
Hur kommer det sig att det vid bestämda tidpunkter uppträder nya slags njutningsmedel i Europa? Kaffe, choklad, te och tobak introduceras ungefär vid samma tidsperiod, 1600-talet.
Den frågan ställer sig Wolfgang Schivelbusch i ”Paradiset, smaken och förnuftet”, en bok om njutningsmedlens historia.
Bakom den kanske lite högtravande boktiteln döljer sig en väldigt underhållande historik.
I länder som inte hade några kolonier fick man importera kaffet, vilket ledde till intensiva kampanjer mot denna dryck. I Sverige hade vi kaffeförbud i slutet av 1700-talet. Gustav III lät inrätta särskilda kaffespioner.
Det fanns, inte minst i England, teorier om att kaffet nedsatte sexualdriften, varför drycken rekommenderades till präster och andra som levde i celibat.
På 1600-talet började man inta tobak genom att dricka den. Det var först senare som man kom på att stoppa den i rökpipan.
I boken kan vi också läsa om 1700-talets snuskultur. Snusandet var då en statussymbol för överklassen.
Alkoholen då? Schivelbusch vill lyfta fram bardiskens utveckling som en naturlig följd av industrialismen. Bardisken dyker upp i England under tidigt 1800-tal och accelererar drickandet och möjliggör uppkomsten av hela den moderna krogrörelsen.
En mycket underhållande bok som numera är placerad i bibliotekets bokmagasin. Den har dessutom massor av samtida illustrationer.
Paradiset, smaken och förnuftet i bibliotekets katalog
63.179340
14.634990