Blondiner

Blondiner har roligare, sägs det ju. Genom historien har man fascinerats av blont hår.

I boken ”Blondiner : makt och myt genom tiderna” (2005) av Joanna Pitman kan du läsa om hur man under olika tidsepoker sett på blondiner, både kvinnor och män.

Den grekiska kärleksgudinnan Afrodite var en tidig blondin.
På medeltiden såg man blondiner som ett hot. Katolska kyrkan fördömde det blonda hårets attraktion, och hävdade att demoner oftare hemsökte blonda kvinnor. Man var också noga med att inte avbilda jungfru Maria med blont hår. Hon skulle vara en kysk brunett.
Under renässansen övergick intresset för blont hår till ren mani. På 1500-talet blev drottning Elisabet I av England stilbildare med sitt rödblonda hår och bleka hy.
På 1930-talet gjorde nazisterna ideologi av det blonda, och på 1950-talet  sågs det blonda som en tydlig sexuell invit.

Det var svårt att få till blont hår på konstgjord väg. Ibland använde man både duvlort och hästurin för att uppnå önskat resultat. Idag finns det, som tur är, mer förfinade metoder på salongerna.

Boken är ganska underhållande, men lider av en viss brist på bra illustrationer.

Blondiner i bibliotekets katalog