Sitting Bull

En dödsvind för mitt folk

Lakotahövdingen Sitting Bull är den mest berömde indianhövdingen av alla. Han är dessutom den mest fotograferade. På flera porträttfoton möter vi hans starka och intensiva blick. Troligen är det honom vi först associerar till när vi tänker på de nordamerikanska indianerna. Ändå är hans person nog ändå ganska obekant för många.
Hittills har det inte funnits någon ordentlig biografi över Sitting Bull på svenska. Men nu har Tommy Eriksson, dokumentärförfattare och indianexpert, skrivit ”En dödsvind för mitt folk : Sitting Bull : livet, komplotten, mordet” (Agerings, 2013).
Låt mig redan från början säga att detta är en fenomenalt välskriven bok.

Sitting Bull (ca 1831-1890), vars indianska namn var Ytatanka Iyotake, var hövding bland hunkpapa lakota, en gren av siouxerna. Redan som ung utmärkte han sig som en stor krigare, och senare i livet blev han även en andlig ledare för sin stam. Sitting Bull var en karismatisk och stark ledare. Han var en av de hövdingar som aldrig skrev på något avtal med de vita som innebar några landavträdelser. För de vita blev Sitting Bull mest känd i och med segern över Custer vid slaget vid Little Big Horn 1876, ett slag som dock Sitting Bull inte själv aktivt deltog i på samma sätt som t ex Crazy Horse. I den här boken ges dock det slaget ett ganska litet utrymme, vilket är klokt eftersom det lätt kan ta för stort fokus.

Den vite mannens utbredning och kolonisering gjorde indianernas traditionella livsföring svår. De vita bröt ständigt mot sina egna fördrag, begick fruktansvärda övergrepp mot indianerna (ofta mot obeväpnade kvinnor och barn) och spelade ut rivaliserade indianstammar och grupper mot varandra. Genom att utrota buffeln framkallades svältkatastrofer och indianska flyktingströmmar mot nya områden. Sitting Bull och hans folk tvingades att dra sig in i Kanada 1877. Till sist fanns det ingen annan lösning för honom än att gå i fångenskap.
Eriksson belyser i sin bok hur de vita kände sig hotade av Sitting Bulls karisma och ledaregenskaper. Många ögonvittnesskildringar berättar om hövdingens starka utstrålning.
Som fånge i reservatet fick Sitting Bull en svår motståndare i indianagenten James McLaughlin. Efter att Sitting Bull rest med William ”Buffalo Bill” Cody på en populär och uppskattad cirkusturné förbjöd McLaughlin fler sådana utflykter.

De vita kände sig särskilt hotade av indianernas andedans (ghost dance), som man ville förbjuda. Eriksson lägger fram indicier som tyder på att McLaughlin kan ha varit ansvarig för det skamliga mordet på Sitting Bull 1890. Man var dock noga med att se till att det var andra indianer som stod för själva handlingen.

Monument vid Sitting Bulls grav i South Dakota
Monument vid Sitting Bulls grav i Mobridge, South Dakota.

”En dödsvind för mitt folk” är en stark bok med stor närvarokänsla. Eriksson låter hövdingen själv komma till tals genom talrika citat, och boken är oerhört väldokumenterad. Enbart litteraturförteckningen i slutet av boken omfattar 35 sidor!
Jag tycker om Erikssons språk. Den stora faktamängden som ligger till grund för boken förmedlas på ett lättillgängligt sätt, och det här är en bok man gärna sträckläser (trots att man vet hur det ska gå på slutet).

Läsningen är ibland omskakande. Den traditionella bilden av den hjältemodige vite västernhjälten som angrips av fientliga indianer har under de senaste decennierna verkligen nyanserats, men jag tror att många fortfarande är omedvetna om hur amerikanerna faktiskt behandlade indianerna på 1800-talet. Detta är en viktig bok som många borde läsa. Illustrerad med foton och kartor.

Tommy Eriksson har tidigare skrivit flera andra böcker om Nordamerikas indianer. Senast utkomCusters sista strid 2011. Även den är mycket bra och jag har tidigare rekommenderat den här i bloggen.

En dödsvind för mitt folk i bibliotekets katalog

About Thomas

Bibliotekarie vid Östersunds bibliotek.

Posted on 24 maj, 2013, in Biografier, Västern and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: