Boken som ingen läste

Boken som ingen läste

Håll med om att ”Boken som ingen läste” är en bra boktitel. Man blir genast nyfiken. Vilken bok? Vem skrev den? Varför lästes den inte?

”Boken som ingen läste : i spåren av Copernicus revolution” (Norstedts, 2005) är skriven av Owen Gingerich, Harvard-professor i astronomi och vetenskapshistoria.

Den här boken handlar om den polske astronomen Nicolaus Copernicus (1473-1543) och hans banbrytande verk De revolutionibus orbium coelestium libri VI (‘Sex böcker om de himmelska kretsloppen’), som utgavs i sin första upplaga 1543.

Medeltidens världsbild gick ut på att jorden låg i universums centrum, och att alla övriga himlakroppar roterade kring jorden. Denna s k ptolemeiska världsbild hade dock stora brister. Planeterna tycktes t ex röra sig i slingor på himlen. Hurs kulle man få ihop det med bilden av planetbanornas perfekta cirklar? Copernicus lade i sin bok fram en radikal lösning på astronomins problem – det är solen som är universums medelpunkt, inte jorden, som i stället kretsar kring solen tillsammans med de andra planeterna, och jorden roterar dessutom runt sin egen axel på ett dygn.

Copernicus världssystem var matematiskt mycket användbart, även om det var långt ifrån alla som trodde på det. Under motreformationen började den katolska kyrkan bekämpa Copernicus system av religiösa skäl. Det utgavs nya utgåvor av hans bok, där censuren hade ingripit.

Copernicus ”De revolutionibus” är en av historiens viktigaste böcker. På 1950-talet hävdade författaren Arthur Koestler att det ändå var en bok som ”ingen hade läst” ens under dess samtid. Owen Gingerich, författaren till den här boken, bestämde sig för att motbevisa Koestlers påstående. ”Boken som ingen läste” är berättelsen om Gingerichs jakt på alla de exemplar av ”De revolutionibus” som finns i bibliotek runt om i världen. Astronomerna på 1500- och 1600-talen gjorde nämligen ofta anteckningar i sina böcker och tack vare dessa kan man följa enskilda böckers väg – hur de har bytt ägare genom seklerna.

Till sist hade Gingerich lyckats dokumentera nästan 600 exemplar av ”De revolutionibus” i sin första och andra upplaga. I den här boken kan vi följa hans jakt på alla dessa exemplar, som pågått under många decennier, och se hur pusselbit läggs till pusselbit. Under vägen fick han också assistera i flera fall av identifiering. Det utbjöds exemplar av Copernicus bok till försäljning på olika håll, och ibland kunde Gingerich konstatera att det i själva verket var ett stulet exemplar som egentligen tillhörde ett bibliotek någhonstans.

Det kan slås fast att Koestler hade fel. Copernicus bok lästes visst, och en hel del av ägarnas anteckningar i böckerna är riktigt intressanta.

Boken är fascinerande av flera skäl. Det är en inblick i den vetenskapliga värld som fanns i Europa på 1500-talet och av Copernicus och hans samtidas tänkesätt. Samtidigt är det en beskrivning av alla de mödor som ligger bakom forskningsarbete. Små detaljer som till en början verkar vara obetydliga visar sig senare vara mycket viktiga (Ibland fick Gingerich resa till samma bibliotek flera gånger för att kolla upp saker i ett exemplar som han redan hade tittat på en gång).

Det är också en berättelse om böckers öden under hundratals år, om bokhistoria och om hur spåren efter 1500-talets ägare till böckerna fortfarande kan berätta spännande saker för oss.

En originell och läsvärd bok om vetenskaps- och bokhistoria.

Boken som ingen läste i bibliotekets katalog

Annonser

About Thomas

Bibliotekarie vid Östersunds bibliotek.

Posted on 15 maj, 2012, in Vetenskap and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: