Kategoriarkiv: Resor

Turismens födelse

Så här års kanske många börjar fundera över sina semesterplaner. Nuförtiden kan vi resa nästan vart som helst och boka biljetter online via internet. Men det fanns en tid då resandet var äventyrligt och nytt, och då även själva resan till slutmålet var spännande i sig.

Kungliga Biblioteket har börjat bygga upp digitala samlingar på sin webbplats. I avdelningen ”Resor i Sverige” hittar vi rubriken ”Turismens födelse”. Här kan du se digitaliserade versioner av gamla turistbroschyrer och annat kul.

Av intresse här i Jämtland är kanske ”Ångbåtsrouter å sjöarna Kallsjön, Anjan och Jufveln” från 1894. Eller varför inte läsa häftet ”Stockholm – Göteborg : en tur på tre dagar” (1897).

KB:s digitala samlingar: Turismens födelse

Amundsen på Sydpolen

Scott & Amundsen Amundsens bilder

Idag är det exakt 100 år sedan Roald Amundsen (1872-1928) blev den förste att besöka Sydpolen på Antarktis.

Kapplöpningen mot Sydpolen är välkänd. Amundsen tävlade med britten Robert Scott (1868-1912) och hann före Scott till polen med ungefär en månad. Amundsen döpte sitt läger till Polheim.
Scott och hans fyra följeslagare omkom på återresan.
Amundsens bedrift att ha nått Sydpolen tillkännagavs i mars 1912, då han nått Tasmanien och kunde skicka telegram därifrån.

Det finns flera böcker om kapplöpningen mot Sydpolen och om Amundsen.

Roland Huntfords ”Scott och Amundsen” (Bonniers, 1980) skildrar på nästan 500 sidor hela den dramatiska historien. Många bilder och kartor.
Scott och Amundsen i bibliotekets katalog

Under expeditionerna togs många fotografier. Fler av dessa har utgivits i bokform, t ex i ”Amundsens bilder” (Bonniers, 1988). Här finns foton från flera av Amundsens expeditioner och resor, och givetvis från färden till Sydpolen. I boken kommer man nära polarresenärernas vardag.
Amundsens bilder i bibliotekets katalog

En isbyst föreställande Amundsen har idag avtäckts på Sydpolen av Norges statsminister Jens Stoltenberg.
DN 111214

Men trots dagens moderna hjälpmedel var det inte lätt att ta sig dit.
DN 111213

Lästips på internet:
The race to the Pole (BBC History)

En Europaresa på 1830-talet

Resa i Europa på 1830-talet

Carl August Hagberg (1810-64) är inte lika känd idag som han var på 1800-talet.

Hagberg var professor i Lund i estetik och moderna / nordiska språk, och satt i Svenska Akademien i 13 år. Hans stora livsverk var att han var den förste som översatte William Shakespeares samlade verk till svenska. Än idag anses hans översättningar vara mycket framstående. Många av de mest kända Shakespeare-citaten i svensk översättning kommer från hans penna: ”Att vara eller icke vara, det är frågan” och ”Upp flyga orden, tanken stilla står” (båda ur Hamlet).

Av en ren slump hittade jag den här boken i bibliotekets bokmagasin, när jag egentligen letade efter en helt annan bok: ”Resa i Europa på 1830-talet : skildringar i brev till föräldrahemmet” av Carl August Hagberg (Natur och Kultur, 1927).

Boken är en samling av de brev Hagberg skickade hem till sin familj under sin ungdomsresa i Europa på 1830-talet. Han reste till Danmark, (nuvarande) Tyskland och Frankrike.
Resan började 1835 med diligens från Stockholm till Göteborg, och vidare till sjöss mot Köpenhamn.

Detta är en intressant bild av Europa under den här tiden, och inte minst en skildring av en dåtida bildningsresa. Generationer av svenska unga män gjorde sådana här bildningsresor ned till kontinenten, och här träder 1830-talet fram. Det är fascinerande att läsa hur den unge Carl August upplever Paris, Berlin och Wien. Han imponeras av vissa saker och förvånas över andra. Många kul vardagsbilder förmedlas i breven. Han möter dåtidens kulturpersonligheter.

Idag skriver vi inga sådana här brev som kan sparas i arkiv och sedan upplysa eftervärlden om hur det var att resa på 2010-talet. Hur kommer framtiden att uppfatta vår tid? Något att fundera på.

Förordet i den här fascinerande boken är skrivet av Anders Österling (1884-1981), en av Svenska Akademiens mest kända 1900-talsledamöter. Han satt i Akademien i hela 62 år, varav 23 år som dess ständige sekreterare.

Resa i Europa på 1830-talet i bibliotekets katalog

 

Fridtjof Nansen 150 år

Kring sekelskiftet 1900 var norrmannen Fridtjof Nansen en av världens mest berömda personer.  Han föddes utanför Kristiania (som numera heter Oslo) år 1861, för 150 år sedan.

Nansen blev 1888 den förste som korsade Grönlands inlandsis på skidor. Om detta berättade han i böckerna ”På skidor över Grönland” (1890) och ”Eskimåliv” (1891).
Men allra mest berömd blev Nansen för sin expedition till Arktis med sitt skepp ”Fram” 1893-1897.

Fram över Polarhavet: Fridtjof Nansen 150 år
Läs mera om Nansen: Jag har nu satt ihop en ny artikel med boktips på BibliotekMitt.

Ostindiska kompaniet

Ostindiska compagniet

Svenska ostindiska kompaniet var verksamt under perioden 1731-1813 och var då Sveriges kanske mest framgångsrika företag. Hela 132 expeditioner skickades under den här tidsperioden från Göteborg till Kanton i Kina, och även till andra asiatiska mål. Skeppen transporterade hem eftertraktade och exotiska varor som te, porslin, siden och kryddor. Det sista av kompaniets skepp anlände till Göteborg 1806.
Bland ägarna fanns många utländska köpmän som slog sig ned i Göteborg, t ex Colin Campbell , Robert Finlay och William Chalmers.

Boken ”Ostindiska compagniet: affärer och föremål” (Göteborgs stadsmuseum, 2000) innehåller 21 olika artiklar om kompaniet. En resa varade i genomsnitt ett och ett halvt år. Läs om skeppen, om konsthantverk, om nya drycker och droger och mycket annat intressant. På flera färder medföljde botaniker som samlade in växter. I ett kapitel kan du läsa om hur man var klädd till sjöss under 1700-talet.
Ibland gick fartygen under. Ett särskilt kapitel handlar om förlisningarna.
Boken är rikt illustrerad, bl a med föremål ur Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Ostindiska compagniet i bibliotekets katalog

Upptäcktsresor

Med egna ögon

Gillar du att läsa om historiska upptäcktsresor? Då ska du kolla in den här praktfulla boken. ”Med egna ögon : 300 år av upptäcktsresor och äventyr” (Bonniers, 2007).

Boken, som är i stort format, är en samling av dagboksutdrag och andra egenhändigt skrivna berättelser och ögonvittnesskildringar från historiska upptäcktsfärder.
Här kan du läsa egna texter av James Cook, Charles Darwin, David Livingstone, Fridtjof Nansen, Sven Hedin, Thor Heyerdahl och många fler.

Alexander von Humboldt, som kartlade Sydamerika i början av 1800-talet, skriver om hur han brände sig i en vulkankrater. ”Vilket fantastiskt ställe! Vad roligt vi hade!”

När Robert Scott sitter insnöad i en stuga vid Sydpolen, med svåra köldskador, fortsätter han skriva så länge han kan, ända tills han avslutar: ”Jag tror inte att jag kan skriva mer.”

Boken innehåller mängder av vackra illustrationer. En stilig och äventyrlig bok. Inledning av Michael Palin.

Med egna ögon i bibliotekets katalog

Konsten att resa

Konsten att resa

1700-talet var de geografiska upptäckternas och de vetenskapliga expeditionernas tid.
I ”Konsten att resa : essäer om lärda svenska resenärer” av Jakob Christensson kan du läsa om resandets svenska kultur- och idéhistoria.
Boken består av fem essäer. Fyra olika resenärer skildras.

Samuel Ödmann (1750-1829) var den kanske mest udda av de fyra. Han hade en efterhängsen febersjukdom och låg till sängs på sin kammare i Uppsala i ca 40 år, men översatte och kommenterade mängder av reseskildringar.

Jacob Jonas Björnståhl (1731-79) var orientalist som reste till Turkiet.
Adelsmannen Uno von Troil (1746-1803) reste till Island. Han blev senare ärkebiskop.

Sven Nilsson (1787-1883) var zoolog som undersökte Nordens fågelliv.

Dessa fyra resenärer levde i en intressant tid, fylld av utveckling och förändring. De hade olika förhållningssätt till resandet och var helt olika som personer.
Christensson skriver mycket läsvärt och kunnigt om dem och deras ofta strapatsrika resor. Boken har dessutom ett flertal samtida illustrationer. Intressant och lärorik.

Konsten att resa i bibliotekets katalog

 

Stormaktsdrömmen

Stormaktsdrömmen

Egentligen är det ganska fantastiskt att det glesbefolkade Sverige, med sina otillräckliga resurser, ändå kunde bli en stormakt. Sverige nådde sin allra största utbredning 1660. Men priset för avancemanget till stormakt var otroligt högt. En halv miljon unga män kom aldrig hem igen från de många krigen. De flesta av dem dukade under för sjukdomar och epidemier.

Författaren och historikern Christer Nilsson har rest i den svenska stormaktens fotspår. I boken ”Stormaktsdrömmen” (2009) berättar han om de olika platserna. Från Stockholm och Åland reser han via Åbo till Viborg, numera ryskt, och vidare från S:t Petersburg till Baltikum och Riga.

Det finns massor av spår efter den svenska stormakten. Boken är geografiskt uppdelad efter de olika resmålen, med en del hopp i den historiska kronologin. Här finns nyritade kartor så att läsaren kan orientera sig.
En trivsam bok där många goda historier och spännande levnadsöden beskrivs. Rikt illustrerad.

Stormaktsdrömmen i bibliotekets katalog

Magellan

Magellans världsomsegling

Idag är det 490 år sedan den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan (Fernão de Magalhães) blev ihjälslagen på Filippinerna. Detta inträffade den 27 april 1521.

Magellans expedition var den första som lyckades segla runt hela jordklotet. Det var en otrolig prestation.
237 män, på fem skepp, seglade ut 1519 men endast 18 av dessa, på ett skepp, överlevde hela resan och kunde komma hem igen 1522. Magellan själv var som sagt inte en av dem.

Böcker på svenska om Magellans expedition är tyvärr få. Mest känd är Stefan Zweigs Magellans världsomsegling (senaste upplaga 1977). Sedan finns det en del gamla samlingsverk över historiska upptäcktsfärder. De flesta av dessa böcker är numera placerade i magasinet.

Magellans världsomsegling i bibliotekets katalog

The seventy great journeys in history

En bra och nyare bok om historiska upptäcktsfärder och resor är The seventy great journeys in history (Thames & Hudson, 2006).

The seventy great journeys in history i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: