Kategoriarkiv: Arkeologi

Historiska hemligheter

Historiska hemligheter

Då och då görs nya spännande arkeologiska fynd. Det senaste var fyndet av den brittiske kung Rikard III:s gravplats. Men historien är fylld av hemligheter och gåtor som ännu ej lösts.

I Ian Wilsons bok ”Historiska hemligheter” (Rabén & Sjögren, 1988) kan du läsa spännande berättelser om ännu oupptäckta historiska platser, gravar, skeppsvrak och skattgömmor. Här finns också skildringar av de försök som gjorts att finna dessa.

Boken är visserligen 25 år gammal, men det mesta av det som beskrivs är fortfarande oupptäckt.
Vad jag kan se är det främst två av kapitlen som är föråldrade, dels det om Kinas förste kejsares grav och Terrakottaarmén, och dels det om bergsbestigarna Mallory & Irvine.

”Historiska hemligheter” är indelad i fyra huvudavsnitt: Oupptäckta platser, oupptäckta gravar, oupptäckta vrak och oupptäckta skatter.
Det märks att boken främst är skriven för en brittisk läsekrets eftersom visst fokus läggs på händelser kopplade till brittisk historia. Men det gör inte så mycket. Här finns gott om fantasieggande artiklar om allehanda saker som ännu inte upptäckts.

Några av de mest kända gravplatserna som ännu är oupptäckta är t ex Attila, Alexander den store och Kleopatra. Var låg egentligen slagfältet vid Alesia, där romarna besegrade gallerna? Kan det finns något kvar av Columbus flaggskepp Santa Maria och i så fall var? Och finns det någon möjlighet att idag hitta de brittiska kronjuvelerna som kung Johan utan land tappade bort i en tidvattenvåg år 1216?

Historiska hemligheter i bibliotekets katalog

Istidskonst

Två renar, inristade i en benbit.

Idag öppnas utställningen ”Ice Age ArtBritish Museum i London.
Där visas ca 130 konstföremål som är minst 10.000 år gamla. Vissa är ännu äldre.
Det rör sig om några av de äldsta bevarade konstföremål som människor har skapat. Här finns den kanske äldsta skulptutren man känner till: Lejonmannen från Hohlenstein-Stadel. Han skars ut ur en mammutbete som är minst 40.000 år gammal.
Det är först på senare tid som man har börjat se dessa föremål som konstverk. Tidigare var de bara arkeologiska fynd. Länge ansågs det att konsten som begrepp började först med antikens högkulturer. Utställningar som ”Ice Age Art” hjälper oss att se det konstnärliga i dessa gamla föremål.
Konstverken i utställningen har inlånats från 15 olika museer. ”Ice Age Art” visas t o m 26 maj.

British Museum: Ice Age Art

The Telegraph
Ice Age Art: recension
Ice Age Art: bildgalleri

The Guardian
Ice Age Art – recension

Rikard III nu identifierad

Rikard III

Talesmän för Leicesters universitet tillkännagav igår att de kvarlevor man hittade i höstas under en parkeringsplats i staden med största sannolikhet är kung Rikard III:s.
Med hjälp av avancerad DNA-teknik har man lyckats identifiera skelettet. Dessutom har man funnit skador på skelettet som stämmer överens med de som Rikard III ska ha fått när han stupade vid slaget vid Bosworth Field 1485. Skelettet har tio skador, varav hela åtta i huvudet. Den avlidne kungen led även av skolios och hade en krökt ryggrad.

För en historisk bakgrund till sökandet efter Rikard III:s gravplats, se mina tidigare blogginlägg i ämnet:
120827: Rikard III:s grav söks under p-plats
120913: Rikard III funnen?

Tack vare ren slump undgick gravplatsen att förstöras under byggnadsarbeten på 1800-talet. Det var ”only inches” som räddade honom då. Rikards fötter klipptes dock av vid detta tillfälle.

Rikard III kommer senare att ombegravas i Leicesters katedral.
Dessutom ska man återskapa hans utseende. Det finns nämligen inget samtida bevarat porträtt av kungen, bara senare kopior. Flera av dessa har försökt förstärka ett elakt utseende hos kungen, helt enligt de segrande Tudorkungarnas propaganda.

BBC News har en mycket utförlig artikel om identifieringen:
Richard III dig: DNA tests confirms bones are king’s

Här finns också ett bildspel:
Richard III: The twisted bones that reveal a king

The Telegraph har en intressant grafik över fyndplatsen:
How Richard III:s grave was discovered

Nu kan man avgöra hår- och ögonfärg från skelett

Ett typiskt skelettfynd

Otroligt men sant: En holländsk-polsk forskargrupp hävdar att man nu funnit en metod att avgöra hår- och ögonfärg från gamla skelett. Man har använt sig av DNA-teknik som ursprungligen utvecklats för rättsmedicinska ändamål.

Gruppen har undersökt 24 olika ställen i den mänskliga arvsmassan. Dessa ställens variationer avgör hår- och ögonfärg. DNA-informationen försämras givetvis med tiden, men prov som tagits från tänder och benbitar visar att det finns kvar tillräckligt mycket DNA-information, förutsatt att delarna är i bra skick. Än så länge vet man dock inte hur gamla skelett maximalt kan vara för att man ska kunna ta fram den här informationen.

Källa: Smithsonian.com

Forskargruppens resultat publiceras i en artikel i tidskriften Investigative Genetics. En kortversion av artikeln finns att läsa online.

Henrik Williams om Frösöstenen

I måndags, 29 oktober, höll professor Henrik Williams på länsbiblioteket ett föredrag om runstenen på Frösön. Föredraget lockade många intresserade åhörare. Bibliotekets lokal var totalt fullsatt och frågestunden efteråt tog över en halvtimme.

Williams är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, samt runolog och en av landets främsta experter på Frösöstenen.

Dagen därpå tog ÖP med Henrik Williams till Frösön för att titta på runstenen. Idag publicerar ÖP en stor artikel om de nya teorierna kring Frösöstenen.

ÖP 121105: Runstenens gåta löst?

Fynd-extra

Dagligen görs det nya fynd som påminner oss om historien och om händelser som ägde rum för länge sedan.
I det senaste nyhetsflödet noteras några intressanta fyndrapporter:

I Borensberg i Östergötland har man i samband med ett motorvägsbygge funnit rester av en 5000 år gammal gård från stenåldern. Huset beräknas ha varit ca 9 x 5 meter stort.
”Det är inte Pompeji, men så nära man kan komma”,  säger en förtjust arkeolog.

Corren: Unik stenåldersboplats funnen i Borensberg

Samtidigt har man i Warszawa hittat spår av svenska arméernas plundringar där på 1650-talet.
Vattnet i floden Wisla, som rinner genom staden, står rekordlågt. Delar av flodbottnen har kommit fram. Där återfanns delar av husornament och annat som svenskarna tagit med sig. Man tror att vissa skepp var så tungt lastade med byte att de förliste.

SR: Rester efter svensk plundring i Warszawa

En extra fyndrapport, men av nyare datum:
I Birmingham har man upptäckt en brevlåda som av misstag inte tömts på 23 år.
Brevlådan flyttades till sin nuvarande plats 1989 och sedan dess har brev och kort samlats i lådan, täckta av ett tjockt dammlager. Det märkliga är att postlådan har stått tydligt och synligt placerad nära New Street Station, och ändå inte tömts.

The Telegraph: Postbox neglected by postmen for 23 years

Palmyra

Palmyra

Långt ute i den syriska öknen, ca 23 mil nordost om Damaskus, ligger ruinerna av den antika oasstaden Palmyra. I Göran Börges bok ”Palmyra : undret i öknen” (Carlssons, 2006) kan du läsa om denna spännande karavanstad, som ibland glöms bort när man läser om antiken.

Palmyra byggdes av araméer och araber, som fram till dess varit nomader. Under de första århundadena e.Kr. Var Palmyra en blomstrande karavanstad. Stadens läge mitt emellan Romarriket och Parthernas rike gjorde att den blev en viktig förbindelselänk.

Befolkningen som bodde här var en blandning av många olika folkslag, med ett starkt inslag av araber. De talade arameiska och hade en egen, speciell skrift.

Konsten och arkitekturen är en typisk blandning av romerska, hellenistiska och parthiska drag. Här finns flera ståtliga tempelruiner.

När Romarriket hamnade i en svagare period under 200-talet styrdes Palmyra av den kraftfulla drottningen Zenobia. Hennes regim var en storhetsperiod för Palmyra, som erövrade stora områden i Mindre Asien och Egypten. Zenobia besegrades av den romerske kejsaren Aurelianus år 272, och året därpå gjorde befolkningen uppror. Sedan inleddes Palmyras nedgångstid.
(Konstigt att ingen storfilm ännu gjorts om Zenobia, det finns en fantastisk historia här)

Palmyras ruiner är välbevarade. De upptäcktes redan i slutet av 1600-talet. Staden finns med på UNESCOs världsarvslista.

Börges bok är en personlig introduktion till denna fascinerande plats och dess historia. Han har rest dit flera gånger och boken är rikt illustrerad med hans egna fotografier. Boken växlar mellan nutid och dåtid och är skriven i reportageform. Välskriven och intressant.

Palmyra i bibliotekets katalog

Rikard III funnen?

Som tidigare nämnts i bloggen har man i Leicester, Storbritannien, inlett sökandet efter kung Rikard III:s gravplats. Han stupade vid slaget vid Bosworth Field 1485. Man tror att ruinerna efter den klosterkyrka i vilken han begravdes ligger under en parkeringsplats i staden.

Nu rapporteras att man har gjort intressanta fynd. Man har hittat rester efter franciskanerklostret, och dessutom ett skelett, som man på goda grunder misstänker är Rikard III:s. Det har tydliga spår efter stridsskador, och en krökt ryggrad som tyder på skolios.
Nu ska kvarlevorna DNA-undersökas vid Leicesters universitet, något som kan ta flera månader.

Vi kan konstatera att de brittiska arkeologerna tycks ha haft större tur vid letandet efter sin kungliga gravplats än vad de svenska kollegorna hade när de sökte efter Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan.

BBC News:  Richard III dig: ‘Strong evidence’ bones are lost king

BBC News: Richard III dig: Have they found their man in Leicester?

BBC News: Videoklipp

 

Afrikas glömda kungadömen

The lost kingdoms of Africa

När vi tänker på Afrikas historia, vad är det första vi kommer på? Kanske Egyptens pyramider, Zulukrigare och kolonialvälden. Den vanlige européns kunskap om afrikansk historia är nog ofta ganska diffus, särskilt när det gäller den förkoloniala tiden.
Härom året sändes en utmärkt BBC-producerad tv-serie i SVT, ”Afrikas okända kungadömen”. Den har nyligen sänts i repris i SVT:s Kunskapskanalen. (Tyvärr ligger inte avsnitten kvar i SVT Play)
Nu har boken som baseras på tv-serien utkommit: ”The lost kingdoms of Africa : discovering Africa’s hidden treasures” av Gus Casely-Hayford (Bantam Press, 2012).

Den här boken handlar om åtta afrikanska kungariken. Nubien, det gamla Etiopien, Buganda och Bunyoro, Stora Zimbabwe och Swahilikusten, Zulu, Benin, Asante och Almoravid- och Almohad-kungadömen i Västafrika. Under de senaste åren har man upptäckt många nya arkeologiska fynd, som ger forskarna ny och spännande kunskap.
Nubien låg i nuvarande Sudan och södra Egypten. Här har man hittat nästan 12.000 år gamla lämningar efter deras högkultur.

Läs om Stora Zimbabwe, den antika stad som det nuvarande landet Zimbabwe har tagit sitt namn från. Här bodde Shonafolket under många sekler. Ruinstadens byggander härstammar från 1000-talet till 1300-talet. De första européerna som kom hit trodde inte att de storslagna byggnaderna kunde ha byggts av afrikaner! Man letade efter bibliska kopplingar, något som sedan visade sig vara helt fel. Och läs om de fantastiska bronsskulpturerna i Benin!

De kristna i Etiopien är övertygade om att den berömda förbundsarken, i vilken stentavlorna med Moses stentavlor förvarades, finns i staden Aksum, under katedralen där. Men arken bedöms vara så helig att ingen får gå nära den. Så ingen utomstående har kunnat verifiera att det verkligen är förbundsarken.

Det här är en intressant och lärorik bok, fylld av fina illustrationer, som berättar om gamla civilisationer och riken som först nu börjar bli kända för många av oss.
Visste du att det i Meroë-området i Sudan finns över 200 pyramider? De är mindre än de välkända i Egypten, men mycket fascinerande.
Den här boken är fylld av sådana här intressanta fakta. Följ med på en lärorik resa till det gamla Afrika.

The lost kingdoms of Africa i bibliotekets katalog

Rikard III:s grav söks under p-plats

Under 1400-talet rasade Rosornas krig i England. Ätterna York och Lancaster kämpade om makten i ett inbördeskrig. Slutpunkten för Rosornas krig nåddes 1485, då kung Rikard III av ätten York stupade vid slaget vid Bosworth Field. Segraren av ätten Lancaster, Henry Tudor, blev ny kung under namnet Henrik VI. Därigenom inleddes Tudorättens period på Englands tron, som kom att vara i 117 år.

Rikard III är en legendarisk person i brittisk historia. Han var kung i endast två år, men blev den siste kungen av England som stupade i strid. Han är också den enda engelske kung vars gravplats inte är känd.

Efter slaget vid Bosworth Field begravdes Rikard III i en franciskansk klosterkyrka i Leicester. Under 1500-talet revs klostret, och under seklernas gång har kunskapen om Rikards exakta gravplats försvunnit. Idag tror man att resterna av klostret finns under en parkeringsplats i Leicester.

P-platsen i Leicester, under vilken man tror att Rikard III kan finnas

Ett projekt inleds nu, där man har som mål att hitta Rikard III:s grav. Om man skulle hitta den finns möjligheter till DNA-tester som i så fall görs vid Leicesters univeristet.

Rikard III har traditionellt fått ett riktigt dåligt rykte. Tudor-segrarna var de som skrev historien efteråt, och de tillmätte inte Rikard några direkt positiva egenskaper, förutom att han var tapper i strid.
William Shakespeare skrev ett av sina mest berömda historiska dramer om just Rikard III. Det är Rikard som i dramat utbrister ”A kingdom for a horse!” vid Bosworth. Shakespeare skildrar honom som en hänsynslös despot. Sanningen om honom var troligen mer nyanserad.

Pressinformation från universitetet i Leicester:
Historic search for King Richard III begins in Leicester

Här finns fyra pdf-filer med fakta om Rikard III och om projektet

Mail Online : Is this the lost grave of King Richard III?

 

 

Stora hamnfynd i Birka

Just nu pågår arkeologiska utgrävningar i viken utanför Birka på Björkön i Mälaren.
Nu har marinarkeologerna gjort stora fynd som visar att staden Birka var mycket större än vad man hittills trott. En hittills okänd och stor del av staden har upptäckts. Den kända stadsytan har därigenom ökat med ca en tredjedel.

Det man funnit är ett stort hamnområde som sträcker sig mer än 100 meter ut från land. Det rör sig om en mycket stor hamnanläggning, som har varit välbyggd, bl a med stenkistor. Pålar har slagits ned på ca åtta meters djup. Det visar vilken framstående teknik Birkas invånare använde. Tidigare har man trott att hamnen endast bestod av mindre bryggor.

DN 120821: Nya fynd revolutionerar bilden av vikingastaden Birka

Jägarens leende

Jägarens leende

Ulla-Lena Lundbergs bok ”Jägarens leende : resor i hällkonstens rymd” (Söderströms, 2010) handlar om hällkonst. Det är namnet på de hällmålningar och klippmålningar som finns på många platser runtom i världen. En del av hällmålningarna i Afrika är ca 10.000 år gamla.
Vi har också hällmålningar i Sverige. Fynd av dessa har gjorts i bl a Norrland, Bohuslän och Värmland. De har tillkommit under yngre stenålder.

Ulla-Lena Lundbergs bok är en reseskildring i både tid och rum. Vi får följa med på en resa till fynd av hällkonst i Afrika, Spanien och Frankrike. Dessutom tar en stor del av boken upp hällkonst i Sverige och Finland.

Det är också en personlig berättelse om författarens relation till sin nu avlidna syster Gunilla. De reste ofta tillsammans, och nu reser författaren själv. Boken har flera plan och det är en mycket suggestiv och personlig resa. Boken är även illustrerad med ett flertal fina foton.

Vi har begränsade kunskaper om de människor som skapade denna uttrycksfulla konst. Vad tänkte de? Hur levde de? Hur ska bilderna tolkas? Det här är spännande frågor och ingen har några säkra svar. Läs ”Jägarens leende” – en bok som tar dig med på en fascinerande resa.

Jägarens leende i bibliotekets katalog

Kapten Morgans skeppsvrak

Kapten Henry Morgan var en av 1600-talets mest kända pirater, och han har bl a givit namn åt en romsort. Utanför Panamas kust har man hittat vraket efter hans skepp Satisfaction, och för något år sedan rapporterades det att man funnit och bärgat sex kanoner från skeppet.

Sedan dess har man även plockat upp svärd, kistor och diverse annat gods. Dessa fynd kommer nu att ställas ut i Panama City.
Eftersom det finns ännu fler vrak i närheten hoppas arkeologerna hitta ännu mer piratgods.

CNN: Captain Morgan’s treasure unearthed in Panama

Nya terrakottafynd i Kina

Utgrävningarna av den kinesiske kejsaren Shi Huangdis gravområde fortsätter. Den s k terrakottaarmén omfattar redan många tusentals figurer i naturlig storlek.
Kinesiska arkeologer har nu visat upp 120 nya terrakottafigurer, bl a flera som föreställer akrobater. Dessutom har man funnit en målad sköld, och figurer med välbevarade färgmönster. Hela detta jättelika gravkomplex skapades för ca 2200 år sedan.

BBC News: China’s new terracotta warriors (bildspel)

BBC News: China reveals more than 100 new terracotta warriors (videoklipp)

Läs mera om Terrakottaarmén

Arkeologer hittar Shakespeare-teater

Bakom en pub i Shoreditch i östra London har arkeologer hittat lämningar efter The Curtain Theatre, som var en av de teatrar som premiärvisade några av William Shakespeares pjäser.

The Curtain Theatre öppnades 1577 och det var där teatergruppen Shakespeare’s Company höll till innan den mer kända Globe Theatre öppnade.

Man visste att ruinerna efter The Curtain Theatre låg i området, men inte exakt var. Lämningarna uppges vara i bra skick och de kan möjligen komma att öppnas för turism så småningom.

BBC News: Remains of Shakespeare’s Curtain Theatre found

BBC News: Videoklipp om fyndet

%d bloggare gillar detta: