Bloggarkiv

Svenska möbler från 1950- och 1960-talet

Svenska möbler

Intresset för föremål från 1950- och 60-talet är idag stort. Begrepp som retro och vintage är välkända. Det är populärt att fynda gamla saker, och inte minst möbler, i second hand-butiker.
Det som kan vara knepigt är att hitta faktauppgifter om alla dessa föremål.

Andreas Siesings bok ”Svenska möbler : folkhemsform i ull, jakaranda, furu och bok 1949-1970” (Atlantis, 2015) är en omfattande genomgång av landets möbelproduktion under efterkrigstiden.
Detta är en rejäl tegelsten som väger 2.8 kilo. Här finns faktauppgifter och bilder av ca 700 olika möbler från denna kreativa tidsperiod.

Många av möblerna tillverkades av små fabriker som idag inte längre finns kvar. Bara i Tibro fanns det på 1950-talet ett hundratal möbelproducenter.

I den här boken hittar vi givetvis kända formgivare som Bruno Mathsson och Carl Malmsten, men dess styrka är att den lyfter fram alla de formgivare som inte är lika kända och som närmast glömts bort.

Läsaren tas med på en inspirerande nostalgiresa. En hel del av alla dessa möbler är bekanta, medan andra kanske är nya. Möblerna är grovsorterade i tre kategorier: sittmöbler, bord och övriga möbler. Texten är lättläst och intressant, och alla foton är nytagna och av hög kvalitet. Boken avslutas med ett par praktiska och användbara register.

Författaren har gedigna kunskaper i ämnet. Han är hemvärderingsman för auktionsfirman Bukowskis.
”Svenska möbler” är ett modernt referensverk som kommer att användas under lång tid framöver. Boken passar den som söker information om en särskild möbel, den som vill få en överblick över formgivning och trender under 1950- och 60-talen, eller den som bara är intresserad av möbler.

Enda invändningen är väl bokens tyngd – en ordentlig pjäs på nästan 3 kilo är kanske inget man kånkar omkring på, men innehållet är magnifikt.

Svenska möbler i bibliotekets katalog

Trafikproblem i Stockholm 1957

Den förlorade melodien

Den ökade bilismen under 1950-talet medförde problem för storstäder som Stockholm, vars stadsplanering inte var anpassad till den ökade trafikmängden. I samband med detta ville man få fler stadsbor att åka med allmänna färdmedel som spårvagn och buss.

I SF:s webbtjänst Filmarkivet kan du se en kampanjfilm från 1957, Den förlorade melodien som beställdes av Svenska Lokaltrafikföreningen. Filmen är 13 minuter lång och regisserades av Gösta Werner (1908-2009), känd kortfilmsregissör och senare filmvetare och professor.

I den här fascinerande filmen, med berättarröst av Torsten ”Farbror Melker” Lilliecrona, får vi en intressant bild av Stockholm såg ut för 58 år sedan. Vi får också ta del av tankar kring den ökade bilismen och hur denna har förändrat 1950-talets stockholmare.

Den som är intresserad av bilhistoria har dessutom i filmen chansen att få se ett antal samtida bilmodeller.

Filmarkivet: Den förlorade melodien (1957)

 

New York Fashion Week

New York Fashion Week, 1950-tal

Under andra världskriget kunde inte modevärlden träffas i Paris. Då tillkom New York Fashion week, som arrangerades första gången 1943.
Denna temavecka äger rum två gånger om året, i februari och september. Vid dessa stora eventveckor visar de stora modehusen upp sina senaste kollektioner för inköpare, media och intresserad allmänhet.
Liknande modeveckor anordnas också i Paris, London och Milano.

Den retrohistoriska bildbloggen Retronaut har nu publicerat ett antal snygga foton från New York Fashion week från 1950-, 1960- och 1970-talen.

Retronaut: When Fashion Week was Press Week

Att vara tonåring i Sverige på 50-talet

Rock pretty baby

En bokgenre som alltid är livaktig är den nostalgiska. Man försöker fånga och beskriva en svunnen tid, en känsla från en tidsålder som inte längre finns kvar. Samhällsutvecklingen går idag så snabbt att en beskrivning av Sverige bara för några decennier sedan kan kännas mycket avlägsen.

Bland nyare nostalgiböcker intar Sten Berglinds ”Rock pretty baby! : tonårsrevolten i 50-talets Sverige” (Bonnier fakta, 2014) en särställning. Detta är en riktigt bra bok med ett fantastiskt fint bildmaterial.

Det var 50-talet som såg tonåringen födas. Generationen som växte upp efter andra världskriget fick vara med om det stora amerikanska inflytandet inom ungdomskulturen.
Filmer som ”The Wild One” (”Vild ungdom”, 1953) med Marlon Brando och ”Blackboard Jungle” (”Vänd dem inte ryggen”, 1955) med Glenn Ford påverkade alla som var unga på 50-talet. Nya idoler som Elvis Presley, James Dean och Bill Haley slog igenom.

The Wild One med Marlon Brando

Även i Sverige kom filmer och låtar som direkt vände sig till ungdomar. Transistorradion och den bärbara grammofonen gjorde entré. Nylonstrumporna introducerades. Tidningar som Bildjournalen och Min Melodi satte sin prägel på en hel generation svenskar. Svenska nytända stjärnor som Lill-Babs, Rock-Ragge och Little Gerhard blev folkhemsfavoriter. Allt detta finns med i Berglinds fullspäckade och underhållande bok.

Läs om Tage Severin från Sundsvall, en ungdomsidol som idag är något bortglömd. Promotorn Torsten Adenby lanserade honom som en svensk James Dean, en flickfavorit.

Och läs om jukeboxarna, om de nya 45-varvsskivorna, om de ”amerikanska” jeansen från Borås och om de första mopederna.

Sten Berglind arbetade som reporter på Expressen i över 40 år och skriver rappt och lättläst. Han har tidigare skrivit böcker om Elvis, om bilhistoria och om raggarkulturen.
Även vi som inte var med på 50-talet får genom den här boken en känsla av hur det faktiskt kunde vara att vara ung på den tiden. Ibland är det riktigt dråpliga historier och minnen som Berglind berättar om.
I kapitlet ”läppstift, liktornar och levertran” kan vi läsa om hur det då kunde vara att vara ung tjej, kanske med filmstjärnedrömmar. Ungdomstidningarna hade frågespalter som kunde heta ”Skönhetsrutan”, ”Hälsonytt” och ”Doktorn har ordet”.
Reklamannonser, affischer och skivomslag var viktiga kulturförmedlare och Berglind låter även dessa få en naturlig plats i berättelsen.

”Rock pretty baby” är en enastående fin bok i stort format, tillika extremt bläddervänlig. Formgivaren John Eyre har gjort ett utmärkt jobb med allt attraktivt bildmaterial. Ofta får bilderna breda ut sig över helsidor. T o m typsnittet är genomtänkt.

På baksidan kan vi läsa författarens introduktion:
”Ung på 50-talet. Tonåring. Det var inget man direkt fattade. Man bara var det och det enda man fattade var att morsan och farsan och alla som var över 20 inte hade med saken att göra.”

Rock pretty baby i bibliotekets katalog

 

Funkisglas

Funkisglas

Idag omges vi av plastföremål. Plasten finns nästan överallt och vi tar den för given. Men före plasten fanns pressglaset.

Pressglaset var ett nytt material som i mitten av 1800-talet introducerades i Sverige. Detta glas var mer hygieniskt än keramik. Kostnaden för pressglaset var dock inledningsvis hög, men när tillverkningen blivit mer automatiserad sjönk priset. Stora mängder pressglas producerades fram till 1950-talet, då plasten tog över.

I boken ”Funkisglas : pressat och blåst” av Thomas Lindblad och Anna Livén West (Signum/Atlantis, 2011) kan du läsa om, och framför allt se bilder på det pressglas som tillverkades under perioden 1920-1955.

Här finns kylskåpsburkar, speceriskåp med glaslådor av olika storlek, och många sorters förpackningar. Det är just de här vardagsföremålen som har en tendens att lättast försvinna när de ersätts. De är så pass självklara att vi inte ägnar dem många tankar. Vi tänker kanske inte på dessa vardagsföremåls kulturhistoriska värden. Det var ju bara en glasburk.

Men i den här boken sätter författarna in de här glasföremålen i sitt kultur- och designhistoriska sammanhang.

Den strama formen med släta ytor och räta vinklar var typisk för funktionalismen.
Electrolux enkla och raka glaskärl med lock kom in i de svenska köken samtidigt som kylskåpen, och gick att stapla. Man såg vad kärlen innehöll eftersom de var genomskinliga. Man kunde t o m ta ut dem ur kylskåpet och ställa fram dem på bordet, något som var en helt ny och modern idé. Dessa kärl tillverkades i hundratusentals exemplar.
Förpackningarna kunde återanvändas. Det var t ex inte ovanligt att tömda och diskade senapsburkar sedan användes som dricksglas.

Bokens omslag avbildar Kylex, fyra tillbringare med plåtlock. Den största rymmer 1 liter. Hela serien togs fram av Gullaskrufs glasbruk 1937.

Många känner säkert igen Eda-glasen från Värmland. Det blev ett av 1900-talets mest sålda dricksglas och tillverkades under ca 30 års tid utan att formen förändrades.

Det är intressant att se hur man tog fram en standardiserad massproduktion samtidigt som föremålen hade en tilltalande formgivning.

Funkisglas” är en fascinerande bok. I dagens slit-och-släng-samhälle har många av dessa vardagsföremål i pressglas okänsligt kasserats. När använde du senast en ostkupa i pressglas?
Glasföremålen tar läsaren med på en resa till en tid som inte ligger så långt borta. Samtidigt är boken en skildring av det moderna kökets framväxt.
Mycket rikt illustrerad med många fina foton, alla i färg.

Funkisglas i bibliotekets katalog

 

Fina frisyrer från förr

Vintagefrisyrer

Vi som jobbar på bibliotek kan ibland av våra besökare få tydliga efterfrågeprofiler gällande litteratur. Ibland motsvaras inte efterfrågan av rätt sorts böcker. En typ av litteratur som de svenska bokförlagen hittills inte utgivit i tillräcklig utsträckning är ”decennie-böcker”. Med det menar jag böcker om 1900-talets olika decennier. Läsaren vill då i allmänhet ha en bok om t ex 1950-talet, där man kan läsa om modet, om musiken, om maten, om vardagslivet, och inte minst om frisyrerna.

Just frisyrer från olika tidsperioder har varit märkligt sparsamt förekommande i svenska böcker. Biblioteken har ofta fått inköpa utländsk litteratur om gamla frisyrer, eftersom det inte funnits något på svenska.

Men i och med det ökade intresset för vintage i skilda sammanhang har nu äntligen en bok om olika 1900-talsfrisyrer utkommit: ”Vintagefrisyrer : smarta tips för stilsäkra frisyrer” av Emma Sundh, Sarah Wing och Martina Ankarfyr (Norstedts, 2014).

Författarna är kunniga i sitt ämne. Sarah Wing är känd vintagefrisör och stylist, och Emma Sundh är vintagebloggare och frilansjournalist. Martina Ankarfyr är fotograf.

Detta är en riktigt bra bok i detta efterfrågade ämne, och den är föredömligt praktiskt upplagd, med tydliga instruktioner steg-för-steg hur man gör de olika frisyrerna.

Boken inleds med en kort beskrivning av vad som kännetecknar frisyrerna under decennierna från 1910-talet t o m 1960-talet. Sedan följer en genomgång av vilka verktyg som behövs, innan författarna går in på själva frisyrerna. Och här hittar du guider till hur du gör 20-talsvågor, ”Fingerwaves”, lockiga frisyrer av skilda slag, från 30-talsburret till 50-talsvågor à la Marilyn. Kolla in olika hårknutar och luggar, svinryggen, 60-talsbikupan, och Jackie-vippen (döpt efter Jacqueline Kennedy).

Boken avrundas med lite bonustips om accessoarer och smink från de olika tidsperioderna.
Texten är genomgående lättläst och intressant.

Vintagefrisyrer” är både nostalgisk, praktisk och inspirerande. Dessutom är boken enormt fint formgiven med utsökt layout av Katy Kimbell. En viktig del av boken är Martina Ankarfyrs fantastiskt fina foton.

Väldigt kul att konstatera att när det nu äntligen utkommit en svensk bok om 1900-talsfrisyrer så är den oerhört bra. Säg den som inte blir mer nyfiken på gamla frisyrer efter att ha läst denna bok!

Vintagefrisyrer i bibliotekets katalog

 

Tecknade serier som e-böcker

Davy CrockettCaptain MarvelJet

På olika håll pågår ständiga digitaliseringsprojekt. Böcker och tidningar vars upphovsrätt gått ut går att hitta fritt tillgängliga online, vilket tidigare tipsats om här i bloggen.

Det går dessutom att hitta gamla serietidningar online. Den amerikanska webbplatsen Comic Book Plus har över 22.000 olika serietitlar i sin stora databas. Comic Book Plus intresserar sig för titlar från två olika perioder, först ”Golden Age” som är den ungefärliga 10-årsperiod som börjar i slutet av 1930-talet, och sedan ”Silver Age” som är en 15-årsperiod från 1956 och framåt.
”Golden Age” kännetecknas av att många superhjältar gör entré, medan ”Silver age” präglas av romantik, SF och efter ett tag mer superhjältar.

De mest kända seriefigurerna som Superman (Stålmannen), Batman (Läderlappen) och Spider-Man (Spindelmannen) är i högsta grad ännu upphovsrättskyddade och de finns inte med i samlingen, men det finns ju andra figurer att läsa om.

Alla serietitlar i Comic Book Plus är indelade i olika ämneskategorier, exempelvis Adventure, Crime, Romance, Horror, Military, Romance, Superhero, Western m m.
Man kan också i The Virtual Newsstand se vilka titlar som var populära under olika år.

Du kan läsa allt material online, men om du vill ladda ned filer behöver du skapa ett konto på webbplatsen.

Detta är en riktigt kul webbresurs, som man lätt kan bli sittande med ett tag. Här hittar du t ex 133 nummer av Daredevil, bl a första numret, ”Daredevil battles Hitler” (1941).

Livet på landet förr

Livet på landet förr

Tidskriften Land efterlyste under hösten 2007 fotografier från livet på landsbygden förr i världen. Gensvaret blev oerhört stort. Man fick in över 1000 bilder från läsare i hela Sverige.
Många av bilderna har samlats i boken ”Livet på landet förr: landsbygdens egna bilder från Sverige på 1940-, 50- 60-, och 70-talet” (LRF Media, 4. upplagan, 2011).

Här finns bilder i både svartvitt och färg. Det är en mycket fin och trevlig bok om ett Sverige som inte längre finns kvar. Man har sorterat bilderna i olika decennier. Boken börjar med 40-talsbilderna och slutar med de från 70-talet. För varje bild anges var den är tagen och under vilket år.

Alla dessa bilder som tagits av helt vanliga svenskar var aldrig tänkta att publiceras i böcker, men idag är vi mycket tacksamma för att detta vardagsliv finns dokumenterat. Hur är det med alla de bilder som tas i vår tid, då alla går omkring med en kameramobil i fickan? Vem ska samla ihop dessa bilder och dokumentera vår tid om 50 år?

”Livet på landet förr” är en trivsam och bläddervänlig bok, fylld av nostalgi. Det är också en bra presentbok. 163 sidor.

Livet på landet förr i bibliotekets katalog

Staden som försvann

Stockholm - staden som försvann, del 1 och 2

Under 1950- och 1960-talen förvandlades Stockholm oerhört mycket.
Bebyggelsen i hela kvarter och områden utraderades för att ersättas av modern arkitektur. Gamla invanda miljöer, som funnits i huvudstaden under mycket lång tid, försvann.
Som en följd av detta är det idag knappast någon under 50 år som har sett hur det gamla Stockholm såg ut.

Anders Sjöbrandt och Björn Sylvén har sammanställt två mycket fina samlingsböcker med färgfoton från Stockholms nu förlorade miljöer.  De heter ”Stockholm – staden som försvann”, del 1 och 2.
En sanering av City var visserligen nödvändig, men man rev för mycket. Det är häpnadsväckande att se alla gamla hus och kvarter som helt okänsligt togs bort. En del av allt detta hade tveklöst kunnat renoveras och bevaras. Men viljan att göra detta saknades hos beslutsfattarna.

De flesta av dessa bilder har tidigare inte varit publicerade. Nästan alla är tagna av amatörfotografer. Jag kan verkligen rekommendera dessa böcker. I del 1 finns ett förord av Per Wästberg. I del 2 finns essäer av Peter Dahl, Lasse Åberg och Åsa Moberg.

Stockholm – staden som försvann i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: