Samhällets utsatta

Usla, elända och arma

Det var bättre förr, sägs det ibland. Det kanske stämmer emellanåt, men vissa saker var definitivt värre förr.
I samlingsvolymen ”Usla, elända, arma : samhällets utsatta under 700 år” (Natur & Kultur, 2013) kan vi läsa om hur utsatta människor hade det. Och läsningen är ibland riktigt omskakande. I den här boken hittar du beskrivningar av människoöden som berör.

Redaktörer för boken är Sofia Holmlund och Annika Sandén, historieforskare vid Stockholms universitet. Den innehåller ett 15-tal artiklar, skrivna av olika författare. Berättelserna är hämtade från medeltiden och fram till modern tid.

Källmaterialet är givetvis begränsat för historiens alla utsatta, men det som finns ger oss en intressant bild av hur tillvaron kunde se ut för den som fötts in i fattigdom och utanförskap. Det fanns också de som råkade ut för olyckor under livet. Vissa klarade sig inte, medan andra lyckades resa sig.

Läs om hur livet kunde se ut för den som t ex var psykiskt sjuk, funktionshindrad eller som helt enkelt inte kunde försörja sig själv. Hur gick det för alla krigsinvalider? Vad hände med alla de kvinnor som blev gravida utan att vara gifta, och hur blev det med deras barn, de som kunde kallas ”oäktingar”?

En återkommande tema i ”Usla, elända och arma” är den stränga sexualmoral som rådde under många sekler. Här finns ett flertal exempel på hur graviditeter utanför äktenskapet kunde förändra människors livsförutsättningar. Ett annat tema är hur olika lagen såg på människor ur skilda samhällsklasser.
I kapitlet ”Adelsfröken, prästdottern och tjänstepigan” beskriver Marie Lindstedt Cronberg hur olika samhället behandlade tre kvinnor i samma ort, Sturup, under 1700-talet. Alla tre var ogifta mödrar.

I den här boken är det den lilla människan som står i centrum. Läs om den fattiga änkan Brita Larsdotter Grandin, som hade fyra barn. Hon dog i en riskoja på allmänningen utanför Ulvsätra gård i Järfälla socken 1842. När hon dog hade hon bott i kojan i mer än tio år, och dessförinnan hade hon dragit runt i socknen med sina barn och hoppats på att någon ville hysa in dem alla. Sofia Holmlund berättar hennes historia i kapitlet ”Fattig, husvill och sönderslagen”.

Andra berättelser handlar om små fosterbarn som vanvårdades till döds, om ”lösdrivare” och tattare, om brottslingar, psykiskt sjuka och många andra.
Förutom alla dessa människors levnadsöden finns i boken också en övergripande historisk analys av hur samhället såg ut under olika tidsperioder. De olika fallen sätts in i sitt sammanhang.

Boken är välskriven, tankeväckande och ibland omskakande. Den är en nyttig påminnelse för oss mobilsurfande nutidsmänniskor om de stundtals extremt svåra omständigheter som våra förfäder tvingades leva under.

”Usla, elända och arma” utsågs till Årets bok om svensk historia 2013 i en omröstning hos nättidningen Svensk historia.

Usla, elända och arma i bibliotekets katalog

About Thomas

Bibliotekarie vid Östersunds bibliotek.

Posted on 16 maj, 2014, in Sverige and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: