Månadsarkiv: augusti 2012

Kräfttider

Augusti är traditionellt kräftsäsong. Att äta kräftor i dill och bära lustiga hattar skiljer sig dock en del från hur man åt kräftor förr. I 1700-talets kokböcker kan man hitta en del oväntade kräftrecept, som vi kanske inte skulle våga prova idag.
Vad sägs om det här receptet på kräftkorv, taget ur Cajsa Wargs kokbok:

Kräftkorvar

”Förväll tre tjog kräftor och rensa allt köttet med det feta utur, hacka det fint och stöt det med äggeröra av 2 ägg. Blöt vetebröd i mjölk, något kräftsmör och annat smör, persilja, peppar, litet muskotblomma, söndergnuggad timjan, litet basilika, salt och 3 rå ägg; när detta är så mycket sött, att det ser helt smidigt ut, stoppas det uti fårtarmar, men icke alldeles fulla, ty då gå de sönder när fyllningen sväller; man knyter för bägge ändarna med en tråd, och korvarna strykas jämna. Låt dem sedan helt sakta koka uti mjölk med en bit smör, och när de äro kokade, tagas de upp och smörjas med kräftsmör runt omkring.

Gör papperslådor i lika storlek med var korv, vilka ock väl smörjas med kräftsmör i botten och på sidorna, lägg sedan korvarna däruti och ställ lådorna på halstret över sakta eld; men korvarna vändas om, att de bliva jämnt stekta, då skäres tråden bort och sedan anrättas på en servett med sina lådor. Dessa korvar bör vara helt korta.”

Lite nyfiken blir man nog allt på hur detta skulle smaka.
Cajsa Wargs ”Hielpreda i hushållningen för unga fruentimmer” utkom första gången 1755 och gavs sedan ut i många senare upplagor.

Sommar-OS genom tiderna

OS

De moderna olympiska spelen startade 1896 med OS i Aten. Sedan dess har olympiska spel arrangerats i över 100 år.
Idrottens historia har följt samhällsutvecklingen. I de olympiska spelen har  vi kunnat se och följa stora idrottsprestationer och minnesvärda hjältar, men spelen har också präglats av kontroverser och skandaler. Länge fick inte kvinnor delta, amatörfrågan hanterades inte på något bra sätt och idag har vi den utbredda dopningen. Dessutom har OS ibland använts i politiska syften.

En intressant historisk krönika över sommarolympiaderna är ”OS – historia & statistik” av Sune Sylvén och Ove Karlsson (Norstedts, 2008).
Sune Sylvén är tidigare sportchef på Svenska Dagbladet och berättar i den här boken om alla sommar-OS från 1896 till 2004. Ove Karlsson är OS-historiker och har sammanställt den omfattande del med statistik och detaljfakta som finns i bokens andra halva.

Varje sommarolympiad beskrivs på 6-8 sidor. Sylvén berättar kunnigt och intresseväckande dels om tävlingarna, och dels om det som hände runt spelen.  Ett särskilt fokus läggs förstås på de svenska insatserna.
Karlssons statistikhalva av boken är oerhört innehållsrik. Här kan man slå upp det mesta man kan undra över. I denna del finns också faktarutor med kuriosa, och här finns massor av kul information. Ett par exempel:

– Allra förste vinnare i en modern olympisk tävling blev USA:s Frank Lane, som kl 15:30 den 6 april 1896 vann första försöksheatet på 100 m (12,2).
– I OS i Los Angeles 1932 sprang finalisterna på 3000 meter hinder pga ett domarmisstag ett varv för mycket.
– I OS i Stockholm 1912 ägde den längsta registrerade brottningsmatchen rum. Klein, Ryssland, vann över Asikainen, Finland, efter en match som pågick i 11,40 timmar under bar himmel och stekande sol på Stockholms stadion.  Varje halvtimme gjordes uppehåll för att brottarna skulle få förfriskningar. Klein var sedan så utmattad att han fick lämna walk-over i den följande finalen mot Johansson, Sverige.

En trivsam och underhållande bok som ger dig mer perspektiv på OS. Tyvärr saknar boken illustrationer.

Undrar hur vi kommer att minnas London-OS 2012 i framtiden.
Kanske så här: ”Det var den olympiaden då alla friidrottare hade gula skor”.

OS: historia och statistik i bibliotekets katalog

Äldre svenska kvinnotidskrifter

Idun

Flera intressanta digitaliseringsprojekt pågår just nu, både i Sverige och utomlands.
Göteborgs universitet har digitaliserat och indexerat äldre svenska kvinnotidskrifter.

Äldre svenska kvinnotidskrifter

Här hittar man dessa titlar:
Tidskrift för hemmet (1859-1885)
Dagny (1886-1913)
Hertha (1914-1931)
Framåt (1886-1889)
Idun (1887-1915)
Morgonbris (1904-1924)
Rösträtt för kvinnor (1912-1919)
Tidevarvet (1923-1936)

Sidorna läggs ut som pdf-filer, och viktiga artiklar indexeras och läggs in i databasen Kvinnsam.

Allt fler använder sig av surf- eller läsplatta. Dessa digitala versioner av tidskrifterna passar utmärkt att ta del av via platta.

Idun är kanske en av de mest kända av dessa titlar. Tidskriften startades som en ”praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet”, men med tiden kom Idun att innehålla mer debattmaterial och aktuella reportage.  Selma Lagerlöfs litterära karriär startade genom att hon vann en romanpristävling i Idun 1890 med några kapitel ur ”Gösta Berlings saga”.

Neville Chamberlain

Fred?

Vi känner ju till andra världskriget mycket väl. Under årens lopp har vi tagit del av filmer, tv-serier, böcker och annat om detta oerhört uppmärksammade ämne. Vi vet vad Hitler var ute efter, vi känner till nazismens ideologi, vi har fakta om Förintelsen, och mycket annat. Vi har helt enkelt facit. Men det hade inte de som levde på 30- och 40-talet. Därför kan läsning av samtida litteratur från den här tiden ge nya och intressanta perspektiv.

Stuart Hodgsons biografi om Neville Chamberlain, ”Fred?” (Fritzes, 1939) visar på den osäkra situation som rådde 1939. Hade Chamberlain säkrat freden eller ej?

Neville Chamberlain (1869-1940) var brittisk konservativ premiärminister 1937-40. I den hotfulla utrikespolitiska situation som rådde 1938 sökte han samförstånd med Tyskland och Italien. Han ville stödja de fredsvänliga krafter som han ansåg fanns i Berlin.

Peace in our time! - Chamberlain vid återkomsten från München

30 september 1938 ingicks den s k Münchenöverenskommelsen, som bl a gick ut på att Tjeckoslovakien tvingades avträda det tyskspråkiga Sudetområdet till Tyskland. När Chamberlain kom hem från München visade han stolt upp avtalet och utropade ”Peace in our time!” Freden i Europa hade garanterats.

I efterhand har Chamberlains eftergiftspolitik setts som ett stort misslyckande. I mars 1939 annekterade Tyskland resten av Tjeckoslovakien, och när Polen anfölls 1 september 1939 förklarade Storbritannien Tyskland krig. Strategin hade misslyckats. Chamberlain övervägde ändå länge en förhandlingsfred med tyskarna. Under våren 1940 tvingades Chamberlain avgå och ersattes av Winston Churchill. Chamberlain dog några månader senare i cancer.

Stuart Hogdsons biografi om Chamberlain heter i original ”The man who made the peace” och beskriver hans liv och karriär. Boken är hyllande och rakt genom positiv. Münchenöverenskommelsen beskrivs som ”en milstolpe i historien, inte bara i Englands och Tysklands historia, utan i världshistorien”.
Vidare: ”Nya krig kunna hota (…) Men då skola människorna reagera på samma sätt som nu, och nästa gång skall det bli lättare att organisera motståndet mot kriget. Den erfarenheten är det stora pris som vunnits.”
Boken verkar vara utgiven i början av 1939, innan Tysklands annektering av Tjeckoslovakien.

Det är lätt för oss att kritisera den här hyllande inställningen. Vi vet ju hur det gick. Men då kunde man inte veta säkert hur det skulle gå. Boken ger en tankeväckande inblick in i historiens tittfönster. I början av 1939 hoppades man på fred, något som den här biografin ger ett tydligt uttryck för.

Många andra samtida böcker från andra världskrigets dagar finns i bibliotekets magasin.

Fred? i bibliotekets katalog

Latinska ord

Latinska ord

Nuförtiden är det inte så många som talar latin. Det ses som ett dött språk. Ändå lever det genom alla de latinska låneord som vi dagligen använder i svenskan.

Karin Westin Tikkanens bok ”Latinska ord” (Historiska media, 2012) är en informativ och lärorik bok om några av alla dessa ord.

Här får vi t ex lära oss att ordet virus betyder giftig utsöndring, att ordet kalender härstammar från latinets kalendae, som var den första dagen i månaden i romarnas kalender. Refug kommer av latinets refugium och betyder ”tillflyktsort” och visst är det en bra funktion för en refug.
Pension kommer från latinets pensio, ”vägning” och för länge sedan brukade man väga upp betalningar med hjälp av en våg. Ordet pensionat kommer också härifrån.

I ”Latinska ord” förklaras mer än 100 olika ord och uttryck, som alla härstammar från latinet. Här finns gott om kul anekdoter. Boken är lättläst och trivsam och förmedlar allmänbildning på ett underhållande sätt.

Latinska ord i bibliotekets katalog

Kapten Morgans skeppsvrak

Kapten Henry Morgan var en av 1600-talets mest kända pirater, och han har bl a givit namn åt en romsort. Utanför Panamas kust har man hittat vraket efter hans skepp Satisfaction, och för något år sedan rapporterades det att man funnit och bärgat sex kanoner från skeppet.

Sedan dess har man även plockat upp svärd, kistor och diverse annat gods. Dessa fynd kommer nu att ställas ut i Panama City.
Eftersom det finns ännu fler vrak i närheten hoppas arkeologerna hitta ännu mer piratgods.

CNN: Captain Morgan’s treasure unearthed in Panama

Frankrike år 2000

Framtidsvision med flygande polis

Att förutspå framtiden är erkänt svårt. Kring förra sekelskiftet utgavs i Frankrike ett 80-tal olika vykortsbilder med tecknade visioner av hur livet skulle gestalta sig för 2000 års fransmän.
Flera av dessa bilder, som är ganska underhållande, finns att se hos Public Domain Review.

Flyget var vid denna tid hypermodernt, så en hel del av bilderna visar flygande människor som utför olika typer av arbete. Vi kan också se att man förutsåg att mekanik och teknik skulle underlätta vardagslivet för oss.
Här finns också en bild av en husbil, som ju numera är ganska vanliga, dock inte i just den tecknade version som här avbildas.

Vi kan le åt dessa teckningar, men vad tror vi idag om hur folk kommer att leva i Sverige år 2100? Förmodligen skulle vi vara lika bundna av vår egen tid som 1900 års franska tecknare var.

%d bloggare gillar detta: