Bloggarkiv

Bellmans samlade verk nu online

Carl Michael Bellman

1700-talets svenskar skulle kanske ha blivit förvånade om de hade vetat att Carl Michael Bellman (1740-1795) av eftervärlden skulle komma att ses som seklets mest kände svenske författare. Många av Bellmans samtida författarkollegor är idag i stort sett bortglömda, trots att de under sin livstid var betydligt mer uppburna och hyllade än han. Faktum är att de flesta svenskar idag kan citera åtminstone någon rad av Bellman.

Idag, den 4 februari, fyller Carl Michael Bellman 275 år. Bellmanssällskapet firar detta genom att släppa Bellmans samlade verk online, som gratis tillgängliga e-böcker.

Carl Michael Bellmans samlade verk

Böckerna kan läsas online eller laddas ned som pdf:er. Varför inte ta hem lite Bellman till din dator, platta eller mobil?

Här hittar du givetvis de mest kända samlingsvolymerna Fredmans epistlar och Fredmans sånger (i både äldre och nyare utgåvor), men även annat. Läs t ex Bellmans alla dikter eller hans översättningar.

Bellmans verk finns sedan tidigare även tillgängliga online hos Litteraturbanken.

Detta är ännu ett exempel på hur vårt gemensamma kulturarv kan göras tillgängligt via internet.

Porträttet av Bellman är kanske den mest kända avbildningen av honom. Det målades av Per Krafft 1779.

 

Målade allmogemöbler

När färgen kom till byn

Det finns ett stort intresse för allmogemöbler och folkligt möbelmåleri, men detta intresse svarar inte riktigt emot tillgången på litteratur. Johan Knutssons & Ulla-Karin Warbergs fräscha bok ”När färgen kom till byn : målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850” (Signum, 2014) är därför mycket välkommen.
Egentligen är det märkligt att det skrivits så få böcker om ett så populärt ämne som målade allmogemöbler.

En bok om folkligt möbelmåleri handlar förstås om bondehemmets förvaringsmöbler. Här kan du läsa om skåp, kistor och skrin av olika slag. De nya stilarna togs först upp i måleriet, inte i snickeriet.

Johan Knutsson är fil dr i konstvetenskap och professor i möbelkultur vid Linköpings universitet och Ulla-Karin Warberg är fil mag och intendent vid Stockholms auktionsverk. Författarna är mycket kunniga i ämnet. Eftersom de själva har stött på många praktiska frågor från allmänheten i ämnet har boken fått en praktisk och bra disposition.

När färgen kom till byn” inleds med några riktigt intressanta kapitel om allmogemåleri och folkkonst, om målarens redskap och teknik. Läsaren får en bra och lättläst introduktion.

Sedan följer kapitel för vart och ett av Sveriges landskap. Här i Jämtland är t ex Jämtlandsskåpen välkända och eftertraktade.

I den här boken kan vi läsa om hur man känner igen allmogekonst från olika delar av landet. Hur känner man igen måleri från Gotland, och i vilka delar av Sverige har kistorna varit viktigare än på andra håll? Det är exempel på frågor som du får svar på i den här boken.
I de fall man känner till enskilda konstnärer presenteras även dessa.

När färgen kom till byn” är en riktigt trivsam och mycket användbar bok, som bör få en stor läsekrets. Den omfattar över 200 sidor och är rikt illustrerad med massor av bilder, alla i färg. I slutet av boken finns också en litteraturlista för dig som vill läsa mera.
Omslaget pryds av en detalj från ett skåp från Västmanland.

När färgen kom till byn i bibliotekets katalog

 

Från kungliga sängkammare

Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor

Historiska kungligheters kärleksliv upphör aldrig att fascinera. Den här genren skulle man (kanske lite orättvist) kunna kalla ”kungligt skvaller”. En av de senaste böckerna i ämnet är riktigt bra: ”Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor : konvenansäktenskap och kunglig sängkammarfröjd” av Margareta Beckman (Fischer & Co, 2012).

Bland kungligheterna var skälen till äktenskap i allmänhet politiska. Ofta var ett giftermål ett praktiskt sätt att skapa eller bygga goda relationer och allianser med olika länder och ätter.

De makar som giftes bort var i de flesta fall ganska unga, kanske i tonåren. De hade sällan sett varandra tidigare, förutom i avbildad form på förskönande porträtt. Sedan förväntades de nygifta snabbt producera nya arvingar. Det förekom ibland att de fick ömma känslor för varandra, men det var betydligt vanligare att båda blev uttråkade och istället sökte sexuella förbindelser på andra håll. Det var så pass vanligt att det inte ansågs vara särskilt moraliskt uppseendeväckande.

Beckmans bok inleds med ett citat som tillskrivs Benjamin Franklin: ”Eftersom det finns äktenskap utan kärlek kommer det att finnas kärlek utan äktenskap”.

I den här boken får vi möta intressanta människoöden och spännande profiler från främst 1600- och 1700-talet. Den är indelad efter länder. De flesta kapitlen handlar om regenter i Frankrike, England och Sverige, men här finns också avsnitt om August II den starke av Polen, om de ryska kejsarinnorna Elisabet I och Katarina den stora och om Fredrik Vilhelm II av Preussen.

En kunglig älskarinna kunde få både makt och inflytande, men steget från att vara upphöjd till att hamna ute i kylan kunde vara mycket kort. Om kungen plötsligt avled kunde älskarinnan rentav sväva i livsfara.
De här människoödena är intressanta, både dramatiska och emellanåt sorgliga.

”Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor” är välskriven och lättläst. Det är definitivt en av de bättre böckerna i den kungliga sängkammargenren. Det finns en del svenska profiler i boken. Förutom regenterna kan vi t ex läsa om Aurora von Königsmarck, som av en del samtida manliga skribenter ansågs vara den fulländade skönheten personifierad.
En underhållande och läsvärd bok, som säkert kan intressera en stor läsekrets.

Kungar, drottningar, älskare och älskarinnor i bibliotekets katalog

 

Gripsholm

På Gripsholm

Gripsholms slott är en av Sveriges mest kända Vasaborgar. Här finns bl a Hertig Karls kammare, en av landets bäst bevarade 1500-talsmiljöer. På Gripsholm, som idag är museum, finns också Gustaf III:s slottsteater och Svenska statens porträttsamling.

En trevlig och lättläst bok om Gripsholm är ”På Gripsholm : sägner, fakta, historia på ett 450-årigt slott” av Edvard Matz (Carlssons, 1987).

Edvard Matz (1921-2007) var journalist, författare och arbetade i många år på Sveriges television. Boken om Gripsholm är skriven i den där äldre, lärt kåserande stilen som var vanligare förr. Idag är det inte längre lika många författare som kan skriva så här lättfattligt men ändå bildat och underhållande.

På Gripsholm” innehåller 30 korta kapitel som vart och ett beskriver olika händelser eller företeelser på slottet. De är någorlunda kronologiskt ordnade och varje kapitel är ca fem sidor långt. Det är en hel del kungligt i boken. Läs om Erik XIV, som satt fängslad på Gripsholm, och läs om den teaterintresserade Gustaf III. Givetvis berättar Matz om de två ”rysseulvarna” (två kanoner som togs som krigsbyte, troligen vid Narva 1581) som står på borggården. Och jodå, några slottsspöken dyker också upp.

På Gripsholm” är bara ca 150 sidor lång men riktigt innehållsrik, och dessutom rikt illustrerad. En kul och lärorik bok om ett av våra mest kända slott.

På Gripsholm i bibliotekets katalog

 

KB:s musikkatalog digitaliserad

Handskrivet katalogkort ur KB:s musikkatalog

På svenska bibliotek finns en hel del specialsamlingar av olika karaktär. Ibland är dessa specialsamlingar inte registrerade i onlinekataloger, vilket gör att de inte är sökbara på vanligt sätt, via datorerna på biblioteket eller via internet.

Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm har en stor samling musiktryck, dvs noter. Den innehåller ca 37.000 verk ur den svenska musikhistorien, från 1700-talet och fram till 1975. Samlingen har hittills bara varit sökbar manuellt på KB och förtecknats på hand- eller maskinskrivna lappar i boxar. Dessutom är det bara bibliotekspersonalen som haft tillgång till dessa boxar.
KB öppnar unik musikkatalog för allmänheten

Nu har alla dessa katalogkort digitaliserats och därmed gjorts sökbara online.
https://musikkatalogen.kb.se/

Just musiktryck kan ofta vara knepigt att hitta, så tillgängliggörandet av den här nygamla katalogen är mycket bra.

Hittar du något intressant i KB:s musikkatalog kan du be ditt lokala bibliotek beställa kopia av materialet via fjärrlån.

 

Bellman på engelska

Sångerna av Carl Michael Bellman (1740-1795) är välkända för oss svenskar. Bellmans visor och sånger är en del av vår nationella kulturskatt, på samma sätt som t ex Shakespeares pjäser är för engelsmän.

Men hur kan man presentera Bellman för en utländsk publik?

Fredman's epistles and songs

”Fredman’s epistles & songs” (Proprius, 1990) är en utgåva av några av de mest kända Bellmanvisorna, närmare bestämt 54 st, tolkade till engelska av Paul Britten Austin. Boken innehåller både noter och text.

Att läsa vistexter som ”Käraste bröder”, ”Stolta stad”, ”Så lunka vi så småningom” och ”Märk hur vår skugga” översatta till engelska ger läsaren ett nytt spännande perspektiv. Det är också en intressant påminnelse om hur svårt det kan vara att översätta text i versform till andra språk. Men översättaren har gjort det bra. Han blev t o m belönad av Svenska Akademien.

I boken finns också en introduktion till Bellmans liv och verk, även den skriven på engelska

Fredman’s epistles & songs i bibliotekets katalog

Fredman’s epistles & songs finns också fritt tillgänglig som e-bok hos Litteraturbanken.

Martin Best sjunger ”So screw up the fiddle” (Nå skruva fiolen, Fredmans epistel nr 2)

Johan Runius

Johan Runius

För 300 år sedan var Johan Runius en av Sveriges mest kända poeter. Idag är han dock lite bortglömd.

Johan Runius (1679-1713) var fattig prästson från Västergötland. Han fick avbryta sina studier i Uppsala för att arbeta som informator hos överste Gabriel Lilliehöök af Fårdala.
Bland Runius uppdrag ingick då att uppvakta familjemedlemmar och vänner med s k tillfällespoesi. Hit brukar man räkna hyllningsdikter, bröllopsverser m m. Runius gjorde sig snart känd som en framstående rimkonstnär och anlitades som festskald. Han var en versteknisk virtuos som behärskade många versmått. Samtiden berömde hans skicklighet.

Han försörjde sig som informator i olika adelsfamiljer fram till 1713, då han äntligen kunde börja leva på sitt skrivande. Runius hann dock inte glädjas särskilt länge åt detta eftersom han avled samma år, endast 34 år gammal.

Johan Runius ligger begravd på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. På samma kyrkogård vilar Lasse Lucidor, Erik Johan Stagnelius och Evert Taube.

Efter Runius död utgavs hans samlade verk i Dudaim, tre delar (1714-15).
Under 1900-talet har sedan Runius samlade skrifter utgivits på nytt, i fyra band, ”Samlade skrifter” (1934-55).

Det är ofta riktigt underhållande att läsa Runius hyllningsverser. Man fångas av hans finurliga rimteknik och påhittighet. Ännu 300 år senare kan han ge oss nutida läsare flera goda skratt. Bland de så typiskt inställsamma fraserna hittar man också kluriga, kreativa och ibland även lite vågade infall.
Läs t ex den här: ”At här falskhet mycket öfwas”

Allt detta material finns tillgängligt som gratis e-böcker hos Litteraturbanken.

Böckerna finns också att låna på biblioteket.

Johan Runius - en biografi

Magnus von Platen (1920-2002) skrev en biografi om Runius: ”Johan Runius : en biografi” (W&W, 1954). Det är en akademisk avhandling med ganska många fotnoter och hänvisningar, men här framträder Runius som person genom sina många verser. Han har varit inspirationskälla för senare författare som Dalin och Bellman.
Von Platen blev senare litteraturprofessor vid Umeå universitet.

Johan Runius: en biografi i bibliotekets katalog

Versailles – den kungliga staden

Versailles

”Den som inte har sett ståten och prakten i Versailles har ingenting sett” sade den franske diplomaten och författaren Francois-René de Chateaubriand.

De flesta turister som besökt Paris har även gjort en tur till Versailles, och den gigantiska slottsanläggningen imponerar på oss än idag. Versailles är en fashionabel förort som ligger 14 km sydväst om Paris och som är allra mest känt för sitt barockslott.

Jonas Nordin, docent i historia, har skrivit ett magnifikt verk om slottsanläggningen: ”Versailles : slottet, parken, livet” (Norstedts, 2013). Någon liknande bok finns inte sedan tidigare på svenska.

Versailles före franska revolutionen var inte något vanligt palats, som man kan hitta i andra städer. Versailles var i stället en hel kunglig stad. Upp emot 10.000 människor rörde sig dagligen här, både i och utanför slottet. Palatsbyggnaden innehöll ca 450 våningar för kungen, kungafamiljen och aristokratin.

Kungen hade medvetet placerat sitt maktcentrum så att alla viktiga adelsmän med familjer var tvungna att bo på eller kring slottet. Hela denna stora slottsstad skulle sysselsättas, underhållas och utfordras.

Efter flera utbyggnader under 1600-talet uppnådde slottet gigantiska mått. Men även naturen runt omkring ingick i anläggningen. Versailles skulle också fungera som kungligt lantställe. Naturen kring slottet kunde användas som jaktmarker, och parken och trädgårdarna kring slottet blev som ett sorts nöjesfält och rekreationsområde för kungligheterna. Här fanns påkostade fontäner, vattendrag med fiskar, banor för spel och mycket annat.

Givetvis finns i boken beskrivningar av den konstnärliga utsmyckningen, särskilt av alla skulpturer. Arkitekturen och slottets olika till- och utbyggnader beskrivs ganska ingående.

Boken ger oss många exempel på kungligheternas och aristokraternas vardag i Versailles, och hur mycket arbete som fick läggas på underhåll av både byggnad, trädgård och andra installationer.

Det finns andra böcker om Solkungens extremt påkostade hovliv, men Nordins bok har slottsanläggningen Versailles som självklart centrum. Den får i boken liv och blir dess huvudperson på ett mycket lyckat sätt. När Solkungen efterträds av sin sonsonson Ludvig XV får slottet helt enkelt nya invånare, medan dess liv fortsätter.

Idag ser vi hovlivet hos Ludvig XIV som själva sinnebilden av stel och fåfäng etikett med överkomplicerade ceremonier. I boken finns ett helt kapitel om Kungens dag. Det är mycket fascinerande att läsa. Det mest kända inslaget i Solkungens dag är hans uppstigande på morgonen. Detta styrdes strikt av ritualer, liksom resten av dagens händelser. Särskilt detaljerade var ceremonierna kring kungens måltider.

Hovlivet och all annan verksamhet i Versailles slukade enorma resurser, särskilt under den med tiden allt mer impopuläre Ludvig XV. Det är inte så konstigt att revolutionen kom.

Detta är inte en bok för den som vill läsa om Marie Antoinette. Hon har en undanskymd roll i boken, som istället fokuserar på Versailles före revolutionen. Lite förenklat kan man säga att halva boken berör arkitekturen och den andra halvan vardagslivet och hovlivet.

Nordins ”Versailles” är ett riktigt läsäventyr som ger oss många spännande detaljer om detta så extremt påkostade slott med omgivning. Hovets aktiviteter är väldokumenterade, så källmaterialet är sällsynt rikt. Boken omfattar ca 450 sidor och är mycket fint formgiven, med många illustrationer. Vi lär också känna de olika personligheterna bland invånarna i Versailles.

Intressant läsning för alla som besökt Versailles, eller som gärna vill åka dit.

Versailles i bibliotekets katalog

Svenska mord

Svenska mord

I alla tider har man varit intresserad av mordfall och ond bråd död. I vissa fall har en del mord blivit legendariska och beskrivits i visor och skillingtryck.

Jan-Öjvind Swahn, professor emeritus i folkloristik, berättar i ”Svenska mord : märkliga mordfall ur den svenska kriminalhistorien” (Ordalaget, 2003) om några av de mest kända fallen.

Detta är en lättläst och intresseväckande bok, där du kan läsa om 22 olika mordfall, från medeltiden och fram till 1950-talet. Varje mordfall beskrivs i ett ganska kort kapitel på ca 10 sidor, och i slutet av varje kapitel finns lästips för den som vill fördjupa sig mera.

Läs om mordet på Engelbrekt 1436, en av medeltidens största svenska folkledare. Han yxmördades på Göksholm i Hjälmaren av Magnus Bengtsson Natt och Dag. Tre år efter mordet skrev biskop Thomas i Strängnäs sin berömda Frihetssång (eller Engelbrektsvisan). Där heter det: ”Han vart karvad som den fisk, som stekare lägga på sin disk”.

Andra kända mordoffer du kan läsa om i boken är markis de Monaldesco, som ex-drottning Kristina lät mörda i Fontainebleau 1657. Eller officeren Malcolm Sinclair, som mördades 1739 i Schlesien av ryska utsända. Mordet gav upphov till den mycket spridda Sinclairvisan. Man känner till över 100 olika skillingtryck-utgåvor av denna, som länge var Sveriges mest kända dikt. Upprördheten över mordet på Sinclair bidrog till krigsutbrottet Sverige-Ryssland 1741.

Läs också om kända 1800-talsbrott som Yngsjömorden, och inte minst om mördarparet Hjert och Tektor, som blev de sista personer att avrättas offentligt i Sverige. Året var 1876.

Möt Elvira Madigan och Sixten Sparre, läs om barnamördare, anarkisten som försökte mörda tsaren vid dennes Sverigebesök, ”ryssmorden” och Salaligan. Samt ett helt kapitel om Sveriges sista avrättning överhuvudtaget, som ägde rum 1910.

Swahn skriver lättsamt, kåserande och underhållande om dessa ibland ruskiga mord. Läsaren får en hel del kulturhistoria på köpet, och lästips om man vill veta mera. Rikt illustrerad.

Svenska mord i bibliotekets katalog

Karolinska soldaters brev

Uppsnappade brev

Vårvintern 1716 befinner sig Karl XII med den svenska armén i Norge. Det stora nordiska kriget har nu pågått i 16 år och läget är desperat. Det svenska stormaktsväldet håller på att rasa ihop.

Från fälttåget skriver de svenska soldaterna hem. Många av deras brev kommer dock aldrig fram. De snappas upp av danska och norska spejare. Breven hamnar så småningom i det danska Rigsarkivet, under rubriken ”Opsnappade Svenske breve fra det Store Nordiske krigs tid”. Nästan 300 år senare har historikern och författaren Peter Ullgren lyft fram dessa bortglömda brev i boken ”Uppsnappade brev : Karl XII:s soldater i Norge 1716” (W&W, 2006).

Soldaternas brev ger oss fascinerande inblickar i krigets vardag på gräsrotsnivå. Samlingen i det danska arkivet är påfallande stor. En lika omfattande samling brev från meniga soldater och befäl under ett och samma fälttåg finns inte i svenska arkiv.

Breven skildrar den förtvivlan, krigströtthet och undergångsstämning som rådde vid denna tid.
Vi kan också läsa om hur förhållandet var mellan meniga och befäl, om hur man såg på religionen och på kungen, och mycket annat. Ullgren beskriver också hur postgången under kriget fungerade, om den censur som förekom, och hur pass utbredd läs- och skrivkunnigheten var bland soldaterna.

Många av breven är djupt personliga och gripande. Det faktum att inget av breven kom fram och lästes av mottagaren ger tragiken dessutom en extra dimension.

Georg Christian de Frese var kornett vid Västgöta-Dals kavalleriregemente. Han befinner sig i Kristiania (dagens Oslo) och skriver till sin mor: ”Den ena stunden så lefver man, men man vet inte om man har lifvet den andra”.
Till ”Min allrakäraste lilla Greta” skriver han: ”1000 gånger och väl flera tänker jag på dig, lilla söta ängel. Gud låt mig en gång få den nåden att se dig igen.Förlåt mig att jag skrivit till dig…” Frese överlevde dock kriget och kunde återvända hem för att gifta sig med sin Greta.

Ibland skriver soldaterna att hustrun absolut inte får högläsa brevet för barnen. De skulle besparas krigets hemskheter. Ofta uppmanas också att sönerna skulle skonas från att bli soldater.

Anders Möller, fänrik vid Närkes och Värmlands regemente, skrev i sitt förmodligen sista brev hem: ”Önskar jag att Gud den allrahögsta ville bevara min kära fru moder och min allrakäraste Sara lilla ifrån allt farlighet och all skada. Henne med jag förbliver min allrakäraste väns trognaste man in i döden.”
Brevet beslagtogs alltså av dansk-norska spejare och Möller stupade utanför Kristiania i april 1716.

”Uppsnappade brev” är en fascinerande och ibland gripande bok som låter oss komma de enskilda soldaterna nära. De som levde för 300 år sedan talar till oss igen via sina personliga brev. Soldaterna framträder som familjeförsörjare, makar och söner. En läsvärd och mänsklig bok.

Uppsnappade brev i bibliotekets katalog

Periferin i Europas mitt

Periferin i Europas mitt

Numera förekommer Ukraina oftare än förut i nyhetsflödet. Landet ligger i en del av Europa som inte är särskilt välkänd hos oss.

I Bo Larssons bok ”Periferin i Europas mitt : kulturarv, minnen och stadsmiljö i Västukraina och Moldavien” (Sekel, 2011) kan du läsa om städer och regioner i västra Ukraina och Moldavien som för många svenskar är praktiskt taget okända.

Bo Larsson är forskare inom stadsplanering och arkitektur. Han har studerat 13 städer i den här delen av Europa, och berättar i sin bok om deras kulturella, etniska och politiska historia.

Västra Ukraina har historiska band till Centraleuropa och ingick länge i Österrike-Ungern, den Habsburgska dubbelmonarkin. Republiken Moldavien tillhör det rumänska kulturområdet men har under långa perioder styrts från Ryssland. Efter andra världskriget hamnade dessa områden i Sovjetunionen. Deras kulturarv är multietniskt.

Vi kallar ofta dessa områden för Östeuropa, men om man tittar på en Europakarta så kan man se att kontinentens geografiska mittpunkt borde ligga någonstans vid den ukrainska västgränsen. Trots detta ser många västeuropeer dessa områden som perifera utkanter.

I ”Periferin i Europas mitt” kan du bekanta dig med områden som Bessarabien, Östgalizien, Transnistrien och Karpato-Rutenien. Städerna har olika namn beroende på vilket språk man talar. Läs om kulturstaden Lviv (ukrainskt namn), även känd som Lvov (ryskt namn) och Lemberg (tyskt namn). Den har en brokig historia med anor från medeltiden och är universitetsstad sedan över 350 år tillbaka.

Känner du till Moldaviens huvudstad Chișinău? I Larssons bok finns ett långt avsnitt om staden, ett kapitel som är det mest omfattande jag någonsin läst på svenska om denna huvudstad.

En annan stad, som troligen är en helt ny bekantskap för många svenska läsare, är den västukrainska staden Tjernivtsi. Dess rumänska namn är Cernăuți och polska namn Czernowitz. I ”Periferin i Europas mitt” beskrivs staden i ett långt kapitel på ca 50 sidor. Det är en riktig kulturell smältdegel. Universitetet med sina kringliggande byggnader är ett av Unescos världsarv.
Under andra världskriget ockuperades Tjernivtsi först av ryssarna och sedan av tyskarna. Den judiska befolkningen drabbades hårt. Många mördades eller deporterades. Nazisterna skapade ett ghetto. Det ståtliga judiska templet brändes ned av nazisterna. Under den sovjetiska tiden återuppbyggdes det och förvandlades till biograf.

Före andra världskriget var det judiska inslaget bland befolkningen i dessa omåden påtagligt stort. I vissa städer utgjorde judar 80-90% av befolkningen och hade en central roll för städernas utveckling. Många judiska författare kom härifrån. Efter kriget flyttade nya folkgrupper in, ibland helt utan tidigare koppling till städerna. En del städer blev rena militärstäder vid den sovjetiska västgränsen.

Det märks att författaren är mycket kunnig inom stadsplanering och stadshistoria. Vi får veta mycket om rutnätsstäder, om stadsplanering genom tiderna och hur man kan avläsa seklerna i städernas utseende. Ett återkommande tema i boken är hur viktiga de historiska delarna av städerna är för respektive stadsbild. Jag tror att en hel del av dagens beslutsfattare skulle behöva läsa den här boken för att få en ökad förståelse för våra städers kulturvärden, inte minst beträffande den äldre bebyggelsen.

Det här är en mycket intressant och upplysande bok. För många svenska läsare är dessa städer, områden och folkgrupper troligen helt okända. Texten är lättläst även om den då och då är riktigt faktatät och innehåller många namn på platser, personer m m. Emellanåt är dock texten satt i något kompakt form på boksidorna.

Boken innehåller också relativt många illustrationer, även om en del av stadsfotona borde ha återgivits i ett större format. Men här finns gott om fräscha kartor, vilket är viktigt och underlättar läsningen.

En intressant och allmänbildande bok om städer och områden som de flesta svenskar inte känner till.

Periferin i Europas mitt i bibliotekets katalog

Navigatören James Cook

Kapten Cook - Navigatören

James Cook (1728-1779) var en av världens mest kända upptäcktsresande.
Han utforskade Stilla havet under tre olika expeditioner. Cook besökte Nya Zeeland, Australiens östkust och Nordamerikas västkust. Han var dessutom en av sin tids främsta navigatörer och kartografer.
Han deltog också i det globala forskningsprojektet om Venuspassagen 1769 och befann sig då på Tahiti.
Cook sökte dessutom efter den mytomspunna ”södra kontinenten” som många antog skulle existera.

I Kunskapskanalen sänds just nu en bra dramadokumentärserie om James Cook: Kapten Cook: Navigatören”, producerad av australisk tv. Serien är uppdelad i fyra avsnitt och hittills har två sänts.
Programmen sänds på torsdagkvällar i Kunskapskanalen, och de kan även ses i SVT Play.

SVT Play : Kapten Cook – Navigatören

Svenska slottsbibliotek

Resa i tysta rum

Idag 23 april firas Världsbokdagen, instiftad av Unesco. Vad passar då bättre än att tipsa om en bok om en mindre känd del av vårt litterära kulturarv – slottsbiblioteken med sina samlingar.

”Resa i tysta rum : okända svenska slottsbibliotek” av Per Wästberg, Anita Theorell och Hans Hammarskjöld (Bonniers, 2004) är en mycket fin bok som tar oss med på en resa till platser som inte är tillgängliga för allmänheten. Författarna gör nedslag i de ibland ganska omfångsrika samlingarna och hittar mycket intressant, både kända verk och annat som mer är av sorten kuriosa.
Samtidigt är det en berättelse om de personer som aktivt byggde upp biblioteken på 1700- och 1800-talet. Vetgiriga, läshungriga, litteraturälskande eller rentav uttråkade godsherrar bodde långt ut på landet och ville ha ett bra bibliotek nära till hands. Vi får följa deras tankar och deras liv.

Det här är verkligen en bok om en svunnen värld, som känns helt annorlunda för oss. Vår nutid är ofta präglad av en slit-och-släng-kultur, där få saker anses värda att spara någon längre tid. Men dessa boksamlingar var ihopsatta just för att bevaras. Biblioteken har vårdats i flera generationer.
En del av de personer som satte ihop biblioteken skrev dessutom själv egna alster. Flera av dessa visas också i boken.

Författarna har tidigare skrivit den Augustbelönade klassikern Minnets stigar om svenska kyrkogårdar, och ”Resa i tysta rum” är gjord i liknande stil. De är mycket bra på att fånga atmosfärer och stämningar i slottsbiblioteken, och Hans Hammarskjölds utsökta fotografier är av mycket hög klass.
Vi får besöka hela 25 olika slottsbibliotek. De flesta av dessa boksamlingar har en kärna från 1700-talets slut. Ibland fanns en vilja att samla allt mänskligt vetande i bokform, andra gånger kunde syftet vara att visa den egna släktens anor och status. Det fanns också de som använde böckerna som ren inredningsdekor.

Se handkolorerade illustrationsblad, utvikbara bilagor, brev med kungliga signaturer, vackra jordglober, exempel på framstående bokhantverk och inbindningar från flera sekler och mycket annat.

”Resa i tysta rum” är en bok som får läsaren att förflyttas till en annan tid och en annan miljö. Det är en berättelse om bildningshistoria, bokhistoria och små biografiska noteringar om ägarna till slotten och herrgårdarna. Boken är mycket fantasieggande och dessutom väldigt tjusig. Man funderar på hur många dolda kulturskatter det egentligen kan finnas i vårt land. Säkert fler än vi tror.

Resa i tysta rum i bibliotekets katalog

20.000 historiska kartor online

New Jersey 1873

Många fascineras av gamla kartor, som ofta är mycket vackert formgivna.
New York Public Library (NYPL) meddelar nu att de öppnat en stor databas online med 20.000 digitala historiska kartor, alla helt gratis att bläddra bland och ladda ned. Man har skannat in kartor i ca 15 år.

Innehållet i denna databas, Open Access Maps, är imponerande i sin omfattning. Dessutom är nästan alla kartor inskannade i hög upplösning.
1.100 kartor består av amerikanska stads- och delstatskartor från 1500-talet fram till 1800-talet.
700 kartor beskriver Österrike-Ungern under perioden 1877-1914.
2.800 kartor beskriver New York och New Jersey med omnejd (t ex kartan över New Jersey som ses här ovan. Den är tryckt 1873)
En jättelik samling med 10.800 kartor beskriver New York City 1852-1922 och rör sig främst om brandförsäkringskartor.

Vem som helst kan bläddra i databasens innehåll, men om du vill ladda ned bilder behöver du skapa ett konto i NYPL:s Map Warper, vilket är gratis.

NYPL Open Access Maps

NYPL Digital Collections

NYPL Map Warper

Man har också infört något man kallar ”rectification”, vilket betyder att man virtuellt kan lägga en historisk karta över en nutida bild av samma område för att jämföra. Alla kartor i databasen är dock ännu inte anpassade till denna specialtjänst, men arbete pågår hela tiden.
Här kan du läsa mera om NYPL:s arbete med de digitala kartorna: Drawing on the Past och Unbinding the Atlas

En fantastiskt bra webbtjänst som bloggen lyfter på hatten för.
Tänk om det skulle finnas en motsvarande webbtjänst i Sverige! Det vore väl intressant.

Estlands svenska tid

Provinsen bortom havet

I juni 1561 övertog Sverige staden Reval (nuvarande Tallinn), med omnejd. Detta innebar samtidigt starten för Sveriges stormaktstid. Estlands tid som en del av det svenska väldet varade i ca 150 år, fram till 1710. Den här perioden har ofta idealiserats och kallats ”den goda svensktiden” i estnisk historia.
Den nya boken ”Provinsen bortom havet : Estlands svenska historia 1561 – 1710” av Kari Tarkiainen och Ülle Tarkiainen (Svenska litteratursällskapet i Finland / Atlantis, 2013) beskriver hela denna period på ett verkligt heltäckande sätt.

Kari Tarkiainen är professor och tidigare riksantikvarie i Finland. Han har tidigare skrivit många böcker om svensk och finländsk historia. Ülle Tarkiainen är historiker vid universitetet i Tartu.

”Vårt avlånga land” säger vi idag. Det är självklart för oss att Sverige ser ut så. Men under lång tid var Sverige mer likt en kvadrat, med Finland och delar av Baltikum som naturliga delar i riket. Att Estland var en del av det svenska väldet i hela 150 år har idag till viss del fallit i glömska. Därför är det så bra att den här boken nu har utkommit.

De 150 åren var en dramatisk tid, med ständiga krig som drabbade befolkningen. Hungersnöd och pestepidemier härjade. Men på samma gång utvecklades samhället. Svenskarna genomförde reformer inom utbildning, kyrka och rättsväsendet. Det första svenska regionala universitetet grundades i Dorpat. Jordbrukstekniken förbättrades.
Bönderna i de baltiska områdena förblev dock livegna, trots att flera av de svenska kungarna försökte agera i frågan. Borgarna och adelsmännen lyckades i stort sett bevara sina rättigheter.

”Provinsen bortom havet” är imponerande i sin omfattning. Man kan säga att detta är Boken om Estlands svenska tid. Författarna har skrivit om i princip alla aspekter på denna period. Dessutom är beskrivningen inte nationalistiskt idealiserande, utan präglas av en tydlig balans. Författarna hänvisar till forskning på baltiska och ryska universitet, något som annars är ovanligt i övrig svensk historisk litteratur om den här tiden.

Läskunnigheten bland esterna ökade kraftigt under den svenska tiden. Orsaken var att svenskarna ville göra esterna till goda lutherska kristna och få dem att läsa Bibeln. Författarna menar därför att detta var en av de mest bestående följderna av svensktiden. Esterna blev en del av det protestantiska området.

Här och var i boken finns intressanta avsnitt med olika utvikningar, eller sidospår om man så vill. I dessa avsnitt kan vi läsa om kända personer under den svenska tiden i Estland. Här finns också en del rolig kuriosa.

”Provinsen bortom havet” är välskriven och mycket intressant, och författarna är mycket kunniga i ämnet. Det är den självklara grundboken om Estlands tid i det svenska väldet. Dessutom är boken rikt illustrerad.

Provinsen bortom havet i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: