Krimkriget

The Crimean war

Krimkriget 1853-1856 var ett av 1800-talets många krig. Idag har kanske minnet av det bleknat bort en aning och vi har svårt att placera in det i tidsflödet. Men Krimkriget var betydelsefullt ur flera aspekter. Det var den enda konflikt mellan Napoleonkrigen och första världskriget där alla stormakter deltog.

Det finns inte så många samlade översikter av Krimkriget, särskilt inte på svenska. En bra bok i ämnet är ”The Crimean war” av Paul Kerr m fl (Boxtree, 1997). I denna bok skriver flera olika författare om Krimkriget. Alla artiklar innehåller rikligt med samtida citat ur dagböcker, brev m m. Boken är också rikt illustrerad. Kriget var ett av de första som även dokumenterades med den nya fotograferingstekniken. Dessutom användes telegraf, järnväg och ångfartyg. Så det var ett modernt krig i flera avseenden.

Krimkriget utkämpades mellan Tsarryssland och en koalition bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och kungadömet Sardinien. Det Osmanska riket befann sig i sönderfall och den ryske tsaren ville utnyttja detta för att erövra territorium vid Svarta havets viktiga handelsvägar. Britterna och fransmännen såg sina egna intressen i Mellanöstern och Balkan hotas och gav sig in i konflikten.

En stor del av krigsförloppet utspelade sig på Krimhalvön och staden Sevastopol, där den ryska svartahavsflottan höll till. Sevastopol belägrades i över ett år och intogs 1855.

För Ryssland var Krimkriget ett misslyckat krig. Efter freden 1856 drevs den nye tsaren Alexander II att igångsätta ett reformarbete. Bl a avskaffades den ryska livegenskapen 1861.


Lätta brigadens attack (Målning av R C Woodville jr)

Det finns några kända händelser från kriget. Först slaget vid Balaklava 1854, som i princip slutade oavgjort. I detta slag inträffade den berömda ”lätta brigadens attack” (Charge of the Light Brigade). Denna attack räknas som ett resultat av de mest klassiska felbesluten i militärhistorien. Arméchefen Lord Raglan utfärdade en oklar anfallsorder, som medförde att en hel kavalleribrigad skickades i en frontalattack över ett öppet fält mot ryskt artilleri, trots att kavalleristerna endast var beväpnade med lansar och sablar. Brigaden led stora förluster. Ryssarna sägs ha trott att britterna var berusade.
Poeten Alfred Tennyson skrev sex veckor senare en dikt om anfallet.

Den andra kända händelsen från Krimkriget är belägringen av Sevastopol. Den unge Lev Tolstoj (1828-1910) deltog i striderna och skrev senare följetongen ”Kring Sevastopols belägring” och använde då sina dagboksanteckningar som grund för berättelsen.

Den tredje kända händelsen från kriget är Florence Nightingales (1820-1910) insatser. Tillsammans med 40 andra sköterskor gjorde Nightingale en heroisk insats genom att påtagligt förbättra förhållandena för de skadade brittiska soldaterna. Efter hennes reforminsatser sjönk dödligheten från 50-60% till 2%. Efter hemkomsten grundlade hon sedan den moderna sjuksköterskeutbildningen, vars idéer sedan spreds över världen.

I ”The Crimean war” kan du se foton från Krimkriget som sällan finns återgivna i andra böcker. Här finns också intressanta ögonvittnesskildringar. Det är inte bara militärer som kommer till tals, utan även läkare, sjuksköterskor, reportrar m fl. En bra och läsvärd bok om denna viktiga och ofta bortglömda 1800-talskonflikt. Idag ligger halvön Krim i Ukraina.

The Crimean war i bibliotekets katalog

About Thomas

Bibliotekarie vid Östersunds bibliotek.

Posted on 1 oktober, 2013, in Krig and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: