelvan, skörbiuken, halss schulsten, blodtsotten, hidtzig siuckdom.” Dessutom är det en sådan stank om bord på skeppen att han inte kan beskriva den, säger Fleming.

Ett helt kapitel behandlar barberarens yrkesroll och arbetssätt. Under sjöstrider var det barberaren som skulle utföra nödamputationer. Skott från kanoner och musköter orsakade svåra skador. Vid förfrysning kunde sjömännen få kallbrand, och även då var amputation ofta en nödvändig åtgärd.

Barberaren hade en träkista med verktyg. Flera sådana fynd har gjorts ombord på de tre vraken. På Mary Rose fann man en hel kista med ca 60 olika föremål.

En vanlig behandlingsform ombord var åderlåtning och koppning. Man hade särskilda koppglas eller kopphorn. En populär medicin under 1500- och 1600-talen var teriak, en mix av allehanda ingredienser, bl a orientaliska kryddor och olika droger. Ibland förekom ormkött i teriak.

Hur länge skulle en nutida svensk stå ut med livet ombord på dessa skepp? Sjömännens hårda liv är svårt för oss att riktigt fatta idag.
”Under däck”
är både en sjöfarts- och en medicinhistorisk bok, där vi kommer nära örlogsskeppens manskap. Boken är levande, välskriven och rikt illustrerad.  Rekommenderas.

Under däck i bibliotekets katalog

Se historiska filmer online

Buffalo Bill's Wild West parade, 1902

På bibliotek och arkiv i olika länder pågår stora digitaliseringsprojekt. Detta gäller inte bara tryckt material, utan även filmer och ljudinspelningar.

Library of Congress i Washington, USA:s nationalbibliotek, har flera olika samlingar som man digitaliserat. En av dessa är America at work, America at leisure”.

Här hittar du ca 150 filmer från perioden 1894-1915. De presenteras i formaten Mpeg, Quicktime och RealMedia. Filmerna kan ses strömmande online eller laddas ned.
Startsidan för filmval

I kategorin ”Work” är filmerna sorterade efter olika yrken och arbeten. Här kan du exempelvis se när diligensen kommer med postleverans, i en film från 1903.

Montering av en generator vid Westinghouses fabrik, 1904

I kategorin ”Leisure” är filmerna sorterade efter ämne. Här hittar du gamla sportfilmer, och en hel del film från utställningar, parader och nöjesparker.

Buffalo Bill’s Wild West parade, 1902

Ishockey på sjöis, 1898

Här finns även en mindre avdelning med skolfilmer.

Visst är det fantastiskt att allt detta material lyfts ut ur arkiven för att kunna presenteras online!

Folket före oss

Folket före oss

För inte så länge sedan var Sverige ett helt annat land än idag. Människorna bodde på landsbygden och levde ett slitsamt liv, med en helt annan vardag och tidsuppfattning än vår.

Det kan vara svårt att leva sig in i hur detta verkligen var. Henning Hamilton har skrivit flera böcker på detta tema, där han låter människor från förr tala till oss via gamla fotografier. ”Folket före oss” (Skogens hus, 2009) är en fin sådan bok.

Fotona i den här boken kommer från tidigt 1900-tal. Det var en tid då mycket i samhället höll på att förändras, men tack vare fotograferingsteknikens framväxt kunde det gamla livet dokumenteras.

Bilderna kommer från olika delar av Sverige och flera av dem har tidigare publicerats i tidskriften Land.
Boken är indelad i sju avsnitt – Människoöden, Gårdar och torp, På åker och äng, Boskapen, I skogen, Bygdens folk och avslutningsvis Lediga stunder.

Ögonblick från en halt annan tid än vår finns här bevarade. De enskilda människoödena träder fram. Kortare texter kring bilderna ger intressant fördjupning. De flesta bilderna skildrar vardagens arbete och möda, några också glädje och fritid.
”Folket före oss fick aldrig ta del av vår välfärd. Men de var med om att bygga grunden för den”, skriver Hamilton. Att ha mat på bordet och värme i stugan var det inte alla som hade. Det var en ständig kamp för överlevnad.

En väldigt fin bok med stark närvarokänsla. Text och bild samverkar på ett mycket bra sätt, och Hamilton skriver inkännande och kunnigt.

Boken är en nyttig påminnelse om hur bra vi har det idag i våra bekväma bostäder med saker som vi ofta tar för givet: rinnande vatten, avloppssystem och kanske även trådlöst nätverk. Tänk om människorna på dessa bilder kunde fått se vår bekvämlighet!

Folket före oss i bibliotekets katalog

Om arbete

Arbete är ett nödvändigt ont som man bör försöka undvika.
(Terentius, romersk komediförfattare, ca 190-159 f.Kr.)

Antikens yrken

Från IX till V

Vad jobbade egentligen antikens greker och romare med? De hade yrken precis som vi. Redan på den tiden kunde man bli barberare, skomakare eller bonde. Men det fanns också yrken som vi nutida människor finner mer ovanliga.

”Från IX till V : orgiefixare, begravningsclowner och andra ädla antika yrken” av Vicki Leon (Schibsted, 2007) handlar om dessa antika yrken.

Man kunde exempelvis bli dröminkubator. Då var man en skicklig präst som tjänstgjorde vid den grekiska läkedomsguden Asklepios tempel och som botade sjuka medan de sov.

Eller varför inte bli armhålsplockare? De arbetade vid de romerska badhusen. Då behövdes starka armar och en pincett.

Barndmän fanns redan under antiken. Romerska brandmän kallades vigiler.

”Från IX till V” är fylld med roliga detaljer (Den något anakronistiska boktiteln syftar på det moderna uttrycket ”Från 9 till 5”).
Denna bok har en ganska skämtsam och raljerande ton. Den innehåller gott om lustigheter och anekdoter och är väldigt lättsam.

Från IX till V i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: